{"id":1480,"date":"2023-10-31T11:40:14","date_gmt":"2023-10-31T09:40:14","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=1480"},"modified":"2023-11-02T12:20:00","modified_gmt":"2023-11-02T10:20:00","slug":"diagnos-nostalgi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2023\/10\/31\/diagnos-nostalgi\/","title":{"rendered":"Diagnos: nostalgi"},"content":{"rendered":"

(H)aha-upplevelse 5 av 8 fr\u00e5n Kunskapskabar\u00e9n p\u00e5 \u00c5bo Svenska Teater.
\nF\u00f6rest\u00e4llningen Sm\u00e4rtsamt! \u2013 en nostalgisk f\u00f6rest\u00e4llning om (d\u00e5)tid<\/em>, den 26 oktober p\u00e5 Tiljan, \u00c5bo Svenska Teater<\/p>\n

\n

Dags f\u00f6r en ny infallsvinkel p\u00e5 temat Konsten att vara m\u00e4nniska<\/em>. Alla kan vi den konsten, men \u00e4r allt vi g\u00f6r och inte g\u00f6r sj\u00e4lvklart? Docent i folkloristik p\u00e5 \u00c5A Blanka Henriksson\u00a0 ber\u00e4ttade att nostalgi mellan 1600-1800-talet klassificerades som en sjukdom. Det handlade om en sjuklig heml\u00e4ngtan som man till och med kunde d\u00f6 av. Symptomen var till exempel h\u00f6g feber, hj\u00e4rtklappning, magont och svimningsanfall. Botemedel fanns inte.<\/p>\n

Senare har nostalgi \u00f6verg\u00e5tt till att betyda vemod efter n\u00e5got man inte kan f\u00e5 tillbaka,\u00a0 till exempel den oskuldsfulla barndomen. Nostalgi var ocks\u00e5 synonymt med tr\u00e5nsjuka, en stark och t\u00e4rande l\u00e4ngtan till n\u00e5got gammalt, n\u00e5got fr\u00e5n f\u00f6rr i tiden . Nostalgi, eller lengton (l\u00e4ngton) kunde ocks\u00e5 f\u00e5 ekonomiska f\u00f6ljder. En nyink\u00f6pt ko kunde ha heml\u00e4ngtan och sluta \u00e4ta, d\u00e5 gav den inte s\u00e5 mycket mj\u00f6lk. En ny piga kunde ha s\u00e5dan heml\u00e4ngtan att hon inte jobbade bra. Inom folkmedicinen fanns det botemedel mot heml\u00e4ngtan. Man kunde ta med sig tre kolbitar fr\u00e5n sin egen spis n\u00e4r man flyttade och l\u00e4gga dem i sitt nya hems spis f\u00f6r att bota sin heml\u00e4ngtan. T\u00e4nk p\u00e5 ordspr\u00e5ket ”Egen h\u00e4rd \u00e4r guld v\u00e4rd\u201d.<\/p>\n

\"\"

Ampelmann, som den gr\u00f6na figuren p\u00e5 trafikljusen i Berlin kallas, har blivit lite av en symbol f\u00f6r ostalgin, en nostalgisk l\u00e4ngtan till det forna \u00d6sttyskland. Foto: Illustratedjc, CC BY-SA 4.0<\/p><\/div>\n

Improvisat\u00f6rerna tog sig an temat och vi fick bland annat h\u00f6ra att en grep kan ha heml\u00e4ngtan, en piga gr\u00e4t och kved av olika fysiska besv\u00e4r tills bonden stack en n\u00e5l i hennes br\u00f6st, vi fick en nostalgisk resa till Amerika ombord p\u00e5 en \u00e5ngb\u00e5t med en n\u00e4rmast hysterisk s\u00e5ng om tr\u00e4ngtan. N\u00e4r Henriksson ber\u00e4ttade om DDR-nostalgi, \u00e4ven ben\u00e4mnd ostalgi, fick improvisat\u00f6rerna i uppgift av publiken att placera en sketch i Vilda \u00d6stern men en babushka involverad. Det blev en salig blandning av babushka och matushka och tre genrer f\u00f6ljde p\u00e5 varandra: skr\u00e4ck, romans och musikal. Publiken vred sig av skratt! Musikern Kari M\u00e4kirantas enast\u00e5ende impromusik ger hela showen sin st\u00e4mning.<\/p>\n

Publiken st\u00e4llde m\u00e5nga intressanta fr\u00e5gor till kv\u00e4llens f\u00f6rel\u00e4sare. Bland annat fick vi veta att motsatsen till nostalgi, \u201cdet var b\u00e4ttre f\u00f6rr”, skulle vara utopistiska dr\u00f6mmar, vi blickar in i framtiden\u00a0 \u201cdet blir b\u00e4ttre sen\u201d.\u00a0 Det \u00e4r tydligen sv\u00e5rt att vara i nuet. Min egen reflektion \u00e4r: t\u00e4nk om vi skulle fokusera p\u00e5 nuet: \u201cdet \u00e4r b\u00e4ttre\/b\u00e4st just nu\u201d!<\/p>\n

Maria Olin
\n<\/strong>Skribenten jobbar som kommunikat\u00f6r p\u00e5 \u00c5ST och kommunikation i alla former \u00e4r hennes passion. Och bubbel.<\/p>\n

\n

Kunskapskabar\u00e9n \u00e4r vetenskapsteater d\u00e4r klokskap fr\u00e5n \u00c5bo Akademi m\u00f6ter d\u00e5rskap representerad av improvisat\u00f6rer fr\u00e5n \u00c5bo Svenska Teater under \u00e5tta unika krogshower under temat Konsten att vara m\u00e4nniska. I konceptet ing\u00e5r att vetenskap och improvisation fusioneras. Blanka Henriksson, \u00e4ldre lektor i kulturanalys \u00a0vid \u00c5A f\u00f6rel\u00e4ste den h\u00e4r g\u00e5ngen i ca 5 minuters sjok om temat Sm\u00e4rtsamt! \u2013 en nostalgisk f\u00f6rest\u00e4llning om (d\u00e5)tid<\/em>. \u00c5ST:s improvisat\u00f6rer Daniela Franzell, Samuel Karlsson och Jerry Wahlforss tog sig an temat p\u00e5 sitt s\u00e4tt. P\u00e5 scenen ocks\u00e5 musikern Kari M\u00e4kiranta och konferenciern Magnus Nylander.<\/p>\n

Inl\u00e4gget parallellpubliceras p\u00e5 \u00c5bo Svenska Teaters webb: https:\/\/abosvenskateater.fi\/repertoar\/kunskapskabaren\/<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

(H)aha-upplevelse 5 av 8 fr\u00e5n Kunskapskabar\u00e9n p\u00e5 \u00c5bo Svenska Teater. F\u00f6rest\u00e4llningen Sm\u00e4rtsamt! \u2013 en nostalgisk f\u00f6rest\u00e4llning om (d\u00e5)tid, den 26 oktober p\u00e5 Tiljan, \u00c5bo Svenska Teater Dags f\u00f6r en ny infallsvinkel p\u00e5 temat Konsten att vara m\u00e4nniska. Alla kan vi … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":1442,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[41,42,16,43],"tags":[],"class_list":["post-1480","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-folkmedicin","category-kunskapskabare","category-laddade-platser","category-vetenskapsformedling"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1480","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1480"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1480\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1485,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1480\/revisions\/1485"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1442"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1480"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1480"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1480"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}