{"id":1502,"date":"2023-11-12T12:14:41","date_gmt":"2023-11-12T10:14:41","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=1502"},"modified":"2023-11-14T20:20:07","modified_gmt":"2023-11-14T18:20:07","slug":"gransarbete-i-skuggan-av-forintelsen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2023\/11\/12\/gransarbete-i-skuggan-av-forintelsen\/","title":{"rendered":"Gr\u00e4nsarbete i skuggan av F\u00f6rintelsen"},"content":{"rendered":"

Nationsgr\u00e4nser \u00e4r en slags membran som st\u00e4nger ute de o\u00f6nskade och sl\u00e4pper igenom de \u00f6nskade. Detta \u00e4r en \u00e5terkommande tankefigur inom kritisk gr\u00e4nsforskning. Inom samma forskningstradition betonas \u00e4ven att nationsgr\u00e4nser \u00e4r effekter av ett st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende gr\u00e4nsarbete som utf\u00f6rs p\u00e5 olika platser, p\u00e5 olika s\u00e4tt, av en rad olika akt\u00f6rer. I en ny bok, Den medicinska sp\u00e4rren. Smitta och gr\u00e4nsarbete i skuggan av F\u00f6rintelsen<\/em> (2023), belyser jag tillsammans med Britta Zetterstr\u00f6m Geschwind och Markus Idvall s\u00e5dant gr\u00e4nsarbete med fokus p\u00e5 den s\u00e5 kallade UNRRA-aktionen som innebar att drygt 9 000 \u00f6verlevande evakuerades fr\u00e5n Bergen-Belsen till Sverige sommaren 1945.<\/p>\n

Aktionen var den f\u00f6rsta storskaliga, internationella humanit\u00e4ra insatsen efter kriget och i boken unders\u00f6ker vi det medicinska gr\u00e4nsarbete som svenska myndigheter utf\u00f6rde i syfte att f\u00f6rhindra epidemier fr\u00e5n att f\u00f6ras in i landet med de \u00f6verlevande. R\u00e4dslan f\u00f6r smitta var n\u00e4mligen p\u00e5taglig och denna genomsyrades av kulturella f\u00f6rest\u00e4llningar om de Andra som smittb\u00e4rande hot mot den svenska folkh\u00e4lsan.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

L\u00e4saren f\u00e5r f\u00f6lja l\u00e4kares och sjuksk\u00f6terskors vardagliga arbete som bland annat omfattade n\u00e4rg\u00e5ngna kroppsliga unders\u00f6kningar och kemiskt gr\u00e4nsarbete i syfte att avlusa de \u00f6verlevande. Behandlingarna inleddes i Swedish Transit Hospital<\/em> i L\u00fcbeck. I ett PM redog\u00f6r en l\u00e4kare f\u00f6r arbetet. De som ans\u00e5gs allt f\u00f6r sjuka f\u00f6r att klara en transport till Sverige f\u00f6rdes till en s\u00e4rskild del av sjukhuset d\u00e4r de skulle \u201davtv\u00e4ttas och behandlas med fentazinsprit och DDT i flera omg\u00e5ngar\u201d. Fentazin var ett modernt och synnerligen giftigt bek\u00e4mpningsmedel. I likhet med DDT omgavs medlet av en vetenskaplig aura, vilket var en anledning till att det utan n\u00e4mnv\u00e4rd problematisering anv\u00e4ndes i det medicinska gr\u00e4nsarbetet. Inte minst s\u00e5 i den s\u00e5 kallade bad- och avlusningsanstalten som utgjorde en mycket viktig del av sjukhuset. H\u00e4r klipptes h\u00e5ret p\u00e5 de \u00f6verlevande och \u201dkraftigare h\u00e5rbev\u00e4xta partier s\u00e5som anal-, scrotal- och sacral-regioner, indr\u00e4nkas med fentazinsprit\u201d. Efter en noga \u00f6vervakad tv\u00e4ttning med s\u00e5pa f\u00f6ljt av bastubad, dusch och torkning f\u00f6ljde \u201dp\u00e5bl\u00e5sning \u00f6ver hela kroppen med DDT-puder, och h\u00e5rbekl\u00e4dda delar tv\u00e4ttas \u00e5nyo med fentazinsprit\u201d.<\/p>\n

Somliga imponerades av gr\u00e4nsarbetet, s\u00e5som l\u00e4karen Allan Beskow som 1945 publicerade en studie som bland annat belyste UNRRA-aktionen: \u201dEtt av koncentrationsl\u00e4grens v\u00e4rsta pl\u00e5goris var all ohyra. Omedelbart f\u00f6re avresan fr\u00e5n Tyskland blevo samtliga d\u00e4rf\u00f6r avlusade, och likas\u00e5 omedelbart vid ankomsten till svensk hamn medelst dusch, desinfektion av kl\u00e4derna samt behandling med det moderna dedetexpulvret […] F\u00f6r dem som l\u00e4nge levat under ohygieniska f\u00f6rh\u00e5llanden m\u00e5ste detta medel te sig som trollkur\u201d. Beskow tillskrev medlet magiska egenskaper, men syftet var att p\u00e5 vetenskapliga grunder legitimera anv\u00e4ndningen av kemiska medel i det medicinska gr\u00e4nsarbetet. Hur de \u00f6verlevande sj\u00e4lva upplevde behandlingen var s\u00e4llan f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r diskussion.<\/p>\n

Det medicinska gr\u00e4nsarbete jag h\u00e4r ytterst kortfattat har ber\u00f6rt analyseras mer utf\u00f6rligt i boken som best\u00e5r av tre delar. I del 1 fokuseras arbetet i Swedish Transit Hospital i L\u00fcbeck. I del 2 behandlas arbetet i mottagningsstationer, karant\u00e4ner och beredskapssjukhus runt om i Sverige. I del 3 riktas uppm\u00e4rksamheten mot l\u00e4gerf\u00f6rl\u00e4ggningar, med fokus p\u00e5 hur de \u00f6verlevandes sexualitet, sexuella h\u00e4lsa och moral blev f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r \u00e5tg\u00e4rder fr\u00e5n svenska myndigheter. Som helhet belyser boken nationsgr\u00e4nsens kulturella komplexitet samtidigt som den lyfter fram hur fr\u00e5gor r\u00f6rande humanit\u00e4r hj\u00e4lp och h\u00e4lsa genomstr\u00f6mmas av kulturella normer som emellan\u00e5t f\u00f6rblindar och s\u00e4tter gr\u00e4nser f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l empati som etik. Boken har d\u00e4rigenom en p\u00e5taglig relevans i en samtid som \u00e4r str\u00e4ngt upptagen med att bef\u00e4sta nationsgr\u00e4nser.<\/p>\n

Fredrik Nilsson<\/p>\n

Professor i Nordisk etnologi<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nationsgr\u00e4nser \u00e4r en slags membran som st\u00e4nger ute de o\u00f6nskade och sl\u00e4pper igenom de \u00f6nskade. Detta \u00e4r en \u00e5terkommande tankefigur inom kritisk gr\u00e4nsforskning. Inom samma forskningstradition betonas \u00e4ven att nationsgr\u00e4nser \u00e4r effekter av ett st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende gr\u00e4nsarbete som utf\u00f6rs p\u00e5 … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":551,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[16,32],"tags":[],"class_list":["post-1502","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-laddade-platser","category-publikation"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1502","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/551"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1502"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1502\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1507,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1502\/revisions\/1507"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1502"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1502"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1502"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}