{"id":1540,"date":"2023-12-07T12:02:03","date_gmt":"2023-12-07T10:02:03","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=1540"},"modified":"2023-12-07T14:11:01","modified_gmt":"2023-12-07T12:11:01","slug":"bokprat","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2023\/12\/07\/bokprat\/","title":{"rendered":"Bokprat"},"content":{"rendered":"

Den 27.11 ordnades historiens andra Bokprat p\u00e5 Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Helsingfors. Bokpratet \u00e4r ett tillf\u00e4lle d\u00e4r tv\u00e5 forskare diskuterar en popul\u00e4rvetenskaplig eller sk\u00f6nlitter\u00e4r bok och d\u00e4r publiken ocks\u00e5 bjuds in att delta i diskussionen. Bokpratet b\u00f6rjade med boken Polarisering. Id\u00e9historiska perspektiv p\u00e5 ett samtida fenomen<\/em>, red. Fredrik Ekl\u00f6f & Jonas Hansson (2022) d\u00e4r statsvetarna Daniel Kawecki och Jon J\u00e4rviniemi ledde diskussionen, varefter Per Svenssons \u00c5levangeliet (2019) stod p\u00e5 tur.<\/p>\n

Jag diskuterade boken \u00c5levangeliet<\/em>\u00a0av Patrik Svensson tillsammans med Jolanda Lins\u00e9n, som \u00e4r doktorand i marinbiologi. Boken fick ett gott bem\u00f6tande redan d\u00e5 den kom ut \u00e5r 2019 och vann bl.a. Augustpriset. Men v\u00e5rt bokval styrdes framf\u00f6r allt av att vi ville diskutera en bok som tangerar hav och natur ur ett tv\u00e4rvetenskapligt perspektiv, d\u00e4r v\u00e5ra kunskapsomr\u00e5den skulle komplettera varandra.<\/p>\n

\"\"

\u00c5levangeliet. Patrik Svensson 2019<\/p><\/div>\n

Boken handlar ju om \u00e5lar, men \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 mycket mera. Utifr\u00e5n boken och v\u00e5ra kunskapsomr\u00e5den diskuterade vi \u00e5lens biologi och beteende, men \u00e4ven dess symbolik och betydelse i olika kulturer genom historien. Vi diskuterade t.ex. vad f\u00f6rm\u00e4nskligande av djur kan inneb\u00e4ra, hur v\u00e5ra relationer och v\u00e5r kultur \u00e4r kopplade till naturen, samt hur och varf\u00f6r \u00e5len, beroende p\u00e5 situation, tagits in i historieskrivningen och ibland gl\u00f6mts bort.<\/p>\n

Boken v\u00e4ckte i alla fall min fascination f\u00f6r \u00e5len, en varelse som jag inte varit s\u00e4rskilt bekant med innan. D\u00e5 man l\u00e4ser boken b\u00f6rjar man f\u00f6rst\u00e5 att det just \u00e4r v\u00e5r vetgirighet, men ocks\u00e5 v\u00e5rt behov av mysterier som g\u00f6r \u00e5len s\u00e5 intressant. Jag tror att Svensson med boken vill l\u00e4ra oss om \u00e5len, men kanske framf\u00f6r allt v\u00e4cka v\u00e5rt intresse f\u00f6r denna mystiska varelse, f\u00f6r att vi ska uppskatta och skydda den, liksom alla andra bekanta och mindre bekanta varelser i v\u00e5r v\u00e4rld.<\/p>\n

Om du fortfarande inte \u00e4r helt \u00f6vertygade om att \u00e5len \u00e4r s\u00e5 sp\u00e4nnande som jag p\u00e5st\u00e5r, kanske en smakbit fr\u00e5n boken kan f\u00e5 dig att \u00e4ndra mening. S\u00e5 h\u00e4r skriver Svensson om \u00c5lfr\u00e5gan: \u201dIngen har sett en \u00e5l fortplanta sig, ingen har sett en \u00e5l befrukta en annan \u00e5ls \u00e4gg, ingen har heller lyckats f\u00e5 \u00e5lar att fortplanta sig in f\u00e5ngenskap. Man tror sig veta att alla \u00e5lar kl\u00e4cks i sargassohavet eftersom det \u00e4r d\u00e4r man har hittat de allra minsta exemplaren av de pill\u00f6vsliknande larverna, men ingen vet helt s\u00e4kert varf\u00f6r \u00e5len envisas med att fortplanta sig just d\u00e4r och bara d\u00e4r. Ingen vet helt s\u00e4kert hur den klarar den l\u00e5nga resan tillbaka till sargassohavet, eller hur de hittar dit. Man tror att alla \u00e5lar d\u00f6r kort efter fortplantningen eftersom n\u00e5gon levande \u00e5l aldrig har p\u00e5tr\u00e4ffats efter leken, men \u00e5 andra sidan har ingen fullvuxen \u00e5l \u00f6verhuvudtaget, levande eller d\u00f6d, observerats p\u00e5 sin lekplats. Ingen m\u00e4nniska har allts\u00e5 n\u00e5gonsin sett en \u00e5l i sargassohavet. Ingen kan heller till fullo f\u00f6rst\u00e5 syftet med alla dess metamorfoser. Ingen vet heller riktigt hur gammal en \u00e5l kan bli\u201d (Svensson 2019: 33).<\/p>\n

Att hinna ta upp alla intressanta aspekter av \u00e5len p\u00e5 v\u00e5ra 45 minuter var en utmaning, men lyssna p\u00e5 bokpratet och om du intresserar dig f\u00f6r natur, kultur och mysterier skulle jag varmt rekommendera att du l\u00e4ser boken sj\u00e4lv.<\/p>\n

PS. Har du h\u00f6rt om den ber\u00f6mda Branteviks\u00e5len? Om inte, s\u00e5 l\u00e4ser jag upp ber\u00e4ttelsen om den i slutet av bokpratet. Men k\u00e4ndis som den \u00e4r, hittar du den naturligtvis ocks\u00e5 genom att googla. Jag rekommenderar varmt att ocks\u00e5 kolla in Mitt i Naturens bes\u00f6k till Brantevik, klippet hittar du bl.a. p\u00e5 youtube.
\nNi kan se och lyssna p\u00e5 v\u00e5rt bokprat h\u00e4r: https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=xlVw_QfZmUw<\/a><\/p>\n

Julia \u00d6hman<\/strong>
\ndoktorand i folkloristik<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den 27.11 ordnades historiens andra Bokprat p\u00e5 Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Helsingfors. Bokpratet \u00e4r ett tillf\u00e4lle d\u00e4r tv\u00e5 forskare diskuterar en popul\u00e4rvetenskaplig eller sk\u00f6nlitter\u00e4r bok och d\u00e4r publiken ocks\u00e5 bjuds in att delta i diskussionen. Bokpratet b\u00f6rjade med boken Polarisering. Id\u00e9historiska … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[39,35,36,43],"tags":[],"class_list":["post-1540","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-djurforskning","category-folkloristik","category-kommunikation","category-vetenskapsformedling"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1540","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1540"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1540\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1546,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1540\/revisions\/1546"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1540"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1540"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1540"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}