{"id":1550,"date":"2023-12-20T13:05:12","date_gmt":"2023-12-20T11:05:12","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=1550"},"modified":"2023-12-20T13:07:22","modified_gmt":"2023-12-20T11:07:22","slug":"julens-klappar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2023\/12\/20\/julens-klappar\/","title":{"rendered":"Julens klappar"},"content":{"rendered":"<p>N\u00e4r jag var liten var julklapparna det absolut b\u00e4sta med julen. Innan jultomten skulle komma t\u00e4nkte jag att jag s\u00e4kert skulle f\u00e5 mycket julklappar, eftersom jag tyckte att jag hade varit sn\u00e4ll under \u00e5ret. N\u00e4r jultomten kom in i huset och satte sig bredvid julgranen i vardagsrummet k\u00e4ndes varje sekund f\u00f6re man fick presenterna i sin hand, som en evighet. Som liten var jag inte precis f\u00f6rsiktig n\u00e4r jag \u00f6ppnade julklapparna, jag rev s\u00f6nder hela pappret och sprang runt i vardagsrummet f\u00f6r att visa f\u00f6r alla vad jag hade f\u00e5tt. F\u00f6r ett barn handlar julklappar mest om att jultomten ger och att barnet och de man firar jul med f\u00e5r. Hur man har gett julklappar till varandra har dock sett mycket olika ut genom historien.<\/p>\n<p>Sj\u00e4lva termen julklapp h\u00e4rstammar fr\u00e5n 1700-talet. D\u00e5 sm\u00f6g sig den som skulle ge julklappen i skydd av kv\u00e4llsm\u00f6rkret fram till g\u00e5rden d\u00e4r julklappens mottagare bodde. Denna tradition h\u00e4rstammar fr\u00e5n Sverige. N\u00e4r man skulle dela ut en julklapp klappade man f\u00f6rst v\u00e5ldsamt p\u00e5 d\u00f6rren, \u00f6ppnade den sedan hastigt p\u00e5 gl\u00e4nt och kastade in presenten. Julklapparna kunde best\u00e5 av en styckningsdetalj som var l\u00e4tt att f\u00e5 tag p\u00e5. Det fanns ocks\u00e5 s\u00e5 kallade \u201dillg\u00e5vor\u201d som kunde vara en halmdocka eller halmbock. Julklappar fungerade som en slags byteshandel med ett \u00f6msesidigt givande och tagande. Under 1700-talet var det vanligt att s\u00e5v\u00e4l socknens som g\u00e5rdens tj\u00e4nare fick matg\u00e5vor vid juletid. Om s\u00e5 kallade jultiggare kom till g\u00e5rden eller om man s\u00e4nde julklappar till de fattiga, kunde givaren f\u00f6rv\u00e4nta sig tacksamhet och v\u00e4lg\u00e5ngs\u00f6nskningar i geng\u00e4ld. Det var ocks\u00e5 vanligt att man hittade p\u00e5 satiriska eller sk\u00e4mtsamt elaka rim till julklapparna som man sk\u00e4nkte. Rimmen lever kvar \u00e4nnu idag och kan skrivas ner p\u00e5 till exempel julkort.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone wp-image-1563\" src=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2023\/12\/Namnlos-3.jpg\" alt=\"Gammalt julkort med texten &quot;Jag h\u00e4r en julklapp s\u00e4nder, som \u00e4r fr\u00e5n fj\u00e4rran l\u00e4nder&quot;. P\u00e5 bilden finns tre barn med julklappar.\" width=\"539\" height=\"474\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2023\/12\/Namnlos-3.jpg 439w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2023\/12\/Namnlos-3-300x264.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 539px) 100vw, 539px\" \/><\/p>\n<p>Under 1800-talet b\u00f6rjade man ge julklappar d\u00e4r man skrev mottagarens och givarens namn p\u00e5 paketet, inte sk\u00e4mtsamma g\u00e5vor som att endast kasta in n\u00e5got i stugan. Man b\u00f6rjade \u00e4ven dela ut julklappar samtidigt \u00e5t alla, till exempel inom en familj. Det var ocks\u00e5 under den h\u00e4r perioden som man b\u00f6rjade ha en s\u00e5 kallad julbock som delade ut julklapparna. Om man firade jul tillsammans med flera familjer skulle familjen som var h\u00f6gst i rang dela ut julklappar och l\u00e4sa upp julrimmen.<\/p>\n<p>Det blev ocks\u00e5 viktigare att g\u00f6ra i ordning julklapparna. Man b\u00f6rjade planera julklapparna redan i b\u00f6rjan av december och presenterna skulle paketeras, f\u00f6rseglas med lack och f\u00f6rses med en vers. I december b\u00f6rjade aff\u00e4rerna ha julutst\u00e4llningar f\u00f6r att ge f\u00f6rslag om vad man kunde ge som julklapp. Samtidigt fick ocks\u00e5 julklapparna ett h\u00f6gre ekonomiskt v\u00e4rde. Efter 1800-talet blev det mindre vanligt att man gjorde julklapparna sj\u00e4lv.<\/p>\n<p>I dagens Finland ordnar kommuner och olika organisationer kampanjer d\u00e4r man kan donera julklappar till dem som inte f\u00e5r julklappar och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt sk\u00e4nka n\u00e5gon gl\u00e4dje. Man ger allts\u00e5 en julklapp anonymt precis som under 1700-talet, men nu kanske p\u00e5 sn\u00e4llare s\u00e4tt. En s\u00e5dan organisationen \u00e4r SOS Barnbyar i Finland. Organisationen kontaktas dagligen av 100 barn via en chatt d\u00e4r barn som beh\u00f6ver hj\u00e4lp kan be om det. I juletid samlar de in pengar via donationer och k\u00f6per klappar till barnen som har kontaktat dem och beh\u00f6vt hj\u00e4lp. En annan organisation som sk\u00e4nker julklappar till beh\u00f6vande barn \u00e4r UNICEF som hj\u00e4lper barn i olika l\u00e4nder. Organisationen samlar in pengar och k\u00f6per sedan hj\u00e4lppaket med medicin, pl\u00e5ster och vaccin. Man kan \u00e4ven sk\u00e4nka leksaker till barnen.\u00a0 Idag blir det allt viktigare att sk\u00e4nka julklappar \u00e5t personer som inte annars f\u00e5r julklappar. Julklappar blir d\u00e4rmed en symbol f\u00f6r en god g\u00e4rning och ett s\u00e4tt att sk\u00e4nka gl\u00e4dje \u00e5t n\u00e5gon annan.<\/p>\n<p><strong>Jenna Ingves<br \/>\n<\/strong>skrivet f\u00f6r kursen Ritual och materialitet<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>N\u00e4r jag var liten var julklapparna det absolut b\u00e4sta med julen. Innan jultomten skulle komma t\u00e4nkte jag att jag s\u00e4kert skulle f\u00e5 mycket julklappar, eftersom jag tyckte att jag hade varit sn\u00e4ll under \u00e5ret. N\u00e4r jultomten kom in i huset &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2023\/12\/20\/julens-klappar\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":1567,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[24,26,23],"tags":[],"class_list":["post-1550","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arets-fester","category-jul","category-ritualitet-och-materialitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1550","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1550"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1550\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1566,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1550\/revisions\/1566"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1567"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1550"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1550"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1550"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}