![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/02\/ekorre-1.jpg\")
Den europeiska ekorren med sin vackra p\u00e4ls och burriga svans. Foto: Istv\u00e1n Kopeczny, pixabay.com<\/p><\/div>\n
Jag \u00e4r antagligen inte den enda som f\u00f6trollats av den europeiska ekorren och dennes granna f\u00e4rg, eftersom den r\u00f6da f\u00e4rgen sen l\u00e5ngt tillbaka setts som ett tecken p\u00e5 trolldomskraft. P\u00e4lsens f\u00e4rg kan ses som utstickande och inom folktron var det vanligt att annorlunda ting f\u00f6rklarades med olika f\u00f6reteelser s\u00e5som trolldom. Trolldom och folktro i sig troddes p\u00e5 i olika grad och man kan se variation i flera folktrof\u00f6rest\u00e4llningar, \u00e4ven n\u00e4r det kommer till ekorren.<\/p>\n
Den olycksbringande ekorren<\/h3>\n
Ekorren s\u00e5gs ofta som ett olycksdjur i Norden och i bl.a. Finlands svenska folkdiktning kan man hitta en hel del information om detta. Om man s\u00e5g en ekorre springa \u00f6ver v\u00e4gen (eller p\u00e5 annat s\u00e4tt s\u00e5g en ekorre) upplevdes det b\u00e4st att v\u00e4nda om, eftersom dagen \u00e4nd\u00e5 inte skulle bli till n\u00e5got. Man kunde genom att spotta tre g\u00e5nger bryta olycksf\u00f6rtrollningen.<\/p>\n
En ofta f\u00f6rekommande f\u00f6rest\u00e4llning var att ekorren f\u00f6reb\u00e5dade eldsv\u00e5da. N\u00e4r djuret kom n\u00e4ra g\u00e5rden, byn eller hemmet, skulle en eldsv\u00e5da uppst\u00e5 inom kort eller med direkt verkan. \u00c4nnu v\u00e4rre var det om man h\u00f6rde g\u00f6ken samtidigt som man s\u00e5g en ekorre, d\u00e5 kunde det betyda eldsv\u00e5da eller t.o.m. d\u00f6d.<\/p>\n
Att f\u00e5 syn p\u00e5 en ekorre, eller en flygekorre, f\u00f6reb\u00e5dade d\u00f6dsfall i familjen. Tankar om motsatsen till d\u00f6d, dv.s. f\u00f6dsel, fanns ocks\u00e5, d\u00e5 en ekorren p\u00e5 f\u00f6nstret f\u00f6reb\u00e5dade barn. Detta skulle kunna ses som lyckligt, men det handlade i de flesta fall om att o\u00e4kta barn skulle f\u00f6das.<\/p>\n
Ofta var f\u00f6rest\u00e4llningen att ju flera ekorrar man s\u00e5g, desto v\u00e4rre saker skulle intr\u00e4ffa. Flera ekorrar kunde indikera kommande kollektiva olyckor, s\u00e5som krig, ofred, dyrtid (tid d\u00e5 det \u00e4r h\u00f6gt pris p\u00e5 f\u00f6rn\u00f6denheter), missv\u00e4xt, fattig\u00e5r och hungersn\u00f6d. Fanns det m\u00e5nga kottar och om ekorrarna skalade ner m\u00e5nga, kunde det bli fattig\u00e5r och krigiska tider. Fattigdom, hunger och sjukdom kunde \u00e4ven drabba enskilda personer om man s\u00e5g endast en ekorre.<\/p>\n
Varf\u00f6r s\u00e5gs ekorren som ett olycksdjur?<\/h3>\n
Ekorren som tecken p\u00e5 stundande olyckstalen kan knytas till Yggdrasilmyten d\u00e4r vi f\u00e5r h\u00f6ra om ekorren Ratatosk. Ratatosk (fornnordiska ratat\u01ebskr<\/em>: borrtand) \u00e4r, i den nordiska mytologin, en ekorre som far upp och ner l\u00e4ngs stammen p\u00e5 livets tr\u00e4d (\u00e4ven kallat Yggdrasil, ett asktr\u00e4d). Ratatosk var f\u00f6rmedlade d\u00e5liga nyheter mellan ov\u00e4nnerna draken Nidh\u00f6gg vi tr\u00e4dets rot och \u00f6rnen Hr\u00e4svelg i tr\u00e4dets topp. Ratatosk var allts\u00e5 en budb\u00e4rare av det negativa, vilket man kan se samband med i folktrof\u00f6rest\u00e4llningar om ekorren.\u00a0 I dagens samh\u00e4lle kan man \u00e4ven se en viss negativ inst\u00e4llning till ekorren, eftersom den klassas som ett skadedjur och b\u00e4rare av sjukdomar.<\/p>\n En ekorre som kilar upp och ner l\u00e4ngs ett tr\u00e4ds stam. Kanske det \u00e4r den mytiska Ratatosk? Foto: Nastia Petruk, unsplash.com<\/p><\/div>\n I Norge och vissa delar av Svenskfinland kunde ekorren ocks\u00e5 ses som ett gott m\u00f6te. Till exempel f\u00f6r den som var p\u00e5 v\u00e4g f\u00f6r att fiska kunde siktandet av en ekorre ge tur i fisket. Den p\u00e5hittige ekorren har dessutom tillskrivits konsten att segla, det s\u00e4gs att djuret ska ha seglat p\u00e5 en barkbit som segelb\u00e5t och anv\u00e4nt sin svans som segel.<\/p>\n D\u00e4rtill s\u00e5gs ekorrens skinn som n\u00e5got v\u00e4rdefullt och anv\u00e4ndes som valuta under exempelvis vikingatiden. H\u00e4r kan man kanske undra varf\u00f6r ekorren inte f\u00f6rknippades mer med lycka, d\u00e5 vi i dagens l\u00e4ge ofta f\u00f6rknippar pengar med lycka. Detta kan dock handla om att ekorrens skinn inte var det enda skinn som anv\u00e4ndes.<\/p>\n Valuta var inte det enda som delar av ekorren anv\u00e4ndes till, inom folkmedicinen anv\u00e4nde man ocks\u00e5 delar av djuret. \u00c5t man ekorrk\u00f6tt, t\u00e4nkte man att kroppen blev snabb och smidig s\u00e5som ekorrens eller att ens minne f\u00f6rb\u00e4ttrades. Specifikt ekorrhj\u00e4rnan t\u00e4nkte man att botade svindel d\u00e5 ekorren obehindrat kan ta sig fr\u00e5n tr\u00e4d till tr\u00e4d. \u00c4ven andra delar kunde \u00e4tas, ex. om man hade sv\u00e5rt att urinera skulle man \u00e4ta en portion torkad urinbl\u00e5sa.<\/p>\n Ekorrens ister (animaliskt fett) anv\u00e4nde man f\u00f6r sm\u00f6rja mot rinnande \u00f6gon. Skinnet, specifikt skinnet av en flygekorre, f\u00f6rs\u00f6kte man bota fl\u00e5g med (fl\u00e5g = v\u00e4rk som hastigt flyttade sig), genom att linda in skinnet i en duk p\u00e5 det omr\u00e5de som v\u00e4rkte. I dessa olika botemedel kan man se det som kallas likhetsprinicipen, d.v.s. lika botar lika (homeopatisk magi). F\u00f6r att f\u00e5 bukt med urinbl\u00e5sa, \u00e4ter man urinbl\u00e5sa, f\u00f6r att bota \u201dflygande\u201d v\u00e4rk, anv\u00e4nder man flygekorrens skinn.<\/p>\n I folktron finns \u00e4ven ber\u00e4ttelser om ekorren och dennes koppling till naturen och v\u00e4dret. En f\u00f6rest\u00e4llning var att ekorrarna f\u00f6reb\u00e5dade regn och sn\u00f6. Om ekorrarna kom till byn p\u00e5 h\u00f6sten, ans\u00e5gs det vara ett tecken p\u00e5 att vintern var p\u00e5 v\u00e4g, och en kall s\u00e5dan. Om ekorrarna bar sina kottar h\u00f6gt upp i tr\u00e4den kunde man f\u00f6rv\u00e4nta sig en vinter med mycket sn\u00f6. Dessutom trodde man att om ekorrarna snabbt blev gr\u00e5a p\u00e5 h\u00f6sten, s\u00e5 skulle vintern anl\u00e4nda tidigare.<\/p>\n N\u00e4r jag b\u00f6rjade skriva var det senh\u00f6st i \u00c5bo och jag s\u00e5g v\u00e4ldigt m\u00e5nga ekorrar g\u00e5 runt och samla och d\u00e4rtill hade de flesta b\u00f6rjat f\u00e5 sin gr\u00e5a vinterp\u00e4ls. S\u00e5 n\u00e4sta g\u00e5ng ni ser mig l\u00e4r jag nog g\u00e5 runt i en ny tjock vinterjacka, redo f\u00f6r den kalla och tidiga vintern!<\/p>\n Ekorren kallades \u00e4ven gr\u00e5skinn och\u00a0 p\u00e5 denna bild kan man tydligt se hur den r\u00f6da f\u00e4rgen blivit gr\u00e5 d\u00e5 ekorren f\u00e5tt sin vinterp\u00e4ls. Foto:\u00a0 Lawjr, pixabay.com<\/p><\/div>\n <\/p>\n Ad\u00e9le Klemets <\/p>\n N\u00e4r jag samlade in information till denna text var jag tvunget att anamma en egenskap av denna r\u00f6da varelse. Precis som ekorren fick jag lite h\u00e4r och var samla sm\u00e5 godbitar eftersom det var sv\u00e5rt att hitta l\u00e4ngre texter. Men oroa dig inte! H\u00e4r nere hittar du kort l\u00e4sning om du \u00e4r intresserad.<\/p>\n Jag sitter p\u00e5 balkongen och drar ett djupt andetag, det \u00e4r v\u00e5r i Vasa och man m\u00e4rker att tr\u00e4den p\u00e5 bakg\u00e5rden blir allt gr\u00f6nare f\u00f6r varje dag som g\u00e5r. Ett rassel h\u00f6rs fr\u00e5n h\u00f6ger sida av bakg\u00e5rden, d\u00e4r de stora … Forts\u00e4tt l\u00e4sa ![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/02\/ekorre2.jpg\")
Lyckobringande ekorrar<\/h3>\n
Ekorren i folkmedicinen<\/h3>\n
Sp\u00e5 v\u00e4der med ekorrar<\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/02\/ekorre3.jpg\")
\n<\/strong>skrivet f\u00f6r kursen\u00a0Ritual och materialitet<\/em><\/p>\nVidarel\u00e4sning<\/h3>\n
\n