{"id":1593,"date":"2024-02-28T17:37:28","date_gmt":"2024-02-28T15:37:28","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=1593"},"modified":"2024-02-28T17:47:20","modified_gmt":"2024-02-28T15:47:20","slug":"sorgblommor-fran-da-till-nu","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2024\/02\/28\/sorgblommor-fran-da-till-nu\/","title":{"rendered":"Sorgblommor \u2013 fr\u00e5n d\u00e5 till nu"},"content":{"rendered":"<p>F\u00f6r en stund sedan fick jag f\u00f6rfr\u00e5gan om\u00a0 att g\u00f6ra ett sorgarrangemang till en begravning. Jag studerar till tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare, s\u00e5 det k\u00e4ndes otroligt \u00e4rofyllt att en n\u00e4rst\u00e5ende litade p\u00e5 mina kunskaper och hantverk f\u00f6r en s\u00e5 k\u00e4nslofylld stund. I min unders\u00f6kning av begravningsarrangemang v\u00e4cktes ett intresse f\u00f6r deras historia och betydelse. Vilka typer av v\u00e4xter anv\u00e4nde man f\u00f6rr och hur fick man tag p\u00e5 blommorna? Hur s\u00e5g begravningsarrangemang ut och vad f\u00f6rmedlade de?<\/p>\n<p>I slutet av 1800- talet prydde man kistan med de blommor man hittade. Man skulle dock inte ta n\u00e5got fr\u00e5n sin egen tr\u00e4dg\u00e5rd, eftersom den d\u00f6de d\u00e5 tog v\u00e4xten med sig och v\u00e4xten dog. Man anv\u00e4nde till\u00a0 exempel lingonris, myrten, och bj\u00f6rk till olika kistdekorationer. Det var \u00e4ven vanligt att man gjorde blommor av papper, s\u00e5 kallade likpapper. Pappersblommor anv\u00e4ndes fr\u00e4mst p\u00e5 vintern d\u00e5 man inte hade tillg\u00e5ng till levande blommor.<\/p>\n<div id=\"attachment_1597\" style=\"width: 610px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-1597\" class=\"size-full wp-image-1597\" src=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/02\/bildsam_1997_1_272.jpg\" alt=\"\" width=\"600\" height=\"441\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/02\/bildsam_1997_1_272.jpg 600w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/02\/bildsam_1997_1_272-300x221.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 600px) 100vw, 600px\" \/><p id=\"caption-attachment-1597\" class=\"wp-caption-text\">En kista t\u00e4ckt med rosor och syrener samt palmkvistar. Kistan som \u00e4r avsedd f\u00f6r ett barn st\u00e5r p\u00e5 lit de parade, bekl\u00e4dd med ett vitt tyg med spetsm\u00f6nster. Foto: Carl Johan Schoultz (1849\u20131923), \u00c5bo Akademis bildsamlingar<\/p><\/div>\n<p>F\u00f6r gamla personer anv\u00e4nde man endast svarta blommor. F\u00f6r barn anv\u00e4ndes brokiga f\u00e4rger som r\u00f6tt, gult och guld. Gifta fick endast vita blommor p\u00e5 sin kista. Man lade \u00e4ven en liten blombukett i handen p\u00e5 den avlidna. Kransar var ocks\u00e5 vanliga, b\u00e5de p\u00e5 den avlidnas huvud och som kistprydnad. \u00c4n idag \u00e4r kransen ett av de vanligaste blomsterarrangemangen f\u00f6r begravningar, eftersom den symboliserar evighet. P\u00e5 begravningen hade \u00e4ven g\u00e4sterna med sig egna kransar att l\u00e4gga vid kistan. M\u00e5nga kransar betydde att begravningen varit lyckad.<\/p>\n<p>D\u00e5 en ung ogift kvinna dog begravdes hon i m\u00e5nga fall i sin brudkl\u00e4nning, eftersom hon annars aldrig skulle f\u00e5 anv\u00e4nda den. Man lade \u00e4ven med en br\u00f6llopsbukett med i kistan. Att efterlikna br\u00f6llopsbuketter i sorgblommor \u00e4r vanligt idag f\u00f6r att spegla ett fint minne hos den avlidna.<\/p>\n<p>Man anv\u00e4nde \u00e4ven v\u00e4xtmaterial f\u00f6r att skydda den avlidna. R\u00f6nnkvistar placerades runt liket f\u00f6r att skr\u00e4mma bort r\u00e5ttor och ett p\u00e4rtkors (Tomaskors) p\u00e5 br\u00f6stet skulle skydda mot skadedjur. Gran- och enkvistar anv\u00e4ndes som symboler f\u00f6r sorg. Man t\u00e4ckte in golvet i granris p\u00e5 platsen d\u00e4r begravningsceremonin skulle ske och man str\u00f6dde granflis p\u00e5 v\u00e4gen fr\u00e5n den avlidnes hem till begravningsplatsen. F\u00f6r att symbolisera saknad placerades ofta tv\u00e5 granar vid g\u00e5rdsporten hos en s\u00f6rjande familj.<\/p>\n<div id=\"attachment_1596\" style=\"width: 810px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-1596\" class=\"size-full wp-image-1596\" src=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/02\/NM.0255321.jpg\" alt=\"\" width=\"800\" height=\"573\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/02\/NM.0255321.jpg 800w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/02\/NM.0255321-300x215.jpg 300w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/02\/NM.0255321-768x550.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px\" \/><p id=\"caption-attachment-1596\" class=\"wp-caption-text\">Snidat tomaskors. Foto: Ulf Berger, Nordiska museet, CC BY-NC-ND 4.0<\/p><\/div>\n<p>Idag anv\u00e4nder man g\u00e4rna den avlidnes favoritf\u00e4rg i begravningsblommorna, eller s\u00e5 h\u00e5ller man sig till n\u00e5got f\u00e4rgtema. Det \u00e4r \u00e4ven vanligt att man speglar det den avlidne jobbade med eller hade som hobby i blommorna. Till en marinbiolog kunde man till exempel g\u00f6ra arrangemang i havstema med vass och bl\u00e5 blommor.<\/p>\n<p>Genom blomsterspr\u00e5k kan du ber\u00e4tta vad du hade f\u00f6r relation till den avlidne. F\u00e4rgen p\u00e5 blommorna som anv\u00e4nds kan f\u00f6rmedla olika saker. Gula blommor symboliserar att ni var goda v\u00e4nner, r\u00f6da visar p\u00e5 k\u00e4rlek och m\u00f6rkr\u00f6da uttrycker saknad. Vilken typ av blommor man v\u00e4ljer kan ber\u00e4tta mycket, till exempel antyder bl\u00e5klockor p\u00e5 att det finns en hemlighet mellan er och orkideer \u00e4r en symbol f\u00f6r otrohet.<\/p>\n<p>Handbuketten som man l\u00e4gger p\u00e5 kistan brukar ofta vara en r\u00f6d ros. Det \u00e4r f\u00f6rst p\u00e5 senare tider som handbuketten inte endast l\u00e4ggs av kvinnor, nu kan vem som helst ha en handbukett och det finns m\u00e5nga variationer p\u00e5 handbuketter. Handbuketterna kan fungera som en slags trygghet f\u00f6r den s\u00f6rjande eller f\u00f6r den som inte vet vilken typ av blomma den borde ha med sig. Det k\u00e4nns bra att ha n\u00e5gonting att l\u00e4gga vid graven.<\/p>\n<p>Olika traditioner kring begravningar och begravningsblommor kan vara sv\u00e5ra att navigera speciellt i en tid av sorg. Det som genom tiderna varit viktigast \u00e4r att blommorna har betydelse f\u00f6r den som ger dem. Blommorna speglar de fina minnen man har av personen.<\/p>\n<p><strong>Ida Berg<\/strong><br \/>\nskrivet f\u00f6r kursen Ritual och materialitet<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>F\u00f6r en stund sedan fick jag f\u00f6rfr\u00e5gan om\u00a0 att g\u00f6ra ett sorgarrangemang till en begravning. Jag studerar till tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare, s\u00e5 det k\u00e4ndes otroligt \u00e4rofyllt att en n\u00e4rst\u00e5ende litade p\u00e5 mina kunskaper och hantverk f\u00f6r en s\u00e5 k\u00e4nslofylld stund. I min &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2024\/02\/28\/sorgblommor-fran-da-till-nu\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[25,23],"tags":[],"class_list":["post-1593","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-livets-fester","category-ritualitet-och-materialitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1593","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1593"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1593\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1602,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1593\/revisions\/1602"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1593"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1593"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1593"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}