![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/04\/tidskrift1-300x225.jpg\")
Tidskriftsredakt\u00f6rer p\u00e5 m\u00f6te i Stockholm.<\/p><\/div>\n
F\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r detta arbete hade dock kunnat vara b\u00e4ttre, milt uttryckt. Vid m\u00f6tet diskuterades hur v\u00e5ra tidskrifters ekonomi s\u00e5g ut. N\u00e5gra f\u00e5r st\u00f6d f\u00f6r den l\u00f6pande utgivningen av stiftelser eller i form av mer kontinuerligt tidskriftsst\u00f6d. Det \u00e4r dock ingen redakt\u00f6r som f\u00e5r mer \u00e4n p\u00e5 sin h\u00f6jd ett symboliskt arvode f\u00f6r sin arbetsinsats. Ingen har n\u00e5gon egentlig arbetstid avsatt f\u00f6r detta vilket medf\u00f6r att i stort sett allt redaktionellt arbete inom ramen f\u00f6r dessa tidskrifter sker ideellt. Hade det varit s\u00e5 att publicering i vetenskapliga tidskrifter varit en perifer verksamhet i vetenskapssamh\u00e4llet s\u00e5 hade detta kanske kunnat betraktas som i sin ordning. Men s\u00e5 \u00e4r inte fallet. En av deltagarna p\u00e5pekade vid m\u00f6tet just denna peer-review publiceringens paradox: vi f\u00f6rv\u00e4ntas att publicera oss alltmer i denna form samtidigt som st\u00f6det till v\u00e5ra tidskrifter minskar och redaktioner (samt granskare) f\u00f6rv\u00e4ntas jobba med detta vid sidan om ordinarie arbete. Kulturella Perspektiv var en av m\u00e5nga humanistiska tidskrifter i Sverige som f\u00f6rlorade sitt l\u00e5ngvariga st\u00f6d fr\u00e5n Vetenskapsr\u00e5det i slutet av 10-talet n\u00e4r omf\u00e5nget p\u00e5 deras medel f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l kraftigt reducerades. Inte heller i den senaste ans\u00f6kningsomg\u00e5ngen f\u00f6r Vetenskapsr\u00e5dets tidskriftsst\u00f6d erh\u00f6ll Kulturella Perspektiv medel trots \u00f6ver lag h\u00f6ga po\u00e4ng fr\u00e5n de sakkunniga granskarna. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge \u00f6verlever Kulturella Perspektiv \u2013 p\u00e5 grund av minskade publiceringskostnader till f\u00f6ljd av \u00f6verg\u00e5ngen till digitalt format och genom eng\u00e5ngsst\u00f6d vi erh\u00e5llit fr\u00e5n flera l\u00e4ros\u00e4tens etnologmilj\u00f6er samt mindre stipendier som vi i redaktionen s\u00f6kt och erh\u00e5llit. En stabil och l\u00e5ngsiktig finansiering saknas dock och detta problem har vi gemensamt med flera andra humanistiska tidskrifter. <\/p>\n
Detta dilemma och andra \u00e4r n\u00e5got historikern Isak Hammar tar upp i tidskriften Scandias debattsektion. Han skrev \u00e5r 2022 en text med titeln \u201dVetenskapliga tidskrifter \u2013 ett l\u00f6mskt problem f\u00f6r humaniora\u201d d\u00e4r humanistiska tidskrifters sv\u00e5righeter diskuteras. Hammar p\u00e5talar att finansieringsfr\u00e5gan f\u00f6r humanistiska nationella tidskrifter har flera sidor d\u00e4r \u201dproblembeskrivningen \u00e4r f\u00f6r\u00e4nderlig, definitionerna undflyende samt att problemet \u00e4r sammanv\u00e4vt med andra komplexa problemomr\u00e5den\u201d (Hammar 2022:339). Hammars exempel \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n Sverige men detta g\u00e4ller nog \u00e4ven f\u00f6r andra nordiska kontexter. N\u00e5got som Hammar menar k\u00e4nnetecknar m\u00e5nga humanistiska tidskrifter \u00e4r att de \u00e4r pr\u00e4glade av b\u00e5de nya publice-ringspraktiker (double blind peer-review f\u00f6rfarande t.ex.) och \u00e4ldre traditioner (s\u00e5 som att bibeh\u00e5lla publicering p\u00e5 nationella spr\u00e5k). Detta g\u00f6r dessa tidskrifter dubbelt s\u00e5rbara d\u00e5 de inte riktigt kan s\u00e4gas motsvara de mer str\u00f6mlinjeformade internationella tidskrifterna samtidigt som de inte heller \u00e4r helt och h\u00e5llet popul\u00e4ra och riktade mot en bred allm\u00e4nhet. Hammar skriver: \u201dEn f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att svensk humaniora ska s\u00e5 sig i den internationella konkurrensen \u00e4r att vi har de publikationsinfrastrukturer som b\u00e4st gynnar forskningens kvalitet och m\u00e5nga \u00e4mnen kan inte f\u00f6rlita sig p\u00e5 att kommersiella f\u00f6rlag ska intressera sig f\u00f6r just deras f\u00e4lt\u201d (Hammar 2022:350-351). Detta g\u00e4ller i h\u00f6gsta grad f\u00f6r de tidskrifter som fanns representerade vid m\u00f6tet \u2013 de kommer fr\u00e5n sm\u00e5 \u00e4mnen och publicerar i h\u00f6g grad artiklar p\u00e5 sm\u00e5 spr\u00e5k. <\/p>\n
Vid v\u00e5rt tidskriftsm\u00f6te ber\u00f6rdes ocks\u00e5 om vi vill beh\u00e5lla vetenskaplig publicering p\u00e5 svenska och andra nordiska spr\u00e5k inom v\u00e5rt vetenskapliga omr\u00e5de. Vi var alla \u00f6verens om att detta \u00e4r viktigt, inte minst f\u00f6r att kunna n\u00e5 ut med forskningsresultat till en bredare allm\u00e4nhet och f\u00f6r att ha publikationer p\u00e5 inhemska spr\u00e5k att anv\u00e4nda som kurslitteratur i v\u00e5r undervisning. Jag h\u00e5ller med Hammar om att \u201d[d]et grundl\u00e4ggande sk\u00e4let till det \u00e4r att de nationella vetenskapliga tidskrifterna fyller s\u00e5v\u00e4l akademins som samh\u00e4llets behov av trov\u00e4rdiga kunskapskanaler\u201d (Hammar 2022:350). I tider av faktaresistens och kunskapskris beh\u00f6ver vi snarare fler \u00e4n f\u00e4rre oberoende och icke-vinstdrivande kanaler f\u00f6r kunskapsspridning. Men d\u00e5 kommer vi tillbaka till finansieringsfr\u00e5gan \u2013 vem ska bekosta detta arbete s\u00e5 att det blir h\u00e5llbart p\u00e5 l\u00e5ng sikt? Isak Hammar har n\u00e5gra f\u00f6rslag i sin text och f\u00f6resl\u00e5r att vi beh\u00f6ver \u201dutvidga det finansiella ansvaret och skapa ett bredare samarbete mellan redaktioner, institutions- och fakultetsledningar, finansi\u00e4rer och statliga instanser\u201d (Hammar 2022:350). Det h\u00e4r inneb\u00e4r, som jag uppfattar det, att vetenskapssamh\u00e4llets alla akt\u00f6rer beh\u00f6ver arbeta kollektivt och ta gemensamt ansvar f\u00f6r tidskrifternas fortlevnad. Det kan inte vara upp till enskilda redaktioner. D\u00e4remot kan v\u00e5rt gemensamma m\u00f6te, d\u00e4r flera redaktioner g\u00e5r samman f\u00f6r att bilda gemensam front, ses som ett f\u00f6rsta viktigt steg i ett vidare kollektivt arbete. <\/p>\n
Kim Silow Kallenberg<\/em><\/p>\n Referenser<\/strong> Den 22 mars tr\u00e4ffades forskare som representerar kulturhistoriska, etnologiska och folkloristiska tidskrifter i de nordiska l\u00e4nderna f\u00f6r ett m\u00f6te p\u00e5 Stockholms universitet. Det var en samling huvudredakt\u00f6rer och bitr\u00e4dande redakt\u00f6rer fr\u00e5n Sverige, Finland och Norge som deltog. Sj\u00e4lv var jag … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\nHammar, Isak (2022). Vetenskapliga tidskrifter \u2013 ett l\u00f6mskt problem f\u00f6r humaniora. Scandia, Vol. 88:2. DOI: 10.47868\/scandia.v88i2.24805 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"