{"id":1635,"date":"2024-05-06T11:53:18","date_gmt":"2024-05-06T08:53:18","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=1635"},"modified":"2024-09-20T08:54:22","modified_gmt":"2024-09-20T05:54:22","slug":"kan-vi-tala-om-det","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2024\/05\/06\/kan-vi-tala-om-det\/","title":{"rendered":"Kan vi tala om det?"},"content":{"rendered":"

P\u00e5 kvinnodagen den 8 mars 2024 deltog jag i ett panelsamtal ordnat av den feministiska tidskriften Astra <\/em>tillsammans med Malin Gustavsson, grundare av f\u00f6retaget Ekvalita som arbetar f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet inom olika omr\u00e5den, och Nina Nyman, doktorand i genusvetenskap vid \u00c5bo Akademi. Nina var en av administrat\u00f6rerna f\u00f6r den finlandssvenska #metoo kampanjen #dammenbrister som samlade in de vittnesm\u00e5l som jag unders\u00f6kt i min avhandling When the Dam Burst. Perpsectives on Genre and Tellability in Testimonies of rape<\/em>. \u00c4mnet f\u00f6r diskussionen var tiden efter #metoo. Var \u00e4r vi, sex \u00e5r senare?<\/p>\n

\"\"

Foto: Malin Nyman. Fr\u00e5n v\u00e4nster: Nina Nyman, Sofia Wanstr\u00f6m, Malin Gustavsson<\/p><\/div>\n

Jag kommer h\u00e4r lyfta upp och reflektera kring ett par centrala fr\u00e5gor som diskuterades vid tillf\u00e4llet och som kan ses som tv\u00e5 sidor av samma mynt. Den ena handlar om att kunna ta kritik och den andra om f\u00f6rm\u00e5gan att lyssna.<\/p>\n

Malin Gustavsson understr\u00f6k hur viktigt det \u00e4r att personer kan ta emot kritik d\u00e5 det kommer till fr\u00e5gor om trakasserier, exempelvis i en medlingssituation. Diskussionen kring problemet faller platt ifall den anklagade parten mots\u00e4tter sig uppfattningen om att hen kunnat agera p\u00e5 ett klanderv\u00e4rdigt s\u00e4tt och reagerar defensivt i st\u00e4llet f\u00f6r att ta till sig det som s\u00e4gs.<\/p>\n

Jag kopplar en s\u00e5dan motvilja f\u00f6r kritik till en of\u00f6rm\u00e5ga, eller ovilja, att lyssna. En ovilja att se en h\u00e4ndelse ur n\u00e5gon annans synvinkel, att lyssna till hens f\u00f6rst\u00e5else och acceptera hens ber\u00e4ttelse. F\u00f6r att effektivt lyssna kr\u00e4vs en \u00f6ppenhet f\u00f6r det som s\u00e4gs, \u00e4ven d\u00e5 det g\u00e5r emot f\u00f6rest\u00e4llda meningar och personliga uppfattningar.<\/p>\n

Lyssnandet utgjorde en central del i min avhandling. Det var b\u00e5de en utg\u00e5ngspunkt, en metod, samt understr\u00f6ks i sammanfattningen som betydande f\u00f6r att arbeta mot sexuellt v\u00e5ld i framtiden. Utg\u00e5ngspunkten var att trots f\u00f6rest\u00e4llningen att de utsatta inte vill eller v\u00e5gar ber\u00e4tta om vad de erfarit, handlar det snarare om att det som ber\u00e4ttas inte lyssnas till. Som Tanya Serisier noterar har vi faktiskt talat om sexuellt v\u00e5ld i \u00e5tminstone 50 \u00e5r, vilket antyder att problemet inte \u00e4r en avsaknad av tal utan snarare att de ber\u00e4ttelser som framf\u00f6rs inte n\u00e5r fram eller inte tolkas p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt \u2014 p\u00e5 det s\u00e4tt som ber\u00e4ttaren avser. Till exempel har ber\u00e4ttelser om v\u00e5ldt\u00e4kt en tendens att tolkas som beskriva vanligt sex som m\u00e5ls\u00e4gande \u00e5ngrat efter\u00e5t eller som en l\u00f6gn. P\u00e5 samma s\u00e4tt som trakasseraren v\u00e4grar se sitt beteende som trakasserier, finns allts\u00e5 en ovilja att acceptera v\u00e5ldt\u00e4kt som v\u00e5ldt\u00e4kt.<\/p>\n

Det har framh\u00e4vts i forskning att mottagandet f\u00f6r ber\u00e4ttelser om sexuellt v\u00e5ld var annorlunda inom #metoo. De som ber\u00e4ttade bem\u00f6ttes generellt med validering och f\u00f6rst\u00e5else snarare \u00e4n misstro, och jag skulle vilja p\u00e5st\u00e5 att denna positiva effekt kvarst\u00e5r i viss m\u00e5n. Jag tror inte det \u00e4r lika enkelt att p\u00e5st\u00e5 att \u201dhon ljuger\u201d mer, \u00e5tminstone inte offentligt. #metoo etablerade ocks\u00e5 en ber\u00e4ttelsekategori som personliga upplevelser av v\u00e5ld kan kopplas till, vilket \u00f6kar deras ber\u00e4ttbarhet.<\/p>\n

Vad jag h\u00e5ller mig mer skeptisk till \u00e4r om vi faktiskt blivit b\u00e4ttre p\u00e5 att lyssna p\u00e5 ber\u00e4ttelser om sexuellt v\u00e5ld i alla dess nyanser, eller om det snarare \u00e4r kategorin f\u00f6r talet som \u00e4ndrat. Det som tidigare kallades sex eller fl\u00f6rtande uppfattas nu oftare som v\u00e5ldt\u00e4kt och trakasserier. Det utg\u00f6r, enligt mig, ett steg i r\u00e4tt riktning. Men kategorisering \u00e4r \u00e4nd\u00e5 i grunden en f\u00f6renkling som kan leda oss att f\u00f6rbise den komplexitet som kan omge en upplevelse av v\u00e5ldt\u00e4kt. Ett fokus p\u00e5 kategorisering framom lyssnande riskerar allts\u00e5 att d\u00f6lja de nyanser som kan framkomma i en personlig upplevelseber\u00e4ttelse. D\u00e4rut\u00f6ver \u00e4r kategoriseringen av h\u00e4ndelsen som v\u00e5ldt\u00e4kt inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis hj\u00e4lpsam eller tillfredsst\u00e4llande f\u00f6r en person som varit med om en obehaglig sexuell upplevelse. Hen kan f\u00f6r det f\u00f6rsta ha en annan uppfattning om h\u00e4ndelsen och f\u00f6r det andra ha helt andra fr\u00e5gest\u00e4llningar eller po\u00e4nger som hen vill belysa med sin ber\u00e4ttelse. En simpel kategorisering av h\u00e4ndelsen skippar den problematik som kan uppst\u00e5 speciellt i gr\u00e4nsomr\u00e5det mellan v\u00e5ldt\u00e4kt och sex.<\/p>\n

Filosofen Linda Alcoff noterar att vi har en tendens att framst\u00e4lla sex och v\u00e5ldt\u00e4kt som bin\u00e4ra motsatser, vilket f\u00f6rsv\u00e5rar v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r b\u00e5da kategorier. De \u00e4r inte alltid tydligt \u00e5tskilda kategorier och vi beh\u00f6ver kunna diskutera den \u201dunkna gr\u00e5zonen\u201d d\u00e4remellan f\u00f6r att n\u00e5 en mer fullst\u00e4ndig f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r sexuellt v\u00e5ld. Det inneb\u00e4r att vi inte endast kan tala om v\u00e5ldt\u00e4kt utan m\u00e5ste \u00e4ven kritisera vad som uppfattas som \u201dvanligt\u201d sex.<\/p>\n

Det \u00e4r h\u00e4r jag tror att det blir sv\u00e5rt. Jag misst\u00e4nker att m\u00e4nniskor ogillar att diskutera v\u00e5ldt\u00e4kt (speciellt i gr\u00e5zonen) just eftersom det kr\u00e4ver en kritisk granskning av sex, vilket avvecklar den tydliga kategoriseringen av sex och v\u00e5ldt\u00e4kt. De kan tvingas syna sina sexuella upplevelser, som offer eller f\u00f6r\u00f6vare, och sj\u00e4lvklarheten kring sex generellt s\u00e4tts i gungning.<\/p>\n

B\u00e5de lyssnandet och f\u00f6rm\u00e5gan att ta kritik blir centralt h\u00e4r. F\u00f6r att \u00f6ppna upp och problematisera vad vi uppfattar som sex och v\u00e5ldt\u00e4kt och den suddiga gr\u00e4nsen d\u00e4remellan kr\u00e4vs det att vi lyssnar till ber\u00e4ttelser som belyser denna problematik och f\u00f6rs\u00f6ker skapa f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r den personliga upplevelsen snarare \u00e4n att hitta r\u00e4tt kategori f\u00f6r den. Att lyssna kr\u00e4ver en \u00f6ppenhet f\u00f6r det nya, men eftersom sex \u00e4r n\u00e5got som m\u00e5nga ut\u00f6var och som kan k\u00e4nnas v\u00e4ldigt personligt s\u00e5 kr\u00e4vs det att man ocks\u00e5 har intellektuell eller emotionell kapacitet att vara mottaglig \u00e4ven f\u00f6r det som kan uppfattas som kritiskt till ens egna sexuella upplevelser. B\u00e5da kan d\u00e4rmed ses som n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att skapa ny f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r upplevelser av sexuellt v\u00e5ld och f\u00f6r att effektivt belysa problematiken som omringar b\u00e5de sex och v\u00e5ldt\u00e4kt.<\/p>\n

Sofia Wanstr\u00f6m<\/strong>
\nPostdoc-forskare i folkloristik<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

P\u00e5 kvinnodagen den 8 mars 2024 deltog jag i ett panelsamtal ordnat av den feministiska tidskriften Astra tillsammans med Malin Gustavsson, grundare av f\u00f6retaget Ekvalita som arbetar f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet inom olika omr\u00e5den, och Nina Nyman, doktorand i genusvetenskap vid \u00c5bo … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[35,20,36,21,38],"tags":[],"class_list":["post-1635","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-folkloristik","category-forskning","category-kommunikation","category-kropp","category-seminarium"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1635","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1635"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1635\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1691,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1635\/revisions\/1691"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1635"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1635"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1635"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}