{"id":1662,"date":"2024-09-15T11:54:02","date_gmt":"2024-09-15T08:54:02","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=1662"},"modified":"2024-09-17T07:06:41","modified_gmt":"2024-09-17T04:06:41","slug":"riktiga-guldgruvor-over-intressanta-amnen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2024\/09\/15\/riktiga-guldgruvor-over-intressanta-amnen\/","title":{"rendered":"\u201dRiktiga guldgruvor \u00f6ver intressanta \u00e4mnen\u201d"},"content":{"rendered":"

Nyligen publicerade Svenska Litteraturs\u00e4llskapet i Finland (SLS) i samarbete med Appell F\u00f6rlag bokserien Vardagens f\u00f6r\u00e4nderliga rum under 1900-talet<\/em><\/a>. Urban Lindstedt, som driver podcasten Historia Nu<\/em>\u00a0(https:\/\/historia.nu\/historia-nu\/<\/a>), har definierat volymerna som \u201driktiga guldgruvor \u00f6ver intressanta \u00e4mnen\u201d.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

F\u00f6rfattarna \u00e4r etnologer och folklorister, huvudsakligen med koppling till Klustret f\u00f6r kulturvetenskap vid \u00c5bo Akademi. Seriens 3 volymer knyter an till SLS nya vision: Kunskap och kultur f\u00f6r ett \u00f6ppet och upplyst samh\u00e4lle<\/em>. Ett upplyst samh\u00e4lle beh\u00f6ver kunskap om det f\u00f6rflutna. Bokserien bidrar med s\u00e5dan kunskap och \u00e4r allts\u00e5, f\u00f6r att \u00e5terigen anknyta till Lindstedt, \u201dguldgruvor \u00f6ver intressanta \u00e4mnen\u201d.<\/p>\n

Volymerna, som l\u00e5ter m\u00e4nniskors ber\u00e4ttelser tr\u00e4da i f\u00f6rgrunden, utg\u00f6r en sammanh\u00e5llen helhet samtidigt som varje volym l\u00e4mnar ett specifikt bidrag till kunskapen om 1900-talets svenska kultur i Finland. 1900-talets vardagskultur har aldrig tidigare belysts p\u00e5 ett lika omfattande vis och volymerna kan med r\u00e4tta definieras som banbrytande.<\/p>\n

Perioden som behandlas sammanfaller till stor del med det moderna samh\u00e4llets genombrott, vilket g\u00f6r bokserien s\u00e4rskilt intressant. Ofta beskrivs det moderna samh\u00e4llet som annorlunda j\u00e4mf\u00f6rt med bondesamh\u00e4llet: urbanisering, industrialisering och nya kommunikationsteknologier p\u00e5verkade traditioner och vanor; individen fick ett st\u00f6rre utrymme att v\u00e4lja livsv\u00e4g n\u00e4r traditionella bygemenskaper vittrade samman och n\u00e4r migration och mobilitet ersatte stasis. Volymerna problematiserar denna schablonartade bild. F\u00f6r\u00e4ndringens vindar bl\u00e5ste n\u00e4mligen med varierad styrka och den svenska kulturen i Finland visar prov p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l kontinuitet som en tilltagande komplexitet. Volymerna belyser allts\u00e5 b\u00e5de sega strukturer och f\u00f6r\u00e4nderlighet.<\/p>\n

I Naturen och platserna<\/em> (Bo L\u00f6nnqvist, Anna-Maria \u00c5str\u00f6m & Susanne \u00d6sterlund-P\u00f6tzsch red.) riktas intresset mot natursyn och naturbruk, med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 jakt, skogsbruk, jordbruk och djurh\u00e5llning. Ut\u00f6ver detta belyser volymen r\u00f6relsem\u00f6nster och nya kommunikationsteknologier samt hur moderna prylar s\u00e5som tv-apparater och mikrov\u00e5gsugnar f\u00f6r\u00e4ndrar vardagslivet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Hush\u00e5llet och tingen <\/em>(Anna-Maria \u00c5str\u00f6m & Fredrik Nilsson red.) fokuserar bland mycket annat det materiella ramverk som hem och boende utg\u00f6r. En utg\u00e5ngspunkt \u00e4r att kultur materialiseras genom till synes triviala detaljer, s\u00e5som m\u00f6bler, \u00e4ggkoppar och servettringar.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Volym 3, Hemma, borta, bortom<\/em> (Lena Marander-Eklund, Blanka Henriksson & Sofie Strand\u00e9n red.) lyfter fram en rad olika vardagliga rum. \u00c4ven h\u00e4r tr\u00e4der vi in i hemmets sf\u00e4r genom att tv\u00e4tt, br\u00f6dbak och huskurer st\u00e5r i blickf\u00e5nget. Men volymen belyser \u00e4ven skolg\u00e5ng, f\u00f6reningsliv och idrott. Ut\u00f6ver detta behandlas bland mycket annat kulturella normer r\u00f6rande \u00e4ktenskap och d\u00f6d, samt m\u00e4nniskors relation till Sverige.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Volymerna har allts\u00e5 olika empiriska tyngdpunkter, men kulturbegreppet f\u00f6renar dem. Kultur definieras som delade v\u00e4rderingar, normer och f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rldar. Kultur \u00e4r dessutom n\u00e5got som f\u00f6rmedlas genom vanor och traditioner; genom muntligt ber\u00e4ttande, och genom vardagens materiella inramning. M\u00e4nniskan betraktas i enlighet med detta som en kreativ kulturbyggare och inte enbart en passiv kulturb\u00e4rare.<\/p>\n

Bokserien ger inblick i hur den svenskspr\u00e5kiga befolkningen skapat meningsfulla sammanhang i vardagen. Bilden av en heterogen kultur f\u00f6rdjupas h\u00e4rigenom samtidigt som volymerna visar p\u00e5 k\u00e4llmaterialets relevans f\u00f6r humanistisk forskning i bred mening. F\u00f6rhoppningsvis \u00f6ppnar volymerna f\u00f6r diskussion och mer forskning om vardagens rum, i s\u00e5v\u00e4l det f\u00f6rflutna som nuet och framtiden. Det handlar trots allt om guldgruvor \u00f6ver intressanta \u00e4mnen!<\/em><\/p>\n

Fredrik Nilsson, Professor i Nordisk etnologi<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nyligen publicerade Svenska Litteraturs\u00e4llskapet i Finland (SLS) i samarbete med Appell F\u00f6rlag bokserien Vardagens f\u00f6r\u00e4nderliga rum under 1900-talet. Urban Lindstedt, som driver podcasten Historia Nu\u00a0(https:\/\/historia.nu\/historia-nu\/), har definierat volymerna som \u201driktiga guldgruvor \u00f6ver intressanta \u00e4mnen\u201d. F\u00f6rfattarna \u00e4r etnologer och folklorister, huvudsakligen … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":551,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,32,43],"tags":[],"class_list":["post-1662","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-forskning","category-publikation","category-vetenskapsformedling"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1662","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/551"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1662"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1662\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1686,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1662\/revisions\/1686"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1662"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1662"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1662"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}