![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2018\/05\/r\u00f6nnb\u00e4r-766x1024.jpg\")
Att det g\u00e5r att sp\u00e5 vinterv\u00e4dret utg\u00e5ende fr\u00e5n f\u00f6rekomsten av r\u00f6nnb\u00e4r k\u00e4nner m\u00e5nga till. Den enkla kopplingen mellan sm\u00e5f\u00e5glarnas hunger och vinterns k\u00f6ld tycks tilltala \u00e4ven dagens logiska t\u00e4nkande. Foto: Andreas Nilsson, CC BY-SA 3.0<\/p><\/div>\n
Vissa versioner av v\u00e4dertydan om r\u00f6nnb\u00e4r har ocks\u00e5 en v\u00e4lk\u00e4nd f\u00f6rklaring , och skiljer sig p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt fr\u00e5n andra knep som kan verka mer som profetior \u00e4n en slutsats dragen fr\u00e5n bevis i naturen. Orsaken l\u00e4r vara att m\u00e4ngden r\u00f6nnb\u00e4r kopplas till vinterns l\u00e4ngd i f\u00f6rh\u00e5llande till f\u00e5glarna. Eftersom vissa f\u00e5glar livn\u00e4r sig p\u00e5 r\u00f6nnb\u00e4r under vintern inneb\u00e4r en stor m\u00e4ngd r\u00f6nnb\u00e4r att marken kommer att vara sn\u00f6t\u00e4ckt en l\u00e4ngre tid och hindra f\u00e5glarna fr\u00e5n att s\u00f6ka f\u00f6da d\u00e4r. En annan f\u00f6rest\u00e4llning om r\u00f6nnb\u00e4r \u00e4r att om det blir en riklig sk\u00f6rd av dem s\u00e5 f\u00f6reb\u00e5dar det att h\u00f6sten blir bland annat regnig, stormig och sur. Det kan \u00e4ven inneb\u00e4ra att en stor sk\u00f6rd av r\u00e5g, ett gott korn\u00e5r eller d\u00e5ligt r\u00e4ntande r\u00e5g.<\/p>\n
Det knep f\u00f6r att sp\u00e5 v\u00e4dret som jag sj\u00e4lv \u00e4r mest bekant vid, och som jag har st\u00f6tt p\u00e5 i levande form och spritt vidare genom att upprepa det, \u00e4r ramsan som g\u00e5r ”Anders braskar, julen slaskar”. S\u00e5 gick \u00e5tminstone den version som jag oftast fick h\u00f6ra fr\u00e5n min mamma och ibland min mormor. Versen kan omv\u00e4ndas till ”Anders slaskar, julen braskar”. Ramsan inneb\u00e4r \u00e4r att genom att observera hur v\u00e4dret ser ut p\u00e5 den 30:e november, Anders namnsdag, s\u00e5 kan man r\u00e4kna ut hur det kommer att se ut p\u00e5 julafton eller under jultiden som helhet. Om det sn\u00f6ar kraftigt och \u00e4r kallt den 30:e s\u00e5 kommer det att vara slaskigt, bl\u00f6tt och varmt (f\u00f6r att vara vintertemperatur) p\u00e5 julafton och vice versa.<\/p>\n
N\u00e4r man l\u00e4ser om en tradition som denna, som l\u00e5ter en veta hur v\u00e4dret kommer att vara om mindre \u00e4n en m\u00e5nad, kan man undra sig varf\u00f6r den kan ha stannat vi liv och fortsatt ber\u00e4ttas eller varf\u00f6r den varit anv\u00e4ndbar nog att ber\u00e4ttas fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan. S\u00e4rskilt eftersom den tid som den \u00e4r relevant \u00e4r under vintern och kanske den sena h\u00f6sten, vilket inte var en av de viktigaste perioderna under sk\u00f6rde\u00e5ret. Men \u00e4ven d\u00e5 det inte fanns n\u00e5gon sk\u00f6rd som kunde p\u00e5verkas s\u00e5 var v\u00e4dret f\u00f6r f\u00f6rindustriella samh\u00e4llen en av livets viktigaste faktorer. Uppdelning av matvaror och resurser s\u00e5som ved och br\u00e4nsle m\u00e5ste ofta ske med en plan f\u00f6r hur mycket av det man har som man kan spendera nu och hur mycket man kan beh\u00f6va spara till framtiden. D\u00e5 man inte vet vilka situationer man kommer att r\u00e5ka ut f\u00f6r kan man r\u00e5ka v\u00e4lja att leva knapert i en l\u00e5ng tid i v\u00e4ntan p\u00e5 en n\u00f6dperiod som aldrig kommer, eller s\u00e5 kan man f\u00f6rlita sig p\u00e5 att man kommer att ha tur med v\u00e4dret och \u00e4ta upp majoriteten av sin mat och d\u00e4refter bli \u00f6verraskad av hemskt v\u00e4der som tvingar en att h\u00e5lla sig till den lilla mat man har sparat.<\/p>\n
D\u00e4rf\u00f6r kan det ha varit av v\u00e4rde att den 30:e november kunna bed\u00f6ma hur v\u00e4dret kommer att se ut p\u00e5 julen. En hemsk sn\u00f6storm p\u00e5 Anders namnsdag skulle ge s\u00e4ker kunskap om att n\u00e4sta m\u00e5nad blir bild, och efter den kunskapen kan man sen planera. Det finns m\u00e5nga s\u00e4tt som v\u00e4dret och m\u00e4nniskors sp\u00e5domar f\u00f6r hur v\u00e4dret blir p\u00e5verkar deras beteende, inte bara detta exempel om ransonering av matvaror. Hur vi tillbringar v\u00e5r tid och vad vi v\u00e4ljer att g\u00f6ra \u00e4r m\u00e5nga g\u00e5nger \u00e4n idag beroende av vilket v\u00e4der det blir.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2018\/05\/The_thunder_and_lightning-1024x768.jpg\")
Enligt Bondepraktikan betyder \u00e5ska i mars att man kan f\u00f6rv\u00e4nta sig sn\u00f6 i maj. Foto: RonAlmog, https:\/\/www.flickr.com\/photos\/ronalmog\/2053473900\/<\/a>, CC BY 2.0<\/p><\/div>\n Valter Ambrosius \u00d6stberg L\u00e4stips P\u00e5 v\u00e4ggen i utedasset i min familjs sommarstuga i Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rd finns en lista med sp\u00e5domstecken klippt ur en gammal tidning. Jag har i flera \u00e5r funderat \u00f6ver hur dessa tankar om hur man kan f\u00f6rutsp\u00e5 v\u00e4dret har uppst\u00e5tt. Jag … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\nskriven f\u00f6r kulturanalyskursen Ritual och materialitet<\/p>\n
\n– Landtman, Gunnar (red.) 1925: Finlands Svenska Folkdiktning VII. Folktro och Trolldom 2. V\u00e4xtlighetsriter. Helsingfors.
\n– Marander-Eklund, Lena 2016: Mycket av det vi f\u00f6retar oss eller l\u00e5ter bli, \u00e4r beroende av v\u00e4dret. Engagemang i relation till v\u00e4der. Budkavlen 2016\/\u00c5rsg\u00e5ng 95.
\n– V\u00e4dertydor. http:\/\/web.abo.fi\/arkiv\/arkivdagen2010\/vader.html<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"