![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/10\/SLS_192_b_SLS_192_b_17-bild-1-300x229.jpg\")
Nikander var en skicklig fotograf. Detta knivskarpa fotografi \u00e5terger en interi\u00f6r fr\u00e5n K\u00f6kar, Hells\u00f6, S\u00f6rstu, 1910. K\u00e4lla: SLS.<\/p><\/div>\n
N\u00e4r uppteckningarna hade granskats av SLS konstaterades att samlingen utan tvekan var \u201den av de f\u00f6rn\u00e4msta som n\u00e5gonsin inl\u00e4mnats till SLS\u201d (efter Ekrem 2014:73\u201374). Det b\u00f6r framh\u00e5llas att Nikander var en uppskattad folklorist vid denna tid. Efter ett f\u00e4ltarbete 1912, som fokuserade seder och bruk vid olika \u00e5rstider, p\u00e5pekades att han var \u201dv\u00e5r fr\u00e4mste k\u00e4nnare av detta omr\u00e5de inom folkloristikens v\u00e4rld\u201d (efter Gardberg 1963:106). Nikanders arbete innebar att SLS fick upp \u00f6gonen f\u00f6r etnografin som metod. Men det dr\u00f6jde ytterligare n\u00e5gra \u00e5r innan etnografi blev en accepterad och sj\u00e4lvklar del av SLS verksamhet.<\/p>\n
\u00c5r 1914 genomf\u00f6rdes den f\u00f6rsta etnografiska f\u00e4ltexpeditionen och denna gick till syd\u00f6sterbotten. Valter W. Forsblom, som hade ett stort intresse f\u00f6r folkmedicin, anst\u00e4lldes som ledare f\u00f6r expeditionen. Till sin hj\u00e4lp hade han studenten Hilding Ekelund. Expeditionen skulle beskriva och avbilda byggnader av \u201dalla slag\u201d, men dokumentationen omfattade \u00e4ven g\u00e5rdsplaner, husplaner, husens inredning och husger\u00e5d. Expeditionen gav upphov till en samling som omfattar 82 fotografier respektive 127 teckningar av byggnadsskick och inredning. Forsblom samlade dessutom in 321 trollformler som ocks\u00e5 \u00f6verl\u00e4mnades till SLS.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/10\/SLS_235_SLS_235a_5a-bild-4-300x219.jpg\")
Fotografiet, taget av Forsblom 1914, visar Josef Henrik H\u00e4ggkvists fiskarstuga, Sideby, Krokotgrunn. F\u00f6rmodligen \u00e4r det Hilding Ekelund som lutar sig mot d\u00f6rren. K\u00e4lla: SLS.<\/p><\/div>\n
Ernst Lagus, en av initiativtagarna till SLS, hade i flera \u00e5r pl\u00e4derat f\u00f6r att etnografi skulle ges utrymme i verksamheten och i \u00e5rsber\u00e4ttelsen beskrev han n\u00f6jt f\u00e4ltexpeditionen som \u201den betydelsefull utveckling\u201d av s\u00e4llskapets arbete. Han uttryckte ocks\u00e5 en f\u00f6rhoppning om att etnografin skulle forts\u00e4tta att utvecklas, men det kr\u00e4vdes \u00e4nnu \u00f6vertalning innan etnografin integrerades i SLS verksamhet.<\/p>\n
Vid ett styrelsem\u00f6te v\u00e5ren 1915 p\u00e5pekade Lagus att SLS stadgar stipulerade att s\u00e4llskapets uppgift var att samla vittnesb\u00f6rden om den svenska kulturens uppkomst och utveckling i Finland. I detta arbete borde etnografi, menade Lagus, ges ett st\u00f6rre utrymme \u00e4n tidigare. Dessutom var etnografi i likhet med folkloristik p\u00e5 frammarsch: ”Har Litteraturs\u00e4llskapet hittills icke kunnat befordra etnografiska studier, s\u00e5 borde de nya m\u00f6jligheterna v\u00e4cka gl\u00e4dje hos alla och omhuldas av dem, som \u00e4ro st\u00e4llda att v\u00e4rna om s\u00e4llskapets h\u00f6ga uppgifter […]. Och att flere unga forskare nu st\u00e5 beredda att egna krafter \u00e5t folkloristiska och etnografiska arbetsuppgifter, som ingalunda \u00e4ro lukrativa, men utan tvivel av betydelse f\u00f6r den svenska folkstammen i v\u00e5rt land, borde ocks\u00e5 mana till erk\u00e4nsla, ty ju flere unga krafter vi draga in i Litteraturs\u00e4llskapets arbete, desto rikare blir dettas framtid” (efter Ekrem 2014:78).<\/p>\n
Lagus positiva syn p\u00e5 etnografi delades av flera. P\u00e5 SLS \u00e5rsm\u00f6te 1916 p\u00e5pekade till exempel M.G. Schybergson, s\u00e4llskapets d\u00e5varande ordf\u00f6rande, att etnografi som metod rymdes inom stadgarna och att f\u00e4ltexpeditionen \u00e5r 1914 hade varit lyckad. Samma \u00e5r publicerade SLS det f\u00f6rsta numret av Folkloristiska och etnografiska studier<\/em> som inneh\u00f6ll tre etnografiska bidrag, bland dessa en uppsats av Forsblom om syd\u00f6sterbottniska allmogebyggnader samt Nikanders omfattande unders\u00f6kning av fruktbarhetsriter i det svenska Finland. I numret hyllade Lagus etnografin och blickade med tillf\u00f6rsikt fram\u00e5t mot kommande f\u00e4ltexpeditioner samt tillika samarbeten mellan etnologer och folklorister. ”En kommande tid skall helt visst erk\u00e4nna betydelsen av att etnografiska unders\u00f6kningar inaugurerats i Svenska litteraturs\u00e4llskapet, om \u00e4ven i n\u00e5got annat syfte, \u00e4n d\u00e5 det g\u00e4llde insamlandet av museif\u00f6rem\u00e5l. D\u00e5 n\u00e5gon markerad gr\u00e4ns emellan folklore och etnografi icke finnes, synes boskillnad dem emellan icke beh\u00f6va f\u00f6retagas, \u00e5tminstone i n\u00e4rmaste framtid inom v\u00e5rt s\u00e4llskap” (efter Ekrem 2014:79).<\/p>\n Lagus vision kom att besannas. F\u00e4ltexpeditioner blev under de f\u00f6ljande decennierna ett sj\u00e4lvklart inslag i SLS verksamhet och etnografi \u00e4r numera en grundbult i s\u00e4llskapets verksamhet, vilket f\u00e4ltexpeditionen till Karleby \u00e5r 2024 vittnar om.<\/p>\n Fredrik Nilsson Litteratur<\/em><\/p>\n Ekrem, Carola 2014. \u201dBelysandet af v\u00e5r allmoges andliga lif\u201d. Traditionsinsamlingen inom Svenska litteraturs\u00e4llskapet. I: Carola Ekrem, Pamela Gustavsson, Petra Hakala & Mikael Korhonen (red.): Arkiv, minne, gl\u00f6mska. Arkiven vid Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland 1885\u20132010.<\/p>\n Gardberg, John 1963. Den unge Gabriel Nikander. Budkavlen<\/em>, \u00e5rg\u00e5ng 40\u201341.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I b\u00f6rjan av oktober genomf\u00f6rs en omfattande f\u00e4ltexpedition till Karleby. Expeditionen \u00e4r ett samarbete mellan Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland (SLS), Karleby stad, Klustret f\u00f6r kulturvetenskap samt Svenska spr\u00e5ket vid \u00c5bo Akademi (\u00c5A). F\u00e4ltexpeditionen till Karleby kommer att belysas i flera … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\n<\/strong>Expeditionsledare och professor i Nordisk etnologi, \u00c5A<\/p>\n