![\"Sittande](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/11\/keyland.jpg\")
\u00c4ldre kvinna \u00e5derl\u00e5ter. Fotograf: Nils Keyland\/Nordiska museet, public domain<\/p><\/div>\n
Det \u00e4r inte helt ovanligt att man f\u00e5r h\u00f6ra folk uttrycka sina \u00e5sikter om humanvetenskapernas flummande och naturvetenskapernas absoluta sanningar. N\u00e4r nya naturvetenskapliga forskningsr\u00f6n g\u00f6r entr\u00e9 sl\u00e4ngs de gamla i historiens papperskorg, vilket i sin tur l\u00e4mnar kvar ett kulturarv som ligger och skr\u00e4par p\u00e5 biblioteken v\u00e4rlden \u00f6ver. Det \u00e4r bland annat h\u00e4r som humanvetenskaperna kommer in i bilden. Genom kulturanalys kan man dra nytta av det historiska f\u00f6r att f\u00e5 en inblick i hur man t\u00e4nkte f\u00f6rr och varf\u00f6r, samt \u00e5terspegla det f\u00f6rflutna mot samtiden.<\/p>\n
\u00c5derl\u00e5tningens historia \u00e4r som sagt l\u00e5ng och kan sp\u00e5ras tillbaka till Mesopotamien. Betydligt vanligare \u00e4r dock att man i Norden f\u00f6rknippar blodl\u00e5tandet med den lokala, folkliga l\u00e4kekonsten och folktron om hur man skulle bota allehanda sjukdomar. \u00c4ven om l\u00e4karna b\u00f6rjade dyka upp redan p\u00e5 1600-talet i Sverige, s\u00e5 fanns \u00e5derl\u00e5tandet kvar \u00e4nnu p\u00e5 sent 1800-tal och en bit in p\u00e5 1900-talet.<\/p>\n
Vad \u00e4r d\u00e5 \u00e5derl\u00e5tning? \u2013 Kulturanalytiskt kan man s\u00e4ga att blodet \u00e4r materialet och \u00e5derl\u00e5tningen ritualen. Tanken var att genom att sl\u00e5 \u00e5der med ett specialtillverkat verktyg kunde man g\u00f6ra sig av med det onda blodet och s\u00e5ledes balansera kroppens v\u00e4tskor f\u00f6r att bli frisk igen. Teorin om kroppens fyra v\u00e4tskor kan sp\u00e5ras tillbaka till antikens Grekland och humoralpatologin. Den h\u00e4r id\u00e9n hittar man ocks\u00e5 i skrifter som Bondepraktikan <\/em>som gjorde entr\u00e9 p\u00e5 1500-talet, d\u00e4r \u00e4ven astrologi var inkorporerat i \u00e5derl\u00e5tningsritualen.<\/p>\n Det var d\u00e4rf\u00f6r viktigt var p\u00e5 kroppen man slog \u00e5der och n\u00e4r man gjorde det. Inom astrologin indelas kroppen fr\u00e5n huvud till t\u00e5r i djurkretsens 12 tecken. S\u00e5ledes f\u00f6ll det sig naturligt f\u00f6r d\u00e5tidens m\u00e4nniskor att beroende p\u00e5 vilken sjukdom man hade skulle man sl\u00e5 \u00e5der p\u00e5 r\u00e4tt st\u00e4lle f\u00f6r att kunna bota. Vi l\u00e5ter en nyproduktion av boken Bondepraktikan <\/em>(2011) som \u00e4r baserad p\u00e5 en version fr\u00e5n 1875 ge ett exempel f\u00f6r att belysa detta:<\/p>\n Hwem l\u00e4kedom tager sig till, Och icke tiden akta will<\/em> Texten l\u00e5ter l\u00e4saren f\u00f6rst\u00e5 att djurkretsens f\u00f6rflyttning i f\u00f6rh\u00e5llande till jorden \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r n\u00e4r och var p\u00e5 kroppen man ska l\u00e5ta sig \u00e5derl\u00e5tas. Som tr\u00e4snittet nedan visar regerar de tolv astrologiska tecknen \u00f6ver olika delar av m\u00e4nniskokroppen. Hur man astronomiskt avgjorde vilket tecken som regerar n\u00e4r framkommer dock inte ur texten och det \u00e4r s\u00e5ledes sv\u00e5rt att avg\u00f6ra hur detta i praktiken till\u00e4mpades.<\/p>\n \u201dThe zodiacal man\u201d, tr\u00e4snitt fr\u00e5n almanacka \u00e5r 1702<\/p><\/div>\n Genom \u00e5derl\u00e5tning trodde man sig kunna bota de flesta kr\u00e4mpor och \u00e5kommor. I boken Folklig l\u00e4kekonst <\/em>(1958) ber\u00e4ttar Carl-Herman Tillhagen<\/strong> om vilka olika sjukdomar som motarbetades genom \u00e5derl\u00e5tning innan vetenskapen f\u00f6ste folktron \u00e5t sidan. Dessa var bland annat; tandv\u00e4rk, huvudv\u00e4rk, v\u00e4rk (reumatism) och ryggskott. \u00d6verl\u00e4kare Sven-G\u00f6ran Fransson<\/strong> ut\u00f6kar den h\u00e4r listan i sin artikel i L\u00e4kartidningen<\/em> (1998) med bland annat; febersjukdomar, epilepsi, \u00f6dem, gikt och melankoli.<\/p>\n I kombination med tron p\u00e5 andliga krafter i elementen, samt magi och trolldom h\u00f6ll man \u00e5derl\u00e5tningen i bruk av okunskap. Astrologins roll i \u00e5derl\u00e5tandet skall inte heller \u00f6verskattas. Tron och orsakerna till \u00e5derl\u00e5tningen var m\u00e5nga och gemene man var nog inte s\u00e4rskilt insatt i konsten att sp\u00e5 i stj\u00e4rnor. En annan aspekt \u00e4r att man utgick fr\u00e5n att det onda blodet skulle ut fr\u00e5n den sjuka. Det h\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndrades efterhand som man gjorde nya uppt\u00e4ckter ang\u00e5ende blodet.<\/p>\n Redan p\u00e5 1800-talet f\u00f6rstod man inom bildade kretsar att blod m\u00e5ste \u00f6verf\u00f6ras mellan samma arter. P\u00e5 1900-talet uppt\u00e4ckte man b\u00e5de blodgrupperna och Rh-systemet, vilket m\u00f6jliggjorde s\u00e4kra blod\u00f6verf\u00f6ringar m\u00e4nniskor emellan.<\/p>\n Det skedde allts\u00e5 en fundamental f\u00f6r\u00e4ndring i praktiserandet av blodsritualerna. Nu blev det den sjuke som skulle f\u00e5 det friska blodet eller delar av det friska blodet. Visserligen \u00e4r inte \u00e5derl\u00e5tning samma sak som blodgivning. Men b\u00e5da ritualerna g\u00e5r ut p\u00e5 att tappa blod ur m\u00e4nniskokroppen. Det v\u00e4sentliga var att syftet f\u00f6r blodspillandet hade \u00e4ndrats. Dagens fundamentala t\u00e4nk handlar mycket om att f\u00e5 in det goda blodet i st\u00e4llet f\u00f6r att det onda ska ut. Man renar \u00e4ven blodet idag genom hemodialys.<\/p>\n Intressant \u00e4r att \u00e5derl\u00e5tning faktiskt anv\u00e4nds inom medicinen idag, \u00e4ven om det inte \u00e4r alltf\u00f6r vanligt. Man talar i st\u00e4llet f\u00f6r \u00e5derl\u00e5tning om venesektion och den anv\u00e4nds bland annat f\u00f6r att kurera personer med f\u00f6r h\u00f6gt antal r\u00f6da blodkroppar i blodet, ett tillst\u00e5nd som kallas polycytemia.<\/p>\n Avslutningsvis kan vi konstatera att \u00e5derl\u00e5tning till\u00e4mpades p\u00e5 det mesta f\u00f6rr i tiden. Idag vet vi b\u00e4ttre, men samtidigt som vi blickar tillbaka p\u00e5 denna gamla praktik ser vi att den \u00e4nnu finner sin plats i dagens samh\u00e4lle. Givetvis \u00e4r det i liten skala j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6rr i tiden, men om man bortser fr\u00e5n ben\u00e4mningarna och fokuserar endast p\u00e5 blodet som pulserar ur \u00e5dern, s\u00e5 har \u00e5derl\u00e5tningen ju inte egentligen minskat, utan snarare \u00f6kat med tanke p\u00e5 blodgivningen som praktiseras idag.<\/p>\n \u00c4ven om dom flesta av oss nog \u00e4r \u00f6verens om att \u00e5derl\u00e5tningen som praktik byggde p\u00e5 okunskap f\u00f6rr, s\u00e5 \u00e4r det konstruktivt att p\u00e5peka att det \u00e4nd\u00e5 fanns en gnutta sanning d\u00e4r. Jag kan inte l\u00e5ta bli att undra om det finns n\u00e5gon annan praktik inom folktron som inte passerat vetenskapens kritiska blickar, men som \u00e4nd\u00e5 lyckats smyga sig in i v\u00e5ra vetenskapliga rum. Med det sagt, kan det vara fog f\u00f6r att kila ner till biblioteket och kulturanalytiskt granska vad f\u00f6r klokskap som g\u00f6mmer sig i bokform p\u00e5 de dammiga hyllorna.<\/p>\n Tomas Lindblom <\/p>\n Vidare l\u00e4sning<\/strong><\/p>\n Att medvetet tappa den m\u00e4nskliga kroppen p\u00e5 blod \u00e4r en m\u00e5ngtusen\u00e5rig praktik. Genom \u00e5ren har dock ben\u00e4mningarna och framf\u00f6r allt syftena \u00e4ndrats. Framstegen som den moderna m\u00e4nniskan har gjort de senaste hundra \u00e5ren inom b\u00e5de medicin och teknologi har gjort … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\nOch ej fliteligen will sig f\u00f6rswara, Han gifwer sig sjelft i stor fara<\/em>
\nWakta dig, att du ej l\u00e5ter en \u00e5der sl\u00e5, N\u00e4r det tecken regerar henne peka p\u00e5<\/em>
\nSom denna figur m\u00e5nd\u00b4 dig uppenbara, S\u00e5 kan du dig l\u00e4nge sund och karsk bewara<\/em>
\nWill du lefwa sund i naturlig tid, M\u00e4rk de tolf tecken p\u00e5 menniskors lif<\/em>
\nSynnerligen med koppor och \u00e5derslag, D\u00e5 l\u00f6per blodet i sitt r\u00e4tta lag<\/em><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/11\/zodiacal.png\")
\n<\/strong>skriven f\u00f6r kursen Ritual och materialitet<\/p>\n\n