Morgonsamlingarna tar plats i ett karakt\u00e4ristiskt \u00f6sterbottniskt gult tr\u00e4hus, mitt i stadsdelen Neristan. Vi sitter p\u00e5 pinnstolar i en stor cirkel i det st\u00f6rsta rummet och turas om att ber\u00e4tta om g\u00e5rdagens arbete. N\u00e4r det \u00e4r Yrsa Lindqvists tur ber\u00e4ttar och dramatiserar hon h\u00e4ndelsen i butiken som forts\u00e4tter med en l\u00e5ng rad sv\u00e4ngningar, och till slut ett par k\u00f6pta jeans. Tv\u00e5spr\u00e5kigheten beskrivs som en v\u00e5gr\u00f6relse mellan finska och svenska, som butiksbitr\u00e4det s\u00f6ml\u00f6st navigerar. S\u00e5 \u00e4r det inte alltid. Svenskspr\u00e5kigheten i Karleby krymper, och rapporten Har svenskan i Karleby en framtid?<\/em> utgiven av tankesmedjan Magma (2023), har ett bekymrat anslag. Rapportf\u00f6rfattarna inleder:<\/p>\n Det svenska spr\u00e5ket a\u0308r utsatt. Antalet svenskspr\u00e5kiga ledamo\u0308ter i stadens fullma\u0308ktige a\u0308r rekordl\u00e5gt, den senaste Spr\u00e5kbarometern visar pa\u030a ett fo\u0308rsa\u0308mrat spr\u00e5kklimat och oroade la\u0308rare vittnar om att finskan har tagit o\u0308ver bland eleverna i de svenska skolorna.<\/em><\/p>\n Rapporten visar bland annat att r\u00e4dsla f\u00f6r att tala svenska \u00e4r vanligt. I en enk\u00e4tunders\u00f6kning som utf\u00f6rdes i fyra av de svenskspr\u00e5kiga skolorna i Karleby svarar mindre \u00e4n h\u00e4lften av ungdomarna att p\u00e5st\u00e5endet \u201cJag va\u030agar alltid tala svenska, om jag vill tala svenska, n\u00e4r jag r\u00f6r mig p\u00e5 stan i Karleby\u201d st\u00e4mmer helt med deras uppfattning. N\u00e4r jag intervjuar en tv\u00e5spr\u00e5kig teaterregiss\u00f6r och fritidsledare kommer vi in p\u00e5 att det f\u00f6rekommer hotfullhet gentemot svensktalande. Ingenting h\u00e4nder p\u00e5 dagtid, menar hon. Men st\u00e4mningen kan bli hotfull vid vissa tillf\u00e4llen, vid sena timmar och n\u00e4r alkohol \u00e4r inblandat. D\u00e5 kan n\u00e5gon till och med bli v\u00e5ldsam. P\u00e5 en morgonsamling visar sig flera i forskarteamet vara av samma mening. De menar att v\u00e5ld och hot \u00e4r ganska ovanligt och att det i s\u00e5 fall sker nattetid. Men faktum kvarst\u00e5r, i vissa situationer finns en sp\u00e4nning i att tala svenska.<\/p>\n Det vill flera intervjupersoner \u00e4ndra p\u00e5. Studenten Malin Lillhannus g\u00f6r tre intervjuer p\u00e5 en dag och kommer l\u00e4tt \u00f6verv\u00e4ldigad till morgonsamlingen dagen d\u00e4rp\u00e5. En av intervjupersonerna arbetar i olika kulturprojekt f\u00f6r att bevara och uppmuntra svenskan. N\u00e4r hon kom till hans bostad p\u00e5 landet, direkt fr\u00e5n musikskolan Rockskolan i stan, m\u00f6ttes hon av m\u00e5nga kor, en katt och en hund som hoppade upp p\u00e5 henne.<\/p>\n \u2013 Han hade rustat upp en svensk pr\u00e4stg\u00e5rd, och arbetade fr\u00e4mst p\u00e5 svenska med olika kulturproduktioner. Han tyckte att det var viktigt att bevara svenska rum.<\/p>\n Genom kulturproduktionerna \u00e4r det inte bara meningen att svensktalande ska f\u00e5 tillf\u00e4lle att fritt tala svenska. Finsktalande som kan lite svenska kan ocks\u00e5 k\u00e4nna sig frestade att ta sig dit f\u00f6r upplevelsens skull, och f\u00e5r d\u00e5 \u00f6va spr\u00e5ket p\u00e5 k\u00f6pet. P\u00e5 samma s\u00e4tt arbetade den tv\u00e5spr\u00e5kiga teaterregiss\u00f6ren som jag intervjuade med svenskspr\u00e5kiga produktioner, och hon beskrev arbeten med humor och underh\u00e5llning som \u00e4ven kan locka personer som inte menar att de kan tala svenska.<\/p>\n \u2013 Men det kan de! De f\u00f6rst\u00e5r! Sade hon engagerat.<\/p>\n Snarare \u00e4n aggressivitet mot svenska var en \u00e4ngslighet bland finsktalande f\u00f6r att tala svenska n\u00e5got som st\u00e4ndigt kom upp i intervjuerna, s\u00e5v\u00e4l som i samtalen i forskargruppen. Yrsa Lindqvist menar att det kan ha att g\u00f6ra med att undervisningen i skolan varit str\u00e4ng, med r\u00f6dpenna och dramatik.<\/p>\n \u2013 Vi m\u00e5ste strunta i att det ska vara perfekt, s\u00e4ger hon. Vi m\u00e5ste ers\u00e4tta pakkoruotsi med pokkaruotsi, forts\u00e4tter hon och ger flera exempel p\u00e5 hur hon sj\u00e4lv kastat sig in i svenskspr\u00e5kiga sammanhang och struntat i perfektion. Bland annat en poddradioinspelning.<\/p>\n Det neds\u00e4ttande begreppet pakkoruotsi, tv\u00e5ngssvenska, ska enligt Lindqvist med andra ord st\u00e5 tillbaka f\u00f6r det positivt laddade pokkaruotsi, som uppmuntrar till v\u00e5ghalsighet. Hon f\u00f6rklarar att ordet anspelar p\u00e5 det neds\u00e4ttande begreppet men med pokka<\/em> menas pokerface<\/em> \u00ad\u2013 att prata svenska utan att bry sig om att det kan bli lite fel.<\/p>\n Precis s\u00e5 hade doktoranden Eeva-Liisa Pekanheimos finskspr\u00e5kiga v\u00e4ninna Suvi Tanner, som nyss flyttat till Karleby, t\u00e4nkt g\u00f6ra.<\/p>\n Hon t\u00e4nkte \u201dYes! Nu f\u00e5r jag b\u00f6rja \u00f6va min svenska\u201d, ber\u00e4ttar Eeva Liisa Pekanheimos, men uppt\u00e4ckte att alla talar finska i Karleby.<\/p>\n Suvi Tanner flyttade fr\u00e5n Tammerfors f\u00f6r att ta \u00f6ver ett uppdrag som chefredakt\u00f6r f\u00f6r den finskspr\u00e5kiga regionaltidningen Keskipohjanmaa. Under expeditionen i Karleby blev hon intervjuad och skrev en kolumn om temat i tidningen.<\/p>\n Samma upplevelse av finskan som helt dominerande har doktoranden Melker Ylikallio, som mellan sina intervjuer har g\u00e5tt runt p\u00e5 stan f\u00f6r att lyssna efter svenska. Han hittar ingen, ber\u00e4ttar han besviket, bortsett fr\u00e5n en stressad barnfamilj som han h\u00f6r yppa n\u00e5gra ord. Doktoranden Santtu Anckar ber\u00e4ttar att han letat svenskspr\u00e5kiga gudstj\u00e4nster, men g\u00e5tt bet \u00e4ven han. Men bara f\u00f6r att man pratar finska betyder det inte att man inte talar svenska. Flera i forskarteamet kommenterar att det har blivit s\u00e5 att finska alltid v\u00e4ljs om man \u00e4r os\u00e4ker p\u00e5 vilket spr\u00e5k som talas. Utan att t\u00e4nka p\u00e5 det fr\u00e5gar jag p\u00e5 svenska tv\u00e5 f\u00f6rbipasserande damer om de k\u00e4nner till ett bra caf\u00e9, och f\u00e5r d\u00e5 svar p\u00e5 svenska. Vi promenerar tillsammans och de visar mig ett mysigt st\u00e4lle med h\u00f6gt i tak, l\u00e5ngbord och lunchbuff\u00e9. Vid kassan har de ocks\u00e5 mackor och fikabr\u00f6d, och jag fr\u00e5gar om ett p\u00e5l\u00e4gg, p\u00e5 svenska. Bitr\u00e4det beskriver mackans inneh\u00e5ll men kommer inte p\u00e5 ordet f\u00f6r ost och springer f\u00f6r att h\u00e4mta ett svensktalande bitr\u00e4de, trots att jag kan se att det \u00e4r ost. N\u00e4r den svensktalande kommer f\u00e5r jag d\u00e5 bekr\u00e4ftat att det ocks\u00e5 finns ost p\u00e5 mackan, men det \u00e4r som att det inte r\u00e4cker. Hon \u00e4r ivrig att hj\u00e4lpa och ser sig om f\u00f6r att hitta fler saker att beskriva, och jag f\u00e5r veta vad det finns i chokladmuffinsen, i morotskakan och andra saker som jag inte \u00e4r ute efter. V\u00e4nligheten v\u00e4rmer \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n \u00c4ngslighet f\u00f6r att tala svenska \u00e4r med andra ord inte alltid en faktor. Doktoranden Julia \u00d6hman, som sj\u00e4lv kommer fr\u00e5n en annan del av \u00d6sterbotten och \u00e4r svensktalande men har l\u00e4rt sig finska i skolan, visade sig vara tidigare bekant med sin intervjuperson. De pratar om svenskan och om dialekt, s\u00e5som kokkoladialekt, som en viktig del av identiteten. Det finns en samh\u00f6righet i \u00f6sterbottnisk kultur och i spr\u00e5ket, \u00e4r de eniga om, som i synnerhet konserveras i byarna, men som ocks\u00e5 kan skapa ett gap mellan spr\u00e5kgrupper. Lena Marander Eklund som \u00e4r professor i folkloristik menar att hennes bild \u00e4r att finska blivit \u201ddet coola spr\u00e5ket\u201d bland ungdomar, och svenska \u201ddet n\u00f6rdiga spr\u00e5ket\u201d. Valet mellan spr\u00e5ken kan d\u00e5 verka enkelt i de sammanhang som spr\u00e5ken uppfattas s\u00e5. Men fler aspekter spelar in n\u00e4r karlebyborna navigerar tv\u00e5spr\u00e5kigheten. En kan vara f\u00f6rvirring kring vad som \u00e4r dialekt och vad som \u00e4r spr\u00e5k. Studenten Annika M\u00e4enp\u00e4\u00e4 kommer in p\u00e5 ortsnamnet i sin intervju med en ungdom. Denne sl\u00e5r d\u00e5 fast att \u201dDet stavas Karleby men det uttalas Kokkola\u201d.<\/p>\n Kokkoladialekten upplevs p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt som ett tredje spr\u00e5k i aktivt bruk j\u00e4ms med svenskan och finskan. Foto: Blanka Henriksson<\/p><\/div>\n Det kan allts\u00e5 finnas svenska under ytan, som kommer till uttryck i \u201dsvenska rum\u201d. De positiva sidorna med att kunna svenska \u00e4r flera. Exempelvis kan man som svenskspr\u00e5kig ta del av de ambiti\u00f6sa kulturproduktioner som tar plats i Karleby och spr\u00e5kkunnighet \u00f6ppnar ocks\u00e5 m\u00f6jligheter genom svenskans kopplingar till Sverige och \u00f6vriga Norden. Om de lockande faktorerna kan st\u00e4vja minskningen av svenskspr\u00e5kighet i Karleby kan expeditionen inte svara p\u00e5, men det st\u00e5r i varje fall klart att svenskan finns d\u00e4r och har engagerade f\u00f6respr\u00e5kare s\u00e5v\u00e4l som vardagliga anv\u00e4ndare. Det st\u00e5r ocks\u00e5 klart att id\u00e9n med att f\u00e4ltarbeta tillsammans \u2013 studenter och professionella, akademiker och arkivarier, svenskspr\u00e5kiga och tv\u00e5spr\u00e5kiga \u2013 gav m\u00f6jligheter till m\u00e5ngfacetterade diskussioner och insikter. Att dela erfarenheter fr\u00e5n f\u00e4ltarbete som g\u00f6rs f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, med andra som delar med sig av reflektioner fr\u00e5n det hundrade f\u00e4ltarbetet ger alla parter nya perspektiv.<\/p>\n Emma Eleonorasdotter L\u00e4stips p\u00e5 svenska: Berg, Jens (2023). Har svenskan i Karleby en framtid?<\/em><\/a> Tankesmedjan Magma<\/p>\n L\u00e4stips p\u00e5 finska: Tanner, Suvi (2024). N\u00e4keek\u00f6 sen naamasta ett\u00e4 tuo ei puhu ruotsia?<\/a> (Syns det i ansiktet att man inte pratar svenska?). Keskipohjanmaa <\/em>3.10.2024<\/p>\n \n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u00c4r en orts tv\u00e5spr\u00e5kighet v\u00e4ggar av obegriplighet, som st\u00e4nger ute och skiljer den ena fr\u00e5n den andra? Eller \u00e4r den en rikedom, en ut\u00f6kad m\u00f6jlighet till inblickar i fler \u00e4n en spr\u00e5klig v\u00e4rld? I oktober arrangerade Svenska litteraturs\u00e4llskapet och \u00c5bo … Forts\u00e4tt l\u00e4sa ![\"sm\u00e5](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/11\/tempImagerF2gi7-scaled.jpg\")
\n<\/strong>lektor i kulturanalys<\/p>\n