{"id":1750,"date":"2024-12-05T09:13:00","date_gmt":"2024-12-05T07:13:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=1750"},"modified":"2024-12-05T09:13:00","modified_gmt":"2024-12-05T07:13:00","slug":"vasen-oden-och-forbannelser-shakespeare-och-folktro","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2024\/12\/05\/vasen-oden-och-forbannelser-shakespeare-och-folktro\/","title":{"rendered":"V\u00e4sen, \u00f6den och f\u00f6rbannelser: Shakespeare och folktro"},"content":{"rendered":"

”Att vara eller icke vara, det \u00e4r fr\u00e5gan”. Repliken k\u00e4nns igen av de flesta, och \u00e4r en skapelse av William Shakespeares hand. Den engelske f\u00f6rfattaren levde kring sekelskiftet mellan 1500- och 1600-talet, och \u00e4r allm\u00e4nt sedd som en av de mest inflytelserika dramatikerna n\u00e5gonsin. Shakespeare har inte bara p\u00e5verkat den engelska litteraturen utan ocks\u00e5 dess spr\u00e5k och kultur. Trots att pj\u00e4sernas f\u00f6rsta premi\u00e4r \u00e4gde rum f\u00f6r flera hundra \u00e5r sedan, k\u00e4nner vi till ber\u00e4ttelserna \u00e4n idag. Pj\u00e4serna s\u00e4tts fortfarande upp p\u00e5 teatrar runt om i v\u00e4rlden, och omarbetningar och moderniseringar, bland annat i form av filmer, g\u00f6r att ber\u00e4ttelserna kommer n\u00e4rmare samtiden. \u00c4ven om man inte l\u00e4st eller sett Shakespeares dramer, kan man ha en f\u00f6rkunskap om deras handlingar och centrala teman: den olyckliga k\u00e4rleken i Romeo och Julia, <\/em>h\u00e4mnden i Hamlet <\/em>eller \u00f6det i Macbeth. <\/em>Shakespeares pj\u00e4ser och sonetter har \u00e4ven varit en inspirationsk\u00e4lla f\u00f6r m\u00e5nga skapare efter\u00e5t, vilket gjort att hans verk lever vidare. Men vad var det egentligen som inspirerade Shakespeare sj\u00e4lv?<\/p>\n

N\u00e4r man tittar n\u00e4rmare p\u00e5 Shakespeares pj\u00e4ser kan man se en stark koppling till folktron. Flera av hans dramer inneh\u00e5ller folktrov\u00e4sen. I tragedin Hamlet <\/em>dyker v\u00e5lnaden av Hamlets far upp. I En midsommarnattsdr\u00f6m<\/em> hittar man inte vilka \u00e4lvor som helst utan s\u00e5dana som ”Puck”, en illvillig \u00e4lva eller demon i den medeltida engelska folktron; senare betydde ”Puck” helt enkelt bara ”demon”. Som en av huvudkarakt\u00e4rerna i pj\u00e4sen spelar Puck olika spratt. Han f\u00f6rvandlar n\u00e4mligen sitt utseende, vilseleder resen\u00e4rer om natten, skr\u00e4mmer folk och f\u00f6rst\u00f6r mj\u00f6lken. Ocks\u00e5 i pj\u00e4sen Macbeth<\/em> f\u00f6rekommer \u00f6vernaturliga inslag, n\u00e4rmare best\u00e4mt tre h\u00e4xor. Flera av Shakespeares karakt\u00e4rer \u00e4r inspirerade av historiska mytomspunna personer. Dessa hittas i Shakespeares s\u00e5 kallade historiska pj\u00e4ser, d\u00e4r karakt\u00e4rerna utg\u00f6rs av verkliga personer fr\u00e5n det f\u00f6rflutna. I de olika pj\u00e4serna hittar vi bland karakt\u00e4rerna olika engelska regenter f\u00f6re Shakespeares tid, men ocks\u00e5 Julius Ceasar och Cleopatra.<\/p>\n

Folktron kommer \u00e4ven till uttryck i pj\u00e4sernas tematik. M\u00e5nga av pj\u00e4serna behandlar \u00f6det, eller n\u00e4rmare best\u00e4mt det f\u00f6rutfattade \u00f6det. I Macbeth <\/em>representeras \u00f6det materiellt av de tre h\u00e4xorna, vars profetior f\u00f6rst v\u00e4cker Macbeths ambitioner, men slutligen leder till hans tragiska slut.<\/p>\n

Shakespeare anv\u00e4nde sig av en m\u00e4ngd symbolik i sina pj\u00e4ser f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka temat i dem. D\u00f6dskallar kunde bli en symbol f\u00f6r livets f\u00f6rg\u00e4nglighet, kronan en symbol f\u00f6r makt, blommor f\u00f6r oskyldighet och blodet en symbol f\u00f6r skuld.<\/p>\n

\"\"

Robert Thew, 1758\u20131802, Shakespeare, Macbeth Act IV, Scene I, 1802, Yale Center for British Art, Paul Mellon Collection<\/p><\/div>\n

Det \u00f6vernaturliga i form av ritualer \u00e4r inte heller n\u00e5got fr\u00e4mmande f\u00f6r Shakespeare. Oftast f\u00f6rekommer ritualerna i samband med n\u00e4rvaron av de \u00f6vernaturliga v\u00e4sendena, men det beh\u00f6ver inte vara s\u00e5, som exempelvis i slutscenen i Romeo och Julia. <\/em>N\u00e4r Romeo tror att Julia, som i sj\u00e4lva verket sover, \u00e4r d\u00f6d tar han ett d\u00f6dligt gift. N\u00e4r Julia sedan vaknar, och finner Romeo d\u00f6d, tar hon sitt liv med Romeos dolk. \u00a0Sj\u00e4lvmorden som beg\u00e5s av protagonisterna kan ses som ett slags rituellt sj\u00e4lvmord, med giftet och dolken som materiel, f\u00f6r k\u00e4rlekens skull. En annan form av ritual hittas i Macbeth. <\/em>H\u00e4xornas sp\u00e5dom ligger som en grund eller som en ram f\u00f6r handlingen i pj\u00e4sen. Pj\u00e4sens handlinggenomsyras inte av \u00f6vernaturliga element, till skillnad fr\u00e5n En midsommarnattsdr\u00f6m. <\/em>Trots denna distans mellan de \u00f6vernaturliga inslagen och handlingen i Macbeth<\/em>, har den \u00e5stadkommit kanske en av de k\u00e4ndaste f\u00f6rest\u00e4llningarna om magiska f\u00f6rbannelser i teaterhistorien.<\/p>\n

Att uttala namnet ”Macbeth” eller citera repliker ur pj\u00e4sen i en teater \u00e4r ot\u00e4nkbart om man tror p\u00e5 den s\u00e5 kallade Macbeth-f\u00f6rbannelsen. D\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nds ist\u00e4llet pj\u00e4sens eufemism, eller omskrivning ”Den skotska pj\u00e4sen” i teatersammanhang, som \u00e4r en h\u00e4nvisning till pj\u00e4sens milj\u00f6. N\u00e4r man h\u00e4nvisar till karakt\u00e4rerna anv\u00e4nder man sig ist\u00e4llet av deras titlar eller f\u00f6rkortningar av deras namn. Yttrandet av namnet p\u00e5 pj\u00e4sen eller citeringar utanf\u00f6r repetitioner eller f\u00f6rest\u00e4llningar anses f\u00f6ra med sig otur och orsaka olyckor. Men var inte oroliga! Om man r\u00e5kar yttra det f\u00f6rbjudna g\u00e5r det att upph\u00e4va f\u00f6rbannelsen genom att utf\u00f6ra en ritual. Beroende p\u00e5 vem man fr\u00e5gar ser ritualen lite annorlunda ut. Men detta \u00e4r det ungef\u00e4rliga: Efter yttrandet ska personen som sagt det f\u00f6rbjudna g\u00e5 ut fr\u00e5n teatern, snurra tre varv, spotta \u00f6ver axeln, sv\u00e4ra, citera en annan Shakespearepj\u00e4s och sedan knacka p\u00e5 d\u00f6rren och beg\u00e4ra \u00e5tertagande. F\u00f6rst efter att medsk\u00e5despelarna f\u00f6rbarmat sig \u00f6ver personen och l\u00e5tit hen komma tillbaka in, anses f\u00f6rbannelsen vara upph\u00e4vd.<\/p>\n

Men vad \u00e4r egentligen f\u00f6rbannelsens ursprung? Trots bristen p\u00e5 tidig dokumentation finns det flera teorier. En tidig och popul\u00e4r tanke var att f\u00f6rekomsten av h\u00e4xor samt trolldom i pj\u00e4sen skulle ha f\u00f6rargat riktiga h\u00e4xor som sedan skulle ha f\u00f6rbannat pj\u00e4sen. Men f\u00f6rbannelsen har \u00e4ven sett annorlunda ut genom tiderna. Under slutet av 1800-talet ans\u00e5gs inte namnet eller replikerna framkalla f\u00f6rbannelsen, i st\u00e4llet var det musiken i samband med h\u00e4xornas framtr\u00e4danden i pj\u00e4sen som gjorde det. Det har \u00e4ven f\u00f6rekommit flera Macbeth-relaterade miss\u00f6den genom \u00e5ren i form av olyckor, skador och i extrema tillf\u00e4llen d\u00f6dsfall. Speciellt de v\u00e4ldigt tidiga fallen av miss\u00f6den kopplat till Macbeth <\/em>har senare f\u00e5tt en mer mytisk status som ett resultat av bristf\u00e4lliga k\u00e4llor. Trots det anses dessa exempel ofta som bevis eller tecken p\u00e5 f\u00f6rekomsten av en f\u00f6rbannelse knutet till pj\u00e4sen. Pj\u00e4sen \u00e4r minst sagt h\u00e4ndelserik och full av sp\u00e4nning men ocks\u00e5 m\u00e5nga risker: ov\u00e4der, flera milj\u00f6byten och mord. S\u00e5 \u00e4r det bara ett sammantr\u00e4ffande eller \u00e4r alla olyckor tecken p\u00e5 f\u00f6rbannelsen? Vad man \u00e4n anser ligga bakom olyckorna g\u00e5r det att konstatera att f\u00f6rbannelsen \u00e4nnu har en stark betydelse i dagens teatrar, vilket \u00e4r ganska imponerande med tanke p\u00e5 att pj\u00e4sen hade sin premi\u00e4r f\u00f6r ungef\u00e4r 400 \u00e5r sedan.<\/p>\n

Macbeth-f\u00f6rbannelsen \u00e4r en av m\u00e5nga exempel p\u00e5 \u00f6vertro och ritualer inom teatern. Vad som pr\u00e4glar en gemenskap, i detta fall teatern, kan vara liknande erfarenheter, uppfattningar och intressen. Detta resulterar ofta i att folktro, traditioner och ritualer skapas inom gemenskapen. Som utomst\u00e5ende kan en gemenskaps praxis verka f\u00f6rvirrande. Men det \u00e4r viktigt att p\u00e5minnas om tidens betydelse. Ofta t\u00e4nker man inte mycket p\u00e5 de ritualer eller traditioner man ut\u00f6var, eftersom det ses som n\u00e5got som \u201calltid\u201d har gjorts eller funnits. Men om man inte \u00e4r med i gemenskapen, kan vetskapen om dessa g\u00e5 f\u00f6rlorad.\u00a0 Hur mycket folktro, \u00f6vertro eller olika ritualer \u00e4r det egentligen som g\u00e5r f\u00f6rbi oss, bara f\u00f6r att vi inte k\u00e4nner till det?<\/p>\n

Maria Puskala
\n<\/strong>Skrivet f\u00f6r kursen Ritual och materialitet<\/em><\/p>\n

\u00a0<\/em><\/p>\n

Vidare l\u00e4sning:<\/strong><\/p>\n

Collins Bandes, P. (2021) Why The Ghostlight? Theatrical Superstition, Ritual, and Sacred Space. <\/em>Master’s thesis, Harvard University Division of Continuing Education.<\/p>\n

Egan, G. (2002). The Early Seventeenth\u2010Century Origin of the Macbeth Superstition. Notes and queries, 49<\/em>(2), 236-237. https:\/\/doi.org\/10.1093\/nq\/490236<\/a><\/p>\n

Wilder, L. P. (2010). An alternative form of the Macbeth superstition. Notes and queries, 57<\/em>(3), 393\u2013395. https:\/\/doi.org\/10.1093\/notesj\/gjq113<\/a><\/p>\n

Britannica, T. Editors of Encyclopaedia (2016, April 21). puck<\/em>. Encyclopedia Britannica. https:\/\/www.britannica.com\/topic\/puck-fairy<\/a><\/p>\n

\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

”Att vara eller icke vara, det \u00e4r fr\u00e5gan”. Repliken k\u00e4nns igen av de flesta, och \u00e4r en skapelse av William Shakespeares hand. Den engelske f\u00f6rfattaren levde kring sekelskiftet mellan 1500- och 1600-talet, och \u00e4r allm\u00e4nt sedd som en av de … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[19,31,23],"tags":[],"class_list":["post-1750","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-folktro","category-ordets-makt","category-ritualitet-och-materialitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1750","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1750"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1750\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1754,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1750\/revisions\/1754"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1750"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1750"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1750"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}