{"id":1755,"date":"2024-12-10T10:42:15","date_gmt":"2024-12-10T08:42:15","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=1755"},"modified":"2026-01-14T11:44:59","modified_gmt":"2026-01-14T09:44:59","slug":"honungstassen-lurar-bland-traden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2024\/12\/10\/honungstassen-lurar-bland-traden\/","title":{"rendered":"Honungstassen lurar bland tr\u00e4den"},"content":{"rendered":"

\u201dBj\u00f6r-nen so-ver, bj\u00f6r-nen so-ver i sitt lug-na bo.\u201d<\/em><\/p>\n

Bj\u00f6rnen \u00e4r stor, m\u00e4ktig och lurvig \u2013 och vanligare i ber\u00e4ttelser \u00e4n den \u00e4r i skogen. I alla fall upplever jag det s\u00e5. F\u00e5 har sett detta skygga djur i det vilda. B\u00e5de f\u00f6rr som nu \u00e4r bj\u00f6rnen ett popul\u00e4rt motiv i kultur. Hur m\u00e5nga av er lekte inte Bj\u00f6rnen sover<\/em> som barn? I leken turas man om att vara en sovande bj\u00f6rn medan de andra r\u00f6r sig i en ring runt den och sjunger visan, tills bj\u00f6rnen vaknar och b\u00f6rjar jaga de andra, ofta under skrikande skratt. Man l\u00e4r sig tidigt om bj\u00f6rnen i Finland, b\u00e5de fr\u00e5n sagober\u00e4ttelser och fr\u00e5n vuxnas varningar. Som gullig nalle och farlig bj\u00e4sse har bj\u00f6rnen en m\u00e5ngsidig karakt\u00e4r. Har det alltid varit s\u00e5? Vad har man trott och t\u00e4nkt om bj\u00f6rnen?<\/p>\n

\u201dHan \u00e4r in-te far-lig ba-ra man \u00e4r var-lig. Men man kan dock, men man kan dock ho-nom ald-rig tro.\u201d<\/em><\/p>\n

Bj\u00f6rnen som en del av naturen<\/h4>\n

Skogen \u00e4r en viktig del av Finland. Majoriteten av landarealen \u00e4r t\u00e4ckt med skog och de flesta tycker om att vara i skogen, ibland i alla fall. Det \u00e4r inte underligt att man hade en m\u00e4ngd f\u00f6rest\u00e4llningar om skogen och dess inv\u00e5nare f\u00f6re urbaniseringen, d\u00e5 de flesta bodde vid skogen. Skogen ans\u00e5gs helig och skulle respekteras. Dess inv\u00e5nare, v\u00e4sen och djur, var alla en del av skogen och skulle bem\u00f6tas v\u00e4l. Bj\u00f6rnen var stor och m\u00e4ktig och ans\u00e5gs vara speciellt helig. Man t\u00e4nkte att bj\u00f6rnen var skogsr\u00e5ets \u201dtj\u00e4nare\u201d eller \u201dhusdjur\u201d och kunde skickas ut f\u00f6r att sk\u00f6ta hennes \u00e4renden.<\/p>\n

Bj\u00f6rnen associerades \u00e4ven med skogens livscykel. D\u00e5 den gick i ide var skogen vissnande, kall och utan gr\u00f6nska. N\u00e5gra m\u00e5nader senare d\u00e5 bj\u00f6rnen vaknade s\u00e5 var v\u00e5ren ig\u00e5ng och skogen full av liv. Bj\u00f6rnens vinters\u00f6mn speglade naturen och livet under vinterm\u00e5naderna d\u00e5 allt verkade stanna upp.<\/p>\n

F\u00f6rutom att bj\u00f6rnen ans\u00e5gs vara ett heligt djur s\u00e5 var det ocks\u00e5 ett farligt djur. Om ett rovdjur kom och rev boskap kunde man hamna v\u00e4ldigt illa, eftersom man ofta f\u00f6rlitade sig p\u00e5 de egna djuren f\u00f6r mat. F\u00f6r att skydda sig fanns det olika visor och ritualer f\u00f6r att blidka bj\u00f6rnen s\u00e5 att den inte skulle skada ens boskap. Man aktade sig f\u00f6r att f\u00f6rarga bj\u00f6rnen. Enligt uppteckningar s\u00e5 skulle man speciellt undvika att stoja och f\u00f6ra mycket oljud under vintertid eftersom bj\u00f6rnen d\u00e5 kunde vakna ur sitt ide och bli vred. D\u00e5 kunde bj\u00f6rnen komma sommartid och sl\u00e5 ihj\u00e4l boskapen.<\/p>\n

\"\"

Karhunpeijaiset (fr\u00e5n Aleksis Kivis ”Sju br\u00f6der”), Akseli Gallen-Kallela 1907<\/p><\/div>\n

Bj\u00f6rnen som v\u00e4sen och karakt\u00e4r<\/h4>\n

Det var vanligt med f\u00f6rest\u00e4llningar om att varelser innehade en viss trollkunnighet eller hade trolldom associerad med dem. Djuren och naturen var mystiska och man f\u00f6rstod sig inte alltid p\u00e5 dem. Man t\u00e4nkte att bj\u00f6rnen hade \u00f6vernaturligt starka sinnen och kunde se och h\u00f6ra v\u00e4ldigt l\u00e5ngt. En r\u00e4tt v\u00e4lgrundad id\u00e9, eftersom vi idag vet att bj\u00f6rnen har v\u00e4ldigt bra lukt- och h\u00f6rselsinne. Innan vetenskapen blev den \u201dnya religionen\u201d hade man ofta f\u00f6rest\u00e4llningar om olika djurs karakt\u00e4r \u2013 om de var \u201dgoda\u201d eller \u201donda\u201d. Bj\u00f6rnen ans\u00e5gs vara god, trots att man skulle akta sig f\u00f6r den. Till sin natur var den oskyldig, lekfull och gjorde inte illa. Om en bj\u00f6rn var \u201dond\u201d och skadade djur eller m\u00e4nniskor t\u00e4nkte man att det var en trollkunnig som l\u00e5g bakom. Den trollkunnige hade f\u00f6rargat bj\u00f6rnen, kanske med avsikt att den skulle riva en grannes boskap. Man hade v\u00f6rdnad f\u00f6r bj\u00f6rnen, vilket personligen g\u00f6r mig glad. Det k\u00e4nns bra att veta att man \u00e4ven f\u00f6rr tyckte att Finlands st\u00f6rsta rovdjur egentligen \u00e4r ganska gulligt.<\/p>\n

Bj\u00f6rnen s\u00e4gs ha ogillat d\u00e5 man kallade den bj\u00f6rn (karhu). Om man sade det namnet h\u00f6gt kunde bj\u00f6rnen bli f\u00f6rargad, och det ville man ju f\u00f6rst\u00e5s inte. Den f\u00f6redrog att m\u00e4nniskor skulle kalla den \u201d\u00e4rbara\u201d namn som \u201dmesik\u00e4mmen\u201d (ungef\u00e4r \u2018honungstass\u2019) eller \u201dmet\u00e4n kukka\u201d (\u2018skogens blomma\u2019). \u00c4ven under bj\u00f6rnjakten, som var h\u00f6gt ritualiserad och mycket farlig, beh\u00f6vde man vara mycket respektfull och urs\u00e4ktande. Man hade m\u00e5nga, l\u00e5nga och detaljerade ritualer b\u00e5de f\u00f6re och efter bj\u00f6rnens d\u00f6d, hur man skulle f\u00f6rbereda sig, hur man skulle d\u00f6da den, hur man skulle slakta den och vad exakt som skulle g\u00f6ras med resterna av bj\u00f6rnen. Det var viktigt att behandla bj\u00f6rnen v\u00e4rdigt.<\/p>\n

\"Tv\u00e5

Foto: Andras Stefuca, Pexels.com<\/p><\/div>\n

Bj\u00f6rnens spr\u00e5k<\/h4>\n

B\u00e5de finskan och svenskan har en m\u00e4ngd namn f\u00f6r bj\u00f6rnen, vilket pekar p\u00e5 att den har varit ett aktuellt samtals\u00e4mne. Skogens konung, \u201dmets\u00e4n kuningas\u201d, vill jag p\u00e5st\u00e5 att n\u00e4stan alla har h\u00f6rt bj\u00f6rnen kallas. \u00c4nnu idag finns det m\u00e5nga platsnamn som inneh\u00e5ller ordet bj\u00f6rn eller versioner av det, exempelvis Bj\u00f6rneborg.<\/p>\n

Sj\u00e4lva ordet bj\u00f6rn \u00e4r egentligen ett noanamn, som anv\u00e4ndes ist\u00e4llet f\u00f6r n\u00e5gots egentliga namn i r\u00e4dsla f\u00f6r att det egentliga namnet skulle framkalla varelsen eller bringa otur. \u201dN\u00e4r man talar om trollen, s\u00e5 st\u00e5r de i farstun\u201d. I bj\u00f6rnens fall betyder noanamnet \u2018den brune\u2019, vilket kanske inte \u00e4r s\u00e5 f\u00f6rv\u00e5nande. Bj\u00f6rnens \u201driktiga\u201d namn vet vi dock inte l\u00e4ngre. Man kunde t\u00e4nka sig att det gick f\u00f6rlorat just p\u00e5 grund av motvilligheten att n\u00e4mna bj\u00f6rnens \u201dsanna\u201d namn och r\u00e5ka locka den till sig. Inte ville man ju att bj\u00f6rnen pl\u00f6tsligt skulle \u201dst\u00e5 i farstun\u201d.<\/p>\n

Den postindustriella bj\u00f6rnen<\/h4>\n

Numera har vi en annan syn p\u00e5 bj\u00f6rnen. Den har avmystifierats och \u00e4r inte lika m\u00e4ktig som den en g\u00e5ng var d\u00e5 man inte hade maskiner att j\u00e4mf\u00f6ra med. Dock har vi \u00e4nnu en uppskattning f\u00f6r bj\u00f6rnen. Inom popul\u00e4rkulturen f\u00e5r den spela b\u00e5de god och ond beroende p\u00e5 kontext och vilka moraliska drag man vill framh\u00e4va. Bj\u00f6rnen \u00e4r en v\u00e4lanv\u00e4nd symbol som hittas i aktionsgruppsloggor s\u00e5v\u00e4l som i statsvapen. Den har figurerat i m\u00e5nga politiska sk\u00e4mtteckningar, ofta i kontrast till n\u00e5got mindre och svagare. Bj\u00f6rnen \u00e4r stark och r\u00e4tt imponerande, definitivt v\u00e4rdig att vara en symbol \u00e4mnad att v\u00e4cka k\u00e4nslor. Som Finlands nationaldjur tror jag att m\u00e5nga tycker om bj\u00f6rnen och kanske kan se sig sj\u00e4lv i den. En sj\u00e4lvst\u00e4ndig, m\u00e4ktig och kapabel varelse som bor ensam i det lilla kalla Finland, det l\u00e5ter v\u00e4l inte s\u00e5 dumt, va?<\/p>\n

Tyra \u00d6sterberg
\n<\/strong>Skriver f\u00f6r kursen Ritual och materialitet<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Vidare l\u00e4sning<\/strong><\/p>\n