{"id":1786,"date":"2025-01-07T10:37:18","date_gmt":"2025-01-07T08:37:18","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=1786"},"modified":"2025-03-07T08:26:07","modified_gmt":"2025-03-07T06:26:07","slug":"blodeuwedd","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2025\/01\/07\/blodeuwedd\/","title":{"rendered":"Blodeuwedd \u2500 Brottsling, f\u00f6rbannelse eller oskyldigt offer?"},"content":{"rendered":"<p style=\"font-weight: 400\">Utav blommor skapas en vacker kvinna; hon \u00e4r l\u00f6sningen p\u00e5 f\u00f6rbannelsen som lagts p\u00e5 hennes blivande make av hans egen mor, om att han aldrig kommer att f\u00e5 en m\u00e4nsklig hustru. I det drama som Blodeuwedd framtr\u00e4der i finns bland annat m\u00e4ngder av magi, en k\u00e4rleksaff\u00e4r och ett detaljerat mordf\u00f6rs\u00f6k.\u00a0 Blodeuwedd, som \u00e4r en del av den walesiska samlingen av medeltida ber\u00e4ttelser Mabinogion, har ocks\u00e5 blivit en centralfigur i m\u00e5nga olika teaterupps\u00e4ttningar och litter\u00e4ra verk. Dessa antingen \u00e5terber\u00e4ttar myten eller anv\u00e4nder sig av element ifr\u00e5n den f\u00f6r att skapa nya ber\u00e4ttelser. Jag funderar kring vad de olika omtolkningarna av henne och de betydelser man ger ber\u00e4ttelserna s\u00e4ger om den tid vi lever i och m\u00e4nniskans f\u00f6r\u00e4ndrade syn p\u00e5 kroppen.<!--more L\u00e4s mera--><\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">F\u00f6r att kort sammanfatta grundber\u00e4ttelsen om Blodeuwedd lever hon inte lycklig f\u00f6r all framtid med sin make Lleu Llaw Gyffes efter att trollkarlarna Gwydion och Math skapat henne. Hon m\u00f6ter Gronw Pebr och blir st\u00f6rtf\u00f6r\u00e4lskad i honom. Tillsammans planerar de att m\u00f6rda hennes make. Eftersom Lleu inte \u00e4r en helt vanlig m\u00e4nniska m\u00e5ste d\u00e5det utf\u00f6ras p\u00e5 ett specifikt s\u00e4tt, vid r\u00e4tt tidpunkt och med r\u00e4tt f\u00f6rem\u00e5l. De detaljerade reglerna f\u00f6r att d\u00f6da Lleu f\u00e5r mig att se p\u00e5 utf\u00f6randet som en typ av \u201dmordritual\u201d. Trots att de utf\u00f6r varje steg korrekt, lyckas en skadad Lleu i sista sekund smita undan genom att f\u00f6rvandlas till en \u00f6rn. Inom ett \u00e5r h\u00e4mnas Lleu genom att uts\u00e4tta Gronw f\u00f6r det han sj\u00e4lv fick utst\u00e5, vilket leder till Gronws d\u00f6d. Blodeuwedd f\u00f6rs\u00f6ker fly, men misslyckas och straffas av Gwydion genom att f\u00f6rtrollas till en uggla.<\/p>\n<div id=\"attachment_1787\" style=\"width: 569px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-1787\" class=\"size-full wp-image-1787\" src=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/12\/uggla.jpg\" alt=\"\" width=\"559\" height=\"837\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/12\/uggla.jpg 559w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/12\/uggla-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 559px) 100vw, 559px\" \/><p id=\"caption-attachment-1787\" class=\"wp-caption-text\">Gwydion f\u00f6rtrollar Blodeuwedd till en uggla. Foto: Bruno van der Kraan, unsplash.com<\/p><\/div>\n<p style=\"font-weight: 400\">I grundber\u00e4ttelsen om Blodeuwedd anpassar hon sig direkt efter att hon har skapats till den m\u00e4nskliga v\u00e4rlden; det finns inte kvar n\u00e5got sp\u00e5r av naturen i henne. I Saunders Lewis pj\u00e4s <em>Blodeuwedd <\/em>(engelska namnet: <em>The woman made of flowers<\/em>) verkar Blodeuwedd f\u00f6rst integrerad i m\u00e4nniskov\u00e4rden, men sedan blir hennes bakgrund allt tydligare. Exempelvis finner Lleu Blodeuwedd en natt dansande i stormens raseri. Jag finner att Blodeuwedds kropp och dess om\u00e4nsklighet uppm\u00e4rksammas som materialitet n\u00e4r hon g\u00f6r n\u00e5gonting som anses opassande eller m\u00e4rkligt. N\u00e4r hon agerar som m\u00e4nniskorna runt omkring henne m\u00e4rks det inte att hon \u00e4r skapt av naturen.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">I Lewis pj\u00e4s f\u00f6rtydligas, i en och samma replik, Lleus syn p\u00e5 sin fru och den v\u00e4rld hon skapts ifr\u00e5n. Trots att Lleu b\u00f6rjar med att beskriva naturen som ondskefull, avslutar han meningen med att s\u00e4ga att Blodeuwedd \u201dvarit som en tr\u00e4dg\u00e5rd\u201d f\u00f6r honom. En tr\u00e4dg\u00e5rd kan ses som ett avgr\u00e4nsat omr\u00e5de f\u00f6r njutning och nyskapande. N\u00e4r jag sj\u00e4lv t\u00e4nker p\u00e5 en tr\u00e4dg\u00e5rd t\u00e4nker jag p\u00e5 att det \u00e4r en utvald plats d\u00e4r m\u00e4nniskan best\u00e4mmer hur naturen f\u00e5r lov att ta sin form. Med tr\u00e4dg\u00e5rdsliknelsen, i kontexten av repliken, skapas en bild av Blodeuwedd som inburad och p\u00e5tvingad sin m\u00e4nskliga form.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">Alan Garners bok <em>The owl service<\/em> \u00e4r inte en \u00e5terber\u00e4ttelse av ber\u00e4ttelsen i Mabinogion utan en egen historia som anv\u00e4nder sig av delar av Blodeuwedds karakt\u00e4r. Hans Blodeuwedd \u00e4r \u00e4nnu mer om\u00e4nsklig \u00e4n S. Lewis version; hon \u00e4r kroppsl\u00f6s, irrationell, och skr\u00e4ckinjagande. Huvudkarakt\u00e4ren i <em>The owl service<\/em>, Alison, blir till viss grad besatt av Blodeuwedd som f\u00e5r henne att stundom agera otyglat och farligt. Jag anser att Blodeuwedds avsaknad av materialitet, i formen av en fysisk kropp, g\u00f6r att hon blir sv\u00e5rare att relatera till.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">Gwyneth Lewis anv\u00e4nder sig ocks\u00e5 av delar av Mabinogion f\u00f6r att skapa en ny ber\u00e4ttelse i sin science fiction-bok <em>The Meat Tree. <\/em>En av Lewis karakt\u00e4rer, Nona, beskriver skapandet av Blodeuwedd som en v\u00e5ldt\u00e4kt mot naturen eftersom blommorna tvingats samman f\u00f6r att skapa en m\u00e4nniska. Jag finner att Lewis, genom att se p\u00e5 h\u00e4ndelsen som en v\u00e5ldt\u00e4kt, materialiserar Blodeuwedds kropp och g\u00f6r naturen mer m\u00e4nsklig. V\u00e5ldt\u00e4kten upplever jag\u00a0 \u00e4ven kan bidra till att man k\u00e4nner en st\u00f6rre sympati f\u00f6r Blodeuwedd.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">S\u00e4ttet Nona beskriver Blodeuwedds make och de trollkarlar som skapade henne ger historien en speciell f\u00e4rg. Nona kallar n\u00e4mligen Blodeuwedds skapare f\u00f6r \u201dtv\u00e5 perversa m\u00e4n\u201d och po\u00e4ngterar att Lleu \u00e4r ett barn som kommit till genom incest. Historien om hur Lleu kom till \u00e4r komplicerad men man kan tolka det som att Math b\u00e5de \u00e4r hans far och hans mors morbror eller farbror. \u00c4ven i tidigare litteratur, exempelvis i Ogmore Batts bok <em>Blodeuwedd, <\/em>har ett oskuldhetstest Math g\u00f6r p\u00e5 Lleus mor setts som en v\u00e5ldt\u00e4kt.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">I de tidiga versionerna av Mabinogion \u00e4r skapandet av Blodeuswedd asexuellt. Blodeuwedds beteende ans\u00e5gs ocks\u00e5 f\u00f6rr mer syndigt \u00e4n idag. F\u00f6rr var hennes \u00f6de (tv\u00e5ngsgiftet) ingenting konstigt. Idag kan Blodeuwedd betraktas med st\u00f6rre medk\u00e4nsla d\u00e5 hon tvingas att gifta sig med Lleu och mordf\u00f6rs\u00f6ket g\u00f6rs i k\u00e4rlekens namn. Sympatin anser jag att \u00f6kar med hj\u00e4lp av tolkningar som G. Lewis d\u00e5 v\u00e5ldt\u00e4kten g\u00f6r Blodeuwedd till ett offer. De nya tolkningarna g\u00f6r henne till en mer komplex, m\u00e5ngsidig och betydelsefull karakt\u00e4r som ges en bred k\u00e4nslopalett. I grundber\u00e4ttelsen av Mabinogion \u00e4r hon inte en ensam huvudkarakt\u00e4r utan endast en av m\u00e5nga viktiga karakt\u00e4rer.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">Man kan allts\u00e5 se det som att Blodeuwedd och hennes ber\u00e4ttelse anv\u00e4nds som ett redskap f\u00f6r att kommunicera b\u00e5de samtida problem och f\u00f6rfattarnas personliga \u00e5sikter. Med tiden f\u00f6r\u00e4ndras Blodeuwedd; hon blir bara mer m\u00e5ngfacetterad och dynamisk med varje \u00e5terber\u00e4ttelse av henne. Man kan se p\u00e5 sj\u00e4lva ber\u00e4ttelsen som ett ritualiserat beteende d\u00e4r historien \u00e5terber\u00e4ttas fr\u00e5n generation till generation och f\u00e5r nya utseenden genom de olika omtolkningarna. Idag \u00e4r Blodeduwedd inte endast en bikarakt\u00e4r som straffas f\u00f6r att bryta samh\u00e4llets normer, utan snarare har hon f\u00f6rvandlats till n\u00e5gon som till\u00e5ts att ta \u00f6ver str\u00e5lkastarljuset. I v\u00e5r samtid \u00e4r det <em>hennes ber\u00e4ttelse <\/em>vi l\u00e4ser.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\"><strong>Ellen Thyr\u00e9n<br \/>\n<\/strong>skrivet f\u00f6r kursen <em>Ritual och materialitet<\/em>\u00a0<strong><br \/>\n<\/strong><\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\"><strong>Vidare l\u00e4sning<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li style=\"font-weight: 400\">Francis, Matthew (2018). <em>Rewritting the Mabinogi. <\/em>New Writing (Clevdon England).<\/li>\n<li style=\"font-weight: 400\">Bartels-Bland, Cara (2014). <em>\u201cYou Took My Spirit Captive among the Leaves\u201d: The Creation of Blodeuwedd in Re-Imaginings of the Fourth Branch of the Mabinogi. <\/em>The pomegranate (Corbett, Or.)<\/li>\n<li style=\"font-weight: 400\">Davies, Hazel (2008). \u201cThe Cambridge history of British theatre\u201d. Volume 3, Since 1895. Kershaw, Baz.\u00a0 Cambridge University Press<\/li>\n<\/ul>\n<p style=\"font-weight: 400\"><strong>Rekomenderad lyssning<br \/>\n<\/strong><em>Loremen Podcast<\/em>. S4E33 Jenny Collier-The Flower Maiden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Utav blommor skapas en vacker kvinna; hon \u00e4r l\u00f6sningen p\u00e5 f\u00f6rbannelsen som lagts p\u00e5 hennes blivande make av hans egen mor, om att han aldrig kommer att f\u00e5 en m\u00e4nsklig hustru. I det drama som Blodeuwedd framtr\u00e4der i finns bland &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2025\/01\/07\/blodeuwedd\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":1788,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"class_list":["post-1786","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-ritualitet-och-materialitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1786","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1786"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1786\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1878,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1786\/revisions\/1878"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1788"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1786"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1786"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1786"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}