{"id":1806,"date":"2024-12-26T17:52:08","date_gmt":"2024-12-26T15:52:08","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=1806"},"modified":"2025-03-03T11:42:37","modified_gmt":"2025-03-03T09:42:37","slug":"det-doftar-jul","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2024\/12\/26\/det-doftar-jul\/","title":{"rendered":"Det doftar jul"},"content":{"rendered":"

Julen \u00e4r en h\u00f6gtid d\u00e5 traditioner och atmosf\u00e4r st\u00e5r i centrum. Att ha en julgran, dricka gl\u00f6gg, t\u00e4nda ljus, baka pepparkakor och \u00e4ta risgrynsgr\u00f6t med kanel och socker \u00e4r alla traditionella ritualer som firar och symboliserar jultiden. Det som alla dessa praktiker har gemensamt \u00e4r att de kommer med dofter som tillsammans spelar stor roll i skapandet av mys och julst\u00e4mning.<\/p>\n

Dofter kan ta oss tillbaka i tiden p\u00e5 ett speciellt s\u00e4tt; de kan till exempel p\u00e5minna om hur man har firat barndomens jular och v\u00e4cka en viss nostalgi som ber\u00e4ttar f\u00f6r v\u00e5ra interna klockor att nu \u00e4r det dags att fira jul igen. Det finns inte bara en enda doft som symboliserar julen, utan faktiskt \u00e4r det kombinationen av flera vintriga \u00f6rter, r\u00f6k och v\u00e4xter som skapar en doftcocktail som julfirare k\u00e4nner igen. Det \u00e4r intressant att unders\u00f6ka dessa dofter, eftersom sj\u00e4lva dofterna kommer ifr\u00e5n materiella ting, som skapar olika dofter, vilka sedan v\u00e4cker k\u00e4nslor inom m\u00e4nniskor.<\/p>\n

\u00c5tminstone i norra delarna av Europa kommer sj\u00e4lva naturen ig\u00e5ng med juldofter redan f\u00f6re n\u00e5gon hinner b\u00f6rja med pepparkakorna och gl\u00f6ggen. I Finlands skogar finns det gran och tall som f\u00f6rknippas alla med julen. Julgranen \u00e4r en symbol f\u00f6r julen med en klar doft, och doften av barrtr\u00e4d har en djup koppling till jultraditionerna och julritualer. I de gamla germanska och keltiska kulturerna var vintergr\u00f6na tr\u00e4d symbolen f\u00f6r evigt liv, eftersom de f\u00f6rblev gr\u00f6na \u00e4ven under de kalla och m\u00f6rka vinterm\u00e5naderna. Tr\u00e4den representerade hopp och p\u00e5nyttf\u00f6delse, vilket gjorde dem till en naturlig del av midvinterfirandet. D\u00e5 kristendomen spreds i Europa inf\u00f6rlivades dessa traditioner i julfirandet. Att ha en julgran i hemmet blev popul\u00e4rt i Tyskland under 1500-talet, vilket f\u00f6rde doften av skogen in till hemmet. Granens doft \u00e4r s\u00e5ledes inte bara en p\u00e5minnelse om naturens sk\u00f6nhet, utan ocks\u00e5 om det eviga liv som julen i den kristna traditionen symboliserar.<\/p>\n

Julblomman hyacint f\u00f6rtj\u00e4nar ocks\u00e5 att bli n\u00e4mnd d\u00e5 det \u00e4r prat om traditionella juldofter! Hyacinten blev en julblomma i norra Europa under 1800-talet, s\u00e4rskilt i Sverige och Nederl\u00e4nderna. Anledningen \u00e4r fr\u00e4mst dess f\u00f6rm\u00e5ga att blomma inomhus under vinterm\u00e5naderna, vilket var ovanligt och eftertraktat p\u00e5 den tiden. Trenden med hyacinter v\u00e4xte d\u00e5 man uppt\u00e4ckte att l\u00f6karna kunde ”drivas” att blomma under vintern, vilket gav f\u00e4rg och doft till hemmen under den m\u00f6rka och kalla tiden. Dessutom \u00e4r den starka, s\u00f6taktiga doften n\u00e5got som f\u00f6rknippas med julst\u00e4mning och g\u00f6r att hyacinten blivit en klassisk dekoration och ett annat s\u00e4tt att ta naturen in i huset.<\/p>\n

Eftersom julen \u00e4r en kristen h\u00f6gtid, kommer en stor del av dofterna som man f\u00f6rknippar med julen fr\u00e5n den kristna kyrkan och Bibeln. R\u00f6kelse, myrra och stearinljus har alla sina egna religi\u00f6sa betydelser i julfirandets ritualer. Brinnande r\u00f6kelse har anv\u00e4nts i b\u00f6n och gudstj\u00e4nst f\u00f6r att symbolisera att b\u00f6nen stiger upp\u00e5t med r\u00f6ken till Gud. Myrrans doft \u00e4r minst lika relevant i koppling till julen och den kristna tron, allts\u00e5 som en symbol av d\u00f6den. Myrrans uppgift var faktiskt att t\u00e4cka lukten av d\u00f6da kroppar med sin egen doft. R\u00f6kelse och myrra var g\u00e5vor som tv\u00e5 av de tre vise m\u00e4nnen gav \u00e5t den unge Jesus och hans f\u00f6r\u00e4ldrar i ber\u00e4ttelsen om den f\u00f6rsta julen, vilken var Jesus f\u00f6delsedag.<\/p>\n

\"\"

Foto: Jean-Marie LAFON, CC BY SA 2.0<\/p><\/div>\n

Forts\u00e4ttningsvis, om kyrkans roll n\u00e4r det g\u00e4ller juldofter, kan man inte gl\u00f6mma bort stearinljuset. Doften av ett brinnande stearinljus \u00e4r inte i sig bara en juldoft eftersom det anv\u00e4nds aktivt i flera andra ritualer och traditioner men oavsett h\u00e5ller de sin plats som betydelsefulla i juldoftscocktailen. Doften av sm\u00e4ltande stearin \u00e4r sv\u00e5rt att undvika under jultiden. Trots att doften inte \u00e4r s\u00e5 stark \u00e4r den \u00e4nd\u00e5 superrelevant f\u00f6r julst\u00e4mningsskapandet. Att fara till gravg\u00e5rden under jultiden och t\u00e4nda stearinljus p\u00e5 n\u00e4ra och k\u00e4ras gravar \u00e4r en viktig tradition f\u00f6r m\u00e5nga familjer, \u00e5tminstone i Finland. D\u00e5 \u00e5ret \u00e4r som m\u00f6rkast ger de m\u00e5nga brinnande stearinljusen p\u00e5 gravg\u00e5rdarna en k\u00e4nsla av samh\u00f6righet, b\u00e5de mellan de levande och mellan levande och d\u00f6da. Stearinljus t\u00e4nds ocks\u00e5 i m\u00e4nniskornas hem till exempel p\u00e5 f\u00f6nsterbr\u00e4dan eller i julgranen.<\/p>\n

Doften av julmat och nybakade bakverk som pepparkakor och lussekatter har slutligen den kanske allra st\u00f6rsta inverkan p\u00e5 julst\u00e4mningen. Den traditionella julmaten, med inslag som k\u00e5lrotsl\u00e5da, skinka, och rosolli, ger en robust och jordn\u00e4ra doft som f\u00f6r tankarna till festliga m\u00e5ltider. Gl\u00f6ggen, som v\u00e4rms och serveras med russin och mandlar, sprider en kryddig och s\u00f6t doft av kanel och nejlika. Kanel och nejlika kommer fr\u00e5n Asien och ans\u00e5gs som exotiska lyxvaror. Redan under medeltiden importerades de till Europa men eftersom de var v\u00e4ldigt ovanliga och dyra anv\u00e4ndes de bara under speciella tillf\u00e4llen, allts\u00e5 fr\u00e4mst i julmat. Minttuakaakao, allts\u00e5 varm choklad med en st\u00e4nk av mintlik\u00f6r ger en uppfriskande och s\u00f6t arom vilket passar perfekt f\u00f6r kalla vinterkv\u00e4llar. Tillsammans skapar dessa dofter en unik och omhuldad julst\u00e4mning som f\u00f6r m\u00e5nga \u00e4r synonymt med finsk jul. Att \u00e4ta julmat, vara med familjen, s\u00e4tta upp dekorationer, lyssna till julmusik och dansa runt granen \u00e4r alla s\u00e4tt att fira en fullst\u00e4ndig jul \u00e4ven utan luktsinnet, men det \u00e4r intressant att unders\u00f6ka hur mycket dofterna inverkar tradition och firandet.<\/p>\n

Gabriela Andersson<\/strong>
\nskrivet f\u00f6r kursen\u00a0Ritual och materialitet<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Julen \u00e4r en h\u00f6gtid d\u00e5 traditioner och atmosf\u00e4r st\u00e5r i centrum. Att ha en julgran, dricka gl\u00f6gg, t\u00e4nda ljus, baka pepparkakor och \u00e4ta risgrynsgr\u00f6t med kanel och socker \u00e4r alla traditionella ritualer som firar och symboliserar jultiden. Det som alla … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[24,26,23],"tags":[],"class_list":["post-1806","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arets-fester","category-jul","category-ritualitet-och-materialitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1806","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1806"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1806\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1829,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1806\/revisions\/1829"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1806"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1806"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1806"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}