![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/11\/playing-cards-gea80dce46_1280-1024x842.jpg\")
<\/p>\nKulturvetenskapliga arkivet Cultura vid \u00c5bo Akademi skickade 2023 ut en fr\u00e5gelista om kortspel och kortlekar som fick ett femtiotal svar.<\/p>\n
M\u00e5nga av svaren tog upp barndomens enkla samlingsspel, men framh\u00f6ll ocks\u00e5 kortspelandets sociala betydelse och hur det ibland intensifieras under h\u00f6gtider eller sommarstugevistelsen.<\/p>\n
Spelkort kommer troligen fr\u00e5n Kina och uppkom p\u00e5 900-talet och spreds v\u00e4sterut under medeltiden. Man antar att de introducerades till Europa av araberna via den spanska halv\u00f6n, men kanske \u00e4ven med de hemv\u00e4ndande korsriddarna. De f\u00f6rsta referenserna till kortspel i Europa h\u00e4rstammar fr\u00e5n 1300-talets senare del.<\/p>\n
<\/p>\n
I Finland b\u00f6rjade kortspel f\u00f6rekomma under sent 1600-tal och blev sen vanligare under stora och lilla ofreden. I s\u00f6dra \u00d6sterbotten blev spelen popul\u00e4ra, till det lokala pr\u00e4sterskapets f\u00f6rtrytelse. Pr\u00e4sterna f\u00f6rh\u00f6ll sig ogint till dessa spel och man kunde till och med d\u00f6mas vid tinget f\u00f6r att man spelade.<\/p>\n
Spelkorten beskattades fr\u00e5n \u00e5r 1842. \u00c5ren1943 till 1983 var en st\u00e4mpelskatt i bruk och spelkorten st\u00e4mplades f\u00f6r att visa att skatten var betald. Denna skatt gjorde att m\u00e5nga finl\u00e4ndare k\u00f6pte tax free-spelkort fr\u00e5n bilf\u00e4rjorna.<\/p>\n
Olika typer av nationella kortlekar utvecklades, men den mest spridda \u00e4r den fransk-engelska. Med alla dessa kortlekar kan man spela en varierande m\u00e4ngd olika spel.<\/p>\n
I Finland anv\u00e4nds fr\u00e4mst den fransk-engelska kortleken med sina 52 kort med spader, kl\u00f6ver, ruter och hj\u00e4rter. De symbolerna h\u00e4rstammar fr\u00e5n 1480-talets Frankrike men kortleken har fortsatt att utvecklas. I den form som vi k\u00e4nner till den, har kortleken funnits sen mitten av 1800-talet.<\/p>\n
![\"Kort](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/cultura\/files\/2024\/11\/lojliga_familjer-1024x313.jpg\")
Kort fr\u00e5n spelet L\u00f6jliga familjen.<\/p><\/div>\n
Andra typer av kortlekar existerar ocks\u00e5, mest bekanta \u00e4r s\u00e4kert kortlekar med vilka man kan spela endast ett (eller ett par) spel, som Svarte Petter och Uno. Det finns \u00e4ven samlarkortspel som Magic the Gathering och Cards Against Humanity, d\u00e4r man samlar kort f\u00f6r att bygga upp en st\u00f6rre spelv\u00e4rld.<\/p>\n
Popul\u00e4ra kortspel som spelas med den klassiska kortleken \u00e4r bridge, poker, marriage som ocks\u00e5 kallas maja, gris (nyb\u00f6rjarspel), pidro, sjua, canasta och s\u00e5 l\u00e4gger man patiens (solitare). M\u00e5nga av spelen har olika namn b\u00e5de inom olika omr\u00e5den i Finland och i olika l\u00e4nder.<\/p>\n
Ett urval citat fr\u00e5n fr\u00e5gelistsvaren:<\/p>\n
\u201dTyypillinen pelitilanne on saunan j\u00e4lkeen naposteltavan \u00e4\u00e4ress\u00e4, enne nukkumaanmenoa. Rituaalinamme on k\u00e4ytt\u00e4\u00e4 aina samaa panttia, joka siis iiert\u00e4\u00e4 aian sille jolla ei ole korttia pelattavana omana vuoronaan. Pantti on pieni puinen koriste, joka esitt\u00e4\u00e4 naista. Sille on piiretty silm\u00e4pussit, viikset ja tupakka, koska pantti on niin halveksittu. Nimeksi se on saannut R\u00e4k\u00e4-Reetta, tai Ruotsiksi Snor-Britt. Nimi vaihtuu sen mukaan mill\u00e4 porukalla pelataan.\u201d
\n(Svar fr\u00e5n den n\u00e4tblanketten, nr 10 fin)<\/p>\n
En informant l\u00e4rde sig spela kortspel med sin mormor medan hans f\u00f6r\u00e4ldrar var upptagna under kriget: \u201dS\u00e5 sa hon att om jag ville l\u00e4ra mej att spela Nasse (svin) Jo det ville jag ocks\u00e5 l\u00e4rde hon mej att spela Nasse, vilket vi gjorde n\u00e4stan alla dagar tills kriget tog slut. Det var roligt.\u201d
\n(M6313)<\/p>\n
\u201dJag k\u00e4nner folk som blivit beroende av spelande p\u00e5 spelautomater. Det finns ju f\u00e4rre av dessa automater nu. Har tyckt att det \u00e4r fel att t.ex. Psykosociala f\u00f6rbundets kurser (i vilka jag deltagit i flere) har bekostats med medel fr\u00e5n bl.a. dessa spelautomater, som st\u00e4llt till med stora problem f\u00f6r m\u00e5nga. Goda sidor med kortspel \u00e4r v\u00e4l den sociala samvaron, framf\u00f6r allt. D\u00e5liga sidor: spelar man med pengar kan man bli helt beroende och beh\u00f6va hj\u00e4lp f\u00f6r att ta sig ur b\u00e5de beroendet och skuldb\u00f6rdan.\u201d
\n(Svar fr\u00e5n den n\u00e4tblanketten, nr 4 sve)<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/11\/Hermann_Lindenschmit_Kartenspieler.jpg\")
<\/p>\n
\u201dSom ton\u00e5ringar samlades vi hemma hos de f\u00f6r\u00e4ldrar som gillade ungdomsnojsare. B\u00e4ttre \u00e4n att ’trampa p\u00e5 en pilsnerkork’ vara h\u00f6gljudd i ungdomlig \u00f6vertygelsen om att, vara full s\u00e5\u00e5 saatan. Lugnare med ungdomar som spelade marjas, lippu eller canasta. Blev trakterade med kaffe eller te, ofta med nybakta bullar eller ruutukeksi. Det fanns inte n\u00e5gon brennvinsb\u00e5od i k\u00f6pingen. Alkoholkonsumtionen bokstavligen begr\u00e4nsad. B\u00e4ttre att spela kort och h\u00f6gljutt prata om vem som sjakka med vem.\u201d
\n(M6316)<\/p>\n
\u201dBeh\u00f6ver n\u00e4mna en vinter episod. Invid FBK festsalen hade ett spelt\u00e4lt uppf\u00f6rts. Vintern 1955-56 hade seglationsperioden med pr\u00e5men PARGAS 20 avslutats dagarna f\u00f6re jul. Vinterm\u00e5naderna h\u00e4ngde folk vid den l\u00e5nga disken, skjutande med luftgev\u00e4r pris med tio skott, minst sju tior f\u00f6r n\u00e5gon sorts prydnad eller kaffepaket. Jag satsade mitt sista tjugopenni p\u00e5 kl\u00f6ver\u00e4sset i ruletten. St\u00e5lfj\u00e4dern raspade p\u00e5… spader\u00e4ss,,,ruter\u00e4ss .. kl\u00f6ver. Lyckans tillf\u00e4lligt arbetsl\u00f6sa sj\u00f6mansb\u00f6rjan kunde b\u00e4ra hem fyra kvartkilos kaffepaket till morsan. M\u00e5nga invid klappade h\u00e4nder. Grabben yr i bollen av kaffelycka.\u201d
\n(M6316)<\/p>\n
\u201dKlarast i mitt minne fr\u00e5n barndomen \u00e4r en kortlek med FILMSTJ\u00c4RNOR. Kortleken gick ut p\u00e5 att man skulle f\u00f6rs\u00f6ka samla p\u00e5 sk\u00e5despelare fr\u00e5n samma filmbolag, tv\u00e5 kvinnliga och tv\u00e5 manliga. Det kan ha varit i b\u00f6rjan av 1950-talet jag l\u00e4rde mig att Ansa Ikonen, Regina Linnanheimo och Tauno Palo var stj\u00e4rnor i Finland, Birger Malmsten, Gunnar Bj\u00f6rnstrand och Inga Tidblad i Sverige. Betydligt mer exotiska och sp\u00e4nnande var Clark Gable, James Stewart, Cary Grant, Virginia Mayo, Betty Grable, Joan Crawford m fl. Den kortleken l\u00e4rde mig att det fanns filmbolag som hette Metro-Goldwyn-Mayer, Universal Pictures, United Artists osv. Och d\u00e5 kunskaperna i engelska var obefintliga uttalades alla namn precis som de skrevs. Kortpacken skulle jag g\u00e4rna \u00e5terse f\u00f6r den inneh\u00f6ll filmhistoria fr\u00e5n – skulle jag tro – 1940-talet och den pr\u00e4glade min barndomsbild av Hollywood: filmstaden befolkades enbart av vackra, ouppn\u00e5eliga m\u00e4nniskor.\u201d
\n(M6317)<\/p>\n
\u201dOm ett kort blev obrukbart eller f\u00f6rsvann s\u00e5 ritade man ett nytt. H\u00e4r finns n\u00e5gra, t.ex. Ett som heter J\u00e4rt\u00e4r pampn och \u00e4r gjort av en ituklippt kaffelapp (Det fans en pappskiva i kaffepaketet). Att k\u00f6pa ny kortpacke f\u00f6r en s\u00e5dan sm\u00e5sak var ju ot\u00e4nkbart.\u201d
\n(M6318)<\/p>\n
\u201dMina f\u00f6r\u00e4ldrar s\u00e5g liberalt p\u00e5 kortspelandet, men helst skulle man inte ta fram packen om det r\u00e5kade komma gudstj\u00e4nst i radion. M\u00e5tta med allt. Som varnande upplysning ber\u00e4ttade man om min farfar som i sin ungdom var hemhjon d\u00e5 resten av familjen var med kyrkb\u00e5ten till gudstj\u00e4nsten. Tillsammans med n\u00e5gra dr\u00e4ngpojkar satt han p\u00e5 bergknallen h\u00e4r p\u00e5 g\u00e5rdsplanen och spelade kort mitt i kyrktiden. R\u00e4tt som det var for alla korten upp i himmelens skyar av en h\u00e4ftig virvelvind. ”He va ein andron haand som tou haand om kourtena ”, konstaterade spelarna. Med andra ord ett varningens finger.\u201d
\n(M6318)<\/p>\n
\u201djag spelar Pidro p\u00e5 n\u00e4tet varje dag, ibland flera spel. ocks\u00e5 spelautomater. N\u00e4r man var barn och yngre var ju kortspel ett s\u00e4tt att umg\u00e5s. Tyv\u00e4rr kunde det bli f\u00f6r mycket ibland ( n\u00e4r min man och jag s\u00e4llskapade och vi s\u00e5g att min syster och hennes man kom gick vi ut, f\u00f6r vi visste att nu blir det Pidro. Blev vi hemma s\u00e5 blev det spel vid tv\u00e5 bord). P\u00e5 50-60 talet spelades det om VM i Pidro i Gamlakarleby och min far blev en g\u00e5ng silvermedalj\u00f6r med v\u00e5r granne och senare p\u00e5 sena 60-talet guldmedalj\u00f6r med min sv\u00e5ger.\u201d
\n(Svar fr\u00e5n den n\u00e4tblanketten, nr 2 sve)<\/p>\n
\u201dSom ton\u00e5ring var det n\u00e5n g\u00e5ng p\u00e5 n\u00e5n klassfest fr\u00e5ga om kl\u00e4dpoker, kommer i h\u00e5g att jag satt inlindad i en stor handduk (som ungef\u00e4r 17-18-\u00e5ring).\u201d
\n(Svar fr\u00e5n den n\u00e4tblanketten, nr 4 sve)<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2024\/11\/jane001-223x300.jpg\")
<\/p>\n
\u201dSj\u00e4lv kommer jag nu i h\u00e5g att 1978 d\u00e5 jag var abiturient och hade slutat skolan redan i februari och skulle l\u00e4sa till studentskrivningarna, var jag mest ute och promenerade och lade n\u00e5n enkel patiens d\u00e4remellan som jag hade l\u00e4rt mig. Det var tydligen nyttigt, f\u00f6r skrivningarna gick riktigt bra.\u201d
\n(Svar fr\u00e5n den n\u00e4tblanketten, nr 4 sve)<\/p>\n
\u201dJag k\u00e4nner folk som blivit beroende av spelande p\u00e5 spelautomater. Det finns ju f\u00e4rre av dessa automater nu. Har tyckt att det \u00e4r fel att t.ex. Psykosociala f\u00f6rbundets kurser (i vilka jag deltagit i flere) har bekostats med medel fr\u00e5n bl.a. dessa spelautomater, som st\u00e4llt till med stora problem f\u00f6r m\u00e5nga.\u201d (Svar fr\u00e5n den n\u00e4tblanketten, nr 4 sve)<\/p>\n
\u201dKusinerna bodde i Sverige. Vi spelade ocks\u00e5 kort n\u00e4r vi \u00e5kte b\u00e5t, allts\u00e5 f\u00e4rja \u00f6ver till Sverige. Uppvuxen p\u00e5 v\u00e4stra \u00c5land med sl\u00e4ktingar i Sverige s\u00e5 h\u00e4nde det relativt ofta, \u00e5tminstone n\u00e5gra g\u00e5nger per \u00e5r. \u00c4ven om man inte hade en kortpacke med sig s\u00e5 kunde man billigt k\u00f6pa en i taxfreebutiken. Det var ett s\u00e4tt att umg\u00e5s och att f\u00e5 tiden att g\u00e5 tror jag.\u201d
\n(Svar fr\u00e5n den n\u00e4tblanketten, nr 6 sve)<\/p>\n
\u201dJag kom och t\u00e4nka p\u00e5 en lite roligt ritual som jag och min kompis hade n\u00e4r vi spelade ett spel f\u00f6r ganska m\u00e5nga \u00e5r sedan. Om man \u00e5ker p\u00e5 en spelturnering eller om man spelar mot n\u00e5gon man inte k\u00e4nner, p\u00e5 ett kortspelsevent till exempel, s\u00e5 brukar man l\u00e5ta sin motspelare kupera ens kortlek. En gest som ber\u00e4ttar att man inte fuskar genom att ha lagt korten i en viss ordning. Jag och min v\u00e4n Hasse spelade ganska mycket Warhammer invasion, d\u00e4r man spelar en fantasyras, orker och h\u00f6galver till exempel, och ska f\u00f6rg\u00f6ra varandras kungad\u00f6men. Vi spelade s\u00e5 mycket att vi k\u00e4nde att det blev f\u00e5nigt att varje g\u00e5ng str\u00e4cka \u00f6ver kortleken f\u00f6r att den andra skulle kupera den. Ist\u00e4llet gjorde vi s\u00e5 att n\u00e4r vi blandat packen sa h\u00f6gt ”Hej jag heter Hasse\/Johan” i en ganska f\u00e5nig r\u00f6st och kuperade kortleken sj\u00e4lva. Det h\u00e4nder \u00e4ven idag om vi spelar n\u00e5got annat kortspel mot varandra att vi anv\u00e4nder oss av fraserna.\u201d
\n(Svar fr\u00e5n den n\u00e4tblanketten, nr 6 sve)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid \u00c5bo Akademi skickade 2023 ut en fr\u00e5gelista om kortspel och kortlekar som fick ett femtiotal svar. M\u00e5nga av svaren tog upp barndomens enkla samlingsspel, men framh\u00f6ll ocks\u00e5 kortspelandets sociala betydelse och hur det ibland intensifieras under … Forts\u00e4tt l\u00e4sa