{"id":1940,"date":"2025-08-20T07:47:43","date_gmt":"2025-08-20T05:47:43","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=1940"},"modified":"2025-10-26T15:47:29","modified_gmt":"2025-10-26T13:47:29","slug":"det-ar-inte-normalt-att-ha-sa-dar-ont","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2025\/08\/20\/det-ar-inte-normalt-att-ha-sa-dar-ont\/","title":{"rendered":"\u201dDet \u00e4r inte normalt att ha s\u00e5 d\u00e4r ont\u201d"},"content":{"rendered":"

Jag t\u00e4nkte p\u00e5 alla \u00e5ren n\u00e4r jag f\u00e5tt h\u00f6ra att det inte var n\u00e5gon fara. Att mensv\u00e4rk inte var farligt. Men det var det. Det hade varit farligt hela tiden.
\n(Johanna Frid, Nora eller brinn Oslo brinn<\/em>)<\/p>\n

Endometrios \u00e4r en kronisk sjukdom som karakt\u00e4riseras av att livmoderslemhinneliknande v\u00e4vnad v\u00e4xer utanf\u00f6r livmodern (Giudice 2010). Symtom inkluderar sm\u00e4rta i b\u00e4cken, rygg och mage, sm\u00e4rta vid samlad samt kraftiga bl\u00f6dningar. Sjukdomen drabbar ungef\u00e4r 6\u201310% av personer f\u00f6dda med en livmoder, men eftersom den till stor del \u00e4r osynlig \u00e4r det ofta sv\u00e5rt att f\u00e5 en diagnos.<\/p>\n

\"\"

Konstverk av Corinne Szabo fr\u00e5n utst\u00e4llningen Breaking This Silence, som h\u00f6lls p\u00e5 Bakery Art Gallery i Bordeaux. Foto: Isabella Reyes.<\/p><\/div>\n

I de flesta fall kr\u00e4vs laparoskopisk kirurgi\u2014ett ingrepp som anv\u00e4nder sm\u00e5 snitt och kamera f\u00f6r att utf\u00f6ra operationer i buken eller b\u00e4ckenet\u2014f\u00f6r att bekr\u00e4fta diagnosen. Men f\u00f6r att bli remitterad beh\u00f6ver den drabbade f\u00f6r det f\u00f6rsta sj\u00e4lv identifiera sin sm\u00e4rta som ett tecken p\u00e5 sjukdom, och f\u00f6r det andra \u00e4ven f\u00e5 sina symptom och sin sm\u00e4rta erk\u00e4nda av v\u00e5rden. Och som en mensrelaterad och gynekologisk sm\u00e4rta \u00e4r den ofta avf\u00e4rdad som en naturlig del av att vara kvinna (Cleghorn 2021).<\/p>\n

Medicinsk partiskhet mot kvinnor\/personer med en livmoder och de tillst\u00e5nd som drabbar dem har djupa historiska r\u00f6tter som fortfarande pr\u00e4glar v\u00e5rden idag. Under stora delar av historien har sjukdomar som drabbar kvinnor antagits ha sitt ursprung i livmodern, som ocks\u00e5 betraktades som k\u00e4lla till emotionell instabilitet. Id\u00e9n om kvinnors \u201d\u00f6verdrivna k\u00e4nslor\u201d har genom historien anv\u00e4nts f\u00f6r att avf\u00e4rda deras sm\u00e4rta som psykologisk eller hormonell, vilket antyder att deras k\u00e4nslor p\u00e5verkar kroppen i h\u00f6gre grad (Cleghorn 2021). \u00c4n idag h\u00e4nder det att kvinnors buksm\u00e4rtor tolkas som psykosomatiska eller emotionella av v\u00e5rdpersonal.<\/p>\n

F\u00f6rest\u00e4llningen om kvinnors sm\u00e4rta som endera naturlig eller inbillad p\u00e5verkar inte bara individuella m\u00f6ten med v\u00e5rden, utan pr\u00e4glar \u00e4ven medicinsk kunskapsbildning. Forskning om sjukdomar som endometrios har historiskt sett varit underfinansierad och f\u00f6rbisedd.<\/p>\n

\"\"

Konstverk av Ema Eygreteau fr\u00e5n utst\u00e4llningen Breaking This Silence, som h\u00f6lls p\u00e5 Bakery Art Gallery i Bordeaux. Foto: Isabella Reyes.<\/p><\/div>\n

Uppfattningen om mensv\u00e4rk som n\u00e5got normalt kan hindra personer fr\u00e5n att se symtomen p\u00e5 endometrios som tecken p\u00e5 sjukdom. I en intervju jag genomf\u00f6rde f\u00f6r Pain Unseen\u2014<\/em>en digital utst\u00e4llning om endometrios vid Stockholms Kvinnohistoriska museum\u2014ber\u00e4ttar en deltagare:<\/p>\n

Jag hade ju haft sm\u00e4rta sedan jag haft mens, typ. Att det var ju som ingenting nytt, men f\u00f6r mig var det liksom det d\u00e4r vanliga. Jag hade inte ens ifr\u00e5gasatt att det inte var n\u00e5got normalt. F\u00f6r ja, min mamma hade nu l\u00e4rt sig att det h\u00f6r lite till att ha ont och vet du… Jag minns bara en rektor i skolan en g\u00e5ng sa \u00e5t mig: \u201ddet \u00e4r inte normalt att ha s\u00e5 d\u00e4r ont\u201d. F\u00f6r jag satt och gr\u00e4t f\u00f6r jag hade s\u00e5 ont. Och s\u00e5 sa jag att \u201dja, ja, det \u00e4r bara mens\u201d. Jag hade inte ens t\u00e4nkt att det kunde vara n\u00e5got… jag hade aldrig h\u00f6rt om endometrios ens.<\/p>\n

Citatet visar hur ocks\u00e5 mycket sv\u00e5ra sm\u00e4rtor kan tolkas som normala p\u00e5 grund av normaliseringen av mensv\u00e4rk och bristande kunskap om andra m\u00f6jliga orsaker. Kvinnan i citatet s\u00f6kte aldrig hj\u00e4lp f\u00f6r sin sm\u00e4rta, utan fick diagnosen efter att ha akut opererats f\u00f6r endometrios. Studier visar att kvinnor med endometrios uppfattar sig som \u201dotursdrabbade\u201d snarare \u00e4n sjuka, och speciellt kvinnor vars mammor haft liknande symptom tenderar att skjuta upp s\u00f6kandet efter v\u00e5rd (Ballard et al. 2006).<\/p>\n

Sj\u00e4lvklart kan det i viss m\u00e5n vara normalt att ha ont vid mens. Men det finns en skillnad mellan \u201dnormal\u201d och \u201donormal\u201d sm\u00e4rta, och det \u00e4r viktigt att kunskap om denna skillnad f\u00e5r st\u00f6rre spridning. Andra jag intervjuade understr\u00f6k ocks\u00e5 vikten av att barn f\u00e5r information om onormal sm\u00e4rta, eftersom endometrios inte \u00e4r en \u201dkvinnosjukdom\u201d utan kan b\u00f6rja i barndomen och drabba alla med livmoder.<\/p>\n

F\u00f6rutom att sj\u00e4lva tro att sm\u00e4rtan \u00e4r normal, f\u00e5r personer med endometrios ofta h\u00f6ra detta fr\u00e5n sin omgivning, inklusive v\u00e5rdpersonal. En annan kvinna ber\u00e4ttar:<\/p>\n

Jag fick h\u00f6ra mycket fr\u00e5n min omgivning att jag var hysterisk, att det var s\u00e5 h\u00e4r det var att vara kvinna, att det bara var att bita ihop, att det h\u00e4r var normalt och naturligt och en del av livet. Och f\u00f6rsta g\u00e5ngen som jag s\u00f6kte akut v\u00e5rd f\u00f6r mina buksm\u00e4rtor, d\u00e5 var jag 20 och gammal och kr\u00f6p till akuten, och d\u00e4r sa de \u201ddu har urinv\u00e4gsinfektion, sluta sj\u00e5pa dig.\u201d<\/p>\n

Citatet belyser hur sm\u00e4rta kan vara n\u00e5got som man f\u00f6rv\u00e4ntas st\u00e5 ut med, och att klaga p\u00e5 det kan uppfattas som svagt. F\u00f6ga \u00f6verraskande bidrar uppfattningen till att m\u00e5nga drar sig f\u00f6r att prata om sin sm\u00e4rta (Ballard et al. 2006).<\/p>\n

\u201dHysteri\u201d har ocks\u00e5 historiskt varit en vanlig diagnos f\u00f6r kvinnor med symtom p\u00e5 endometrios (Nezhat et al. 2012). Citatet ovan speglar en fortfarande r\u00e5dande syn: att kvinnor tenderar att \u00f6verdriva eller inbilla sig sm\u00e4rta, vilket g\u00f6r dem till mindre trov\u00e4rdiga vittnen f\u00f6r sina egna upplevelser (Wiggleton-Little 2024). Som exempel p\u00e5 epistemisk or\u00e4ttvisa (Fricker 2007), bidrar avf\u00e4rdandet av kvinnors sm\u00e4rta som \u201demotionell\u201d eller \u201dhysterisk\u201d till f\u00f6rsenade diagnoser och bristf\u00e4llig behandling (Mickiewicz 2025).<\/p>\n

Bristf\u00e4llig behandling handlar inte bara om k\u00f6nsbias i v\u00e5rden, utan ocks\u00e5 om brist p\u00e5 kunskap om endometrios bland v\u00e5rdpersonalen. Den intervjuade som fick akutoperation f\u00f6r sin endometrios ber\u00e4ttar ocks\u00e5 hur hon efter ingreppet fr\u00e5gade l\u00e4karen vad endometrios \u00e4r och vad hon borde g\u00f6ra fram\u00f6ver. Hon fick svaret att om det \u00e4r ett \u00e5terkommande problem, s\u00e5 beh\u00f6ver hon kanske upps\u00f6ka v\u00e5rd. Ingen kunde f\u00f6rklara f\u00f6r henne vad det handlade om, utan hon hamnade sj\u00e4lv googla information om sjukdomen. En granne, som sj\u00e4lv led av endometrios, uppmanade henne att s\u00f6ka v\u00e5rd direkt.<\/p>\n

Andra som s\u00f6kt v\u00e5rd f\u00f6r symptom p\u00e5 endometrios ber\u00e4ttar om en l\u00e5ng process med flera l\u00e4kare innan de tr\u00e4ffade n\u00e5gon som tog dem p\u00e5 allvar. I Finland tar det i genomsnitt sju \u00e5r att f\u00e5 en diagnos f\u00f6r endometrios (Engstr\u00f6m 2018).<\/p>\n

En deltagare fr\u00e5n Finland fick diagnos f\u00f6rst efter 11 \u00e5r, efter att ha bes\u00f6kt en privat v\u00e5rdmottagning med specialistkompetens. V\u00e5rd blir d\u00e5 ocks\u00e5 en ekonomisk fr\u00e5ga, eftersom privat v\u00e5rd \u00e4r betydligt mer kostsam. Hon noterar ocks\u00e5 att behandling f\u00f6r endometrios inte subventioneras i Finland, till skillnad fr\u00e5n andra kroniska sjukdomar.<\/p>\n

Med tanke p\u00e5 hur sv\u00e5rt det \u00e4r att f\u00e5 sin sm\u00e4rta erk\u00e4nt \u00e4r det inte f\u00f6rv\u00e5nande att deltagarna i Pain Unseen <\/em>uttryckte en \u00f6nskan om \u00f6kad kunskap och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r endometrios. Det handlar om att erk\u00e4nna sm\u00e4rtan, men ocks\u00e5 hur mycket den kan p\u00e5verka en persons liv.<\/p>\n

Kanske just den d\u00e4r f\u00f6rst\u00e5elsen att… det inte att man har bara \u00e4r lite ont, utan att det kan p\u00e5 riktigt g\u00f6ra j\u00e4tte, j\u00e4tte, j\u00e4tteont, och att det p\u00e5 riktigt p\u00e5verkar handlingsf\u00f6rm\u00e5gan, i v\u00e4rsta fall v\u00e4ldigt drastiskt. Och just att det \u00e4r inte normalt. Det \u00e4r inte bara lite ont n\u00e4r man har mens. Det \u00e4r ganska mycket annat ocks\u00e5.<\/p>\n

Igen kritiserar den intervjuade id\u00e9n att sm\u00e4rtan \u00e4r obetydlig eller normal, och betonar dess omfattning och hur djupg\u00e5ende den p\u00e5verkar livet. Andra intervjuade beskriver hur sm\u00e4rtan inneburit att de inte kunnat ta sig n\u00e5gonstans eller delta i aktiviteter, vilket lett till att vissa har avbrutit sina studier eller dragit sig undan socialt, med social exkludering som f\u00f6ljd. Fysisk aktivitet och stress kan f\u00f6rv\u00e4rra sm\u00e4rtan, och livet kan i v\u00e4rsta fall komma att kretsa kring hanterandet av symtomen. L\u00e5ngvarig sm\u00e4rta p\u00e5verkar \u00e4ven det psykiska m\u00e5endet, med m\u00f6jliga konsekvenser som \u00e5ngest och depression (Rasp et al. 2024; Culley et al. 2013). Symtom p\u00e5 endometrios b\u00f6rjar ofta under den fas i livet d\u00e5 stora beslut fattas, som att v\u00e4lja karri\u00e4r, bilda familj eller skapa stabila relationer. Den p\u00e5verkan som sjukdomen kan ha p\u00e5 en individs livsv\u00e4g b\u00f6r d\u00e4rmed inte underskattas.<\/p>\n

***<\/p>\n

Det s\u00e4gs ofta att kvinnor till\u00e5ts visa k\u00e4nslor, medan m\u00e4n inte g\u00f6r det. Men det inneb\u00e4r ju inte att uttrycken tas p\u00e5 allvar. Tv\u00e4rtom anv\u00e4nds kopplingen mellan kvinnor och k\u00e4nslor ofta f\u00f6r att avf\u00e4rda deras upplevelser helt. N\u00e4r kvinnor uppfattas som \u00f6verdrivet emotionella eller ben\u00e4gna att hitta p\u00e5 saker, betraktas de ofta som mindre trov\u00e4rdiga n\u00e4r de ber\u00e4ttar om sin sm\u00e4rta. F\u00f6rest\u00e4llningen om kvinnor som svaga, s\u00e5rbara och k\u00e4nslostyrda kan d\u00e4rmed fungera som ett hinder snarare \u00e4n ett st\u00f6d f\u00f6r att uttrycka svaghet, k\u00e4nslor och sm\u00e4rta.<\/p>\n

Vi beh\u00f6ver f\u00f6rb\u00e4ttra samh\u00e4llets f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r endometrios och vad som utg\u00f6r ”normal menstruation”, samt utmana skadliga kulturella f\u00f6rest\u00e4llningar som beskriver sm\u00e4rta som n\u00e5got normalt f\u00f6r kvinnor, n\u00e5got de \u00f6verdriver eller b\u00f6r kunna hantera som en del av sitt k\u00f6n.<\/p>\n

Sofia Wanstr\u00f6m
\n<\/em>doktor i folkloristik
\n<\/em><\/p>\n

Denna text har skrivits inom ramen f\u00f6r EU-projektet <\/strong>#ENDOs<\/strong><\/a>, som syftar till att utbilda och st\u00f6dja vuxna med kroniska sjukdomar, med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 endometrios.<\/strong><\/p>\n

\"\"
\nProjektet medfinansieras av Erasmus+ programmet f\u00f6r utbildning, ungdom idrott.
\nDe \u00e5sikter och uppfattningar som uttrycks \u00e4r dock enbart f\u00f6rfattarens\/f\u00f6rfattarnas och \u00e5terspeglar inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis Europeiska unionens eller Europeiska genomf\u00f6randeorganet f\u00f6r utbildning och kultur (EACEA) st\u00e5ndpunkter. Varken Europeiska unionen eller EACEA kan h\u00e5llas ansvariga f\u00f6r dessa.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

K\u00e4llor:<\/h2>\n

Ballard, K., Lowton, K., & Wright, J. 2006. What\u2019s the delay? A qualitative study of women\u2019s experiences of reaching a diagnosis of endometriosis. Fertility and Sterility<\/em>, 86(5), 1296\u20131301. https:\/\/doi.org\/10.1016\/j.fertnstert.2006.04.054<\/a><\/p>\n

Cleghorn, E. 2021. Unwell Women: A Journey Through Medicine and Myth in a Man-made World<\/em>. London: Weidenfeld & Nicolson.<\/p>\n

Culley, L., Law, C., Hudson, N., Denny, E., Mitchell, H., Baumgarten, M., & Raine-Fenning, N. 2013. The social and psychological impact of endometriosis on women’s lives: A critical narrative review. Human Reproduction Update<\/em>, 19(6), 625\u2013639.<\/p>\n

Engstr\u00f6m, A. 2018. M\u00e5nga kvinnor lider i flera \u00e5r innan de f\u00e5r veta om sin endometrios – ”k\u00e4nns som om en hand griper tag om de inre organen”. Svenska Yle<\/em>. https:\/\/yle.fi\/a\/7-1285684<\/a>. H\u00e4mtad 9.5.2025.<\/p>\n

Fricker, M. 2007. Epistemic Injustice: Power and the Ethics of Knowing<\/em>. Oxford: Oxford University Press.<\/p>\n

Frid, J. 2018. Nora Eller Brinn Oslo Brinn: Roman<\/em>. [Lund]: Ellerstr\u00f6ms.<\/p>\n

Giudice, L. C. 2010. Endometriosis. New England Journal of Medicine<\/em>, 362(25), 2389\u20132398. https:\/\/doi.org\/10.1056\/NEJMcp1000274<\/a><\/p>\n

Mickiewicz, A. J. 2025. Menstrual pain and epistemic injustice. Medicine, Health Care, and Philosophy<\/em>. https:\/\/doi.org\/10.1007\/s11019-025-10266-7<\/a><\/p>\n

Missmer, S. A., et al. 2021. Impact of endometriosis on life-course potential: A narrative review. International Journal of General Medicine<\/em>, 14, 9\u201325. https:\/\/doi.org\/10.2147\/IJGM.S261139<\/a><\/p>\n

Nezhat, C., Nezhat, F., & Nezhat, C. 2012. Endometriosis: Ancient disease, ancient treatments. Fertility and Sterility<\/em>, 98(6), S1\u2013S62.<\/p>\n

Rasp, E., Saavalainen, L., But, A., Gissler, M., H\u00e4rkki, P., Heikinheimo, O., & R\u00f6n\u00f6, K. 2024. Psychiatric disorders and mortality due to external causes following diagnosis of endometriosis at a young age: A longitudinal register-based cohort study in Finland. American Journal of Obstetrics and Gynecology<\/em>, 230(6), 651.e1\u2013651.e17.<\/p>\n

Wiggleton-Little, J. 2024. \u201cJust\u201d a painful period: A philosophical perspective review of the dismissal of menstrual pain. Women\u2019s Health (London, England)<\/em>, 20.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag t\u00e4nkte p\u00e5 alla \u00e5ren n\u00e4r jag f\u00e5tt h\u00f6ra att det inte var n\u00e5gon fara. Att mensv\u00e4rk inte var farligt. Men det var det. Det hade varit farligt hela tiden. (Johanna Frid, Nora eller brinn Oslo brinn) Endometrios \u00e4r en … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[56],"tags":[],"class_list":["post-1940","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-medicinsk-humaniora"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1940","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1940"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1940\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1948,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1940\/revisions\/1948"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1940"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1940"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1940"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}