{"id":1973,"date":"2025-10-01T09:11:57","date_gmt":"2025-10-01T07:11:57","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=1973"},"modified":"2025-10-01T09:22:27","modified_gmt":"2025-10-01T07:22:27","slug":"skronor-aventyr-och-personliga-erfarenheter-om-skonlitterara-skildringar-av-finlandare-i-fredsbevarande-och-krishanteringsinsatser-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2025\/10\/01\/skronor-aventyr-och-personliga-erfarenheter-om-skonlitterara-skildringar-av-finlandare-i-fredsbevarande-och-krishanteringsinsatser-2\/","title":{"rendered":"Skr\u00f6nor, \u00e4ventyr och personliga erfarenheter \u2013 om sk\u00f6nlitter\u00e4ra skildringar av finl\u00e4ndare i fredsbevarande- och krishanteringsinsatser"},"content":{"rendered":"<p>Finlands deltagande i internationella krishanterings- och fredsbevarande insatser har genom \u00e5ren gett upphov till en omfattande memoarlitteratur som skildrar alltifr\u00e5n avg\u00f6rande beslut hos de h\u00f6gsta bef\u00e4len och diplomaterna till enskilda fredsbevarares vardag. En ytterligare genre, som inte \u00e4r lika v\u00e4lk\u00e4nd, \u00e4r fiktiva skildringar av arbetet. Fiktiva och sk\u00f6nlitter\u00e4ra skildringar erbjuder ofta en intressant insyn i diverse skr\u00f6nor och stereotyper som f\u00f6rknippas med arbetet och de fungerar b\u00e5de f\u00f6r att skingra vissa f\u00f6rdomar kring arbetet och personerna som utf\u00f6rt det \u2013 och tidvis f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka dem. I f\u00f6ljande inl\u00e4gg introducerar jag de stora dragen inom denna genre, och reflekterar grundl\u00e4ggande \u00f6ver varf\u00f6r den \u00e4r s\u00e5 intressant f\u00f6r en forskare.<\/p>\n<p>Den fiktiva fredsbevararen har varit ett vanligt inslag i litteraturen n\u00e4stan lika l\u00e4nge som sj\u00e4lva verksamheten p\u00e5g\u00e5tt, alltsedan 1956. Endast ett drygt \u00e5r efter att de finska styrkorna \u00e5terv\u00e4nt fr\u00e5n UNEF I i Suez, utkom Karl von Schoultzs <em>Seikkailu Suezilla<\/em> (1958), en \u00e4ventyrsroman om finska FN-soldater i Egypten. F\u00f6rfattaren hade sj\u00e4lv deltagit i insatsen, och att ha egna erfarenheter blev n\u00e5got av ett utg\u00e5ngsl\u00e4ge i sk\u00f6nlitteraturen om finskt fredsbevarande \u2013 \u00e4ven om genren inte begr\u00e4nsas till s\u00e5dana skribenter.<\/p>\n<div id=\"attachment_1970\" style=\"width: 310px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-1970\" class=\"size-medium wp-image-1970\" src=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2025\/09\/bild-1.-bockerna-RM-300x291.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"291\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2025\/09\/bild-1.-bockerna-RM-300x291.jpg 300w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2025\/09\/bild-1.-bockerna-RM-768x745.jpg 768w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2025\/09\/bild-1.-bockerna-RM.jpg 886w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><p id=\"caption-attachment-1970\" class=\"wp-caption-text\">FN-insatserna under kalla kriget \u00e4r vanliga teman i de fiktiva skildringarna, men genren innefattar framst\u00e4llningar fr\u00e5n i stort sett hela verksamhetens historia. foto: Rasmus Marjanen<\/p><\/div>\n<p><!--more-->Boken fick en forts\u00e4ttning i <em>Seikkailu Siinailla<\/em> (1960) som f\u00f6ljde ett liknande uppl\u00e4gg d\u00e4r finska fredsbevarare blir indragna i intriger och h\u00e4ndelser som hotar freden i omr\u00e5det \u2013 vilket de finska fredsbevararna givetvis lyckas hindra. \u00c4ven denna aspekt g\u00e5r att k\u00e4nna igen i mycket av litteraturen som f\u00f6ljde och detsamma har till\u00e4mpats p\u00e5 fiktiva ber\u00e4ttelser om olika insatser genom \u00e5ren. von Schoultz b\u00f6cker ingick i serien \u201dPunainen Sulka\u201d som bestod av \u00e4ventyrsromaner riktade till ungdomar. Detta kr\u00e4vde naturligtvis att b\u00f6ckerna dramatiserades med tanke p\u00e5 m\u00e5lgruppen och bilden som f\u00f6rmedlas av den finska fredsbevararen \u00e4r ocks\u00e5 h\u00f6gst tidsenlig: en \u00e4rlig, professionell soldat med nerver av st\u00e5l. Denna arketyp renodlades under kalla kriget n\u00e4r det fr\u00e5n statens och F\u00f6rsvarsmaktens sida m\u00e5lades upp en bild av Finland som en \u201dfredsbevarandets stormakt\u201d \u2013 som trots sin lilla storlek kunde h\u00e4vda sig p\u00e5 v\u00e4rldsarenan genom sitt aktiva deltagande i internationella insatser.<\/p>\n<div id=\"attachment_1971\" style=\"width: 310px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-1971\" class=\"size-medium wp-image-1971\" src=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2025\/09\/Bild-2.-flygplatsen-RM-300x209.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"209\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2025\/09\/Bild-2.-flygplatsen-RM-300x209.jpg 300w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2025\/09\/Bild-2.-flygplatsen-RM-1024x713.jpg 1024w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2025\/09\/Bild-2.-flygplatsen-RM-768x535.jpg 768w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2025\/09\/Bild-2.-flygplatsen-RM.jpg 1200w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><p id=\"caption-attachment-1971\" class=\"wp-caption-text\">Sedan 1950-talet har n\u00e4rmare 50 000 finl\u00e4ndare deltagit i fredsbevarande- och krishanteringsinsatser. H\u00e4r avreser finska soldater till Cypern \u00e5r 1964. Bildk\u00e4lla: UN Photo<\/p><\/div>\n<p>De \u00e4ldre insatserna under kalla kriget, s\u00e5som UNFICYP p\u00e5 Cypern och UNIFIL i Libanon, \u00e4r starkt representerade i litteraturen. Detta beror framf\u00f6r allt p\u00e5 Finlands omfattande deltagande i dessa operationer, men f\u00f6rmodligen ocks\u00e5 p\u00e5 faktumet att det skrevs mycket om insatserna i pressen, vilket gav m\u00e4nniskor hemma i Finland en uppfattning om vad arbetet gick ut p\u00e5 och d\u00e4rmed ut\u00f6kade den t\u00e4nkbara l\u00e4sekretsen. Fredsbevararna sj\u00e4lva var dock inte alltid alltf\u00f6r entusiastiska \u00f6ver den uppfattning som r\u00e5dde (eller antogs r\u00e5da) bland allm\u00e4nheten. Detta faktum framg\u00e5r v\u00e4l fr\u00e5n f\u00f6ljande citat fr\u00e5n presentationstexten till Pentti Palmus historik om finl\u00e4ndskt fredsbevarande fr\u00e5n 1985:<\/p>\n<p style=\"text-align: left;padding-left: 40px\">\u201dOletteko tulleet ajattelleeksi millaista on YK-soturin ty\u00f6? Onko se auringossa lekottelua, lomailua Kairossa, Jerusalemissa tai Eilatissa, seikkailun hurmaa ja runsasta rahantuloa? Ei ole!\u201d<\/p>\n<p>Det \u00e4r sv\u00e5rt att s\u00e4ga hur mycket fiktiva skildringar har bidragit till att motverka dylika uppfattningar, eftersom s\u00e4rskilt de \u00e4ldre ber\u00e4ttelserna ofta handlar om v\u00e5ghalsiga \u00e4ventyr d\u00e4r spriten fl\u00f6dar och kulorna viner. I st\u00e4llet \u00e4r risken \u00f6verh\u00e4ngande att det motsatta blir fallet. Erfarenhetsexpertisen betonas \u00e4nd\u00e5 ofta f\u00f6r att ge inneh\u00e5llet autenticitet. Introduktionen till Kalevi Tarkkanens <em>Eversti<\/em> (1994) \u00e4r talande: \u201dYK-sotilaana Libanonissa palvellut kirjoittaja tiet\u00e4\u00e4 mist\u00e4 puhuu.\u201d I boken skildras en dramatisk ber\u00e4ttelse om en pensionerad fredsbevarare som \u00e5ter blir indragen i politiska intriger och kaos i Libanon d\u00e4r han en g\u00e5ng i tiden tj\u00e4nstgjort. Samma anda existerar i Heikki Luomas <em>Palkkasoturi <\/em>fr\u00e5n samma \u00e5r. Omslaget pryds av en bild p\u00e5 f\u00f6rfattaren fr\u00e5n Cypern sommaren 1967, d\u00e4r h\u00e4ndelserna ocks\u00e5 utspelar sig, och vikten av erfarenheten framg\u00e5r klart fr\u00e5n introduktionen: \u201dtodentuntuinen romaani suomalaisista rauhanturvaajista Kyproksella\u201d. Erfarenheten anv\u00e4nds med andra ord f\u00f6r att g\u00f6ra inneh\u00e5llet trov\u00e4rdigt, trots att det handlar om fiktion. M\u00e4ngden litteratur som publicerats under \u00e5ren tyder ocks\u00e5 p\u00e5 att det funnits en l\u00e4sekrets \u00e4ven om det ofta mycket detaljrika inneh\u00e5llet sannolikt fr\u00e4mst tilltalat folk som varit bekanta med verksamheten.<\/p>\n<p>Detta tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt till\u00e4mpades i h\u00f6gsta grad av Robert Alftan (1940\u20132022) \u2013 en av de mest produktiva och kontroversiella skribenterna inom genren \u2013 som skrev ett flertal fiktiva skildringar om arbetet, inspirerade av hans tj\u00e4nstg\u00f6ringstid p\u00e5 Cypern under 1960-talet. I b\u00f6ckerna kritiserar han starkt allt fr\u00e5n sina tj\u00e4nstg\u00f6ringskamrater till \u00f6verordnade, och det \u00e4r framf\u00f6r allt kritiken av andra fredsbevarare som v\u00e4ckte agg bland hans kolleger. Detta framg\u00e5r v\u00e4l fr\u00e5n recensioner av hans verk i Finlands Fredsbevararf\u00f6rbund rf:s f\u00f6reningstidning <em>Rauhanturvaajalehti<\/em>. Bland annat beskriver en recensent Alftans skrivelser i f\u00f6ljande ordalag: \u201dRauhanturvaamisen todellisuudesta ei n\u00e4ist\u00e4 kovinkaan hyv\u00e4\u00e4 kuvaa saa, eik\u00e4 varmaan todellistakaan.\u201d Recensenten konstaterar \u00e4nd\u00e5 att ber\u00e4ttelserna kanske \u00f6ppnar sig b\u00e4ttre f\u00f6r andra som ocks\u00e5 tj\u00e4nstgjort p\u00e5 Cypern. En annan recensent konstaterar att Alftans b\u00f6cker kanske inte ska l\u00e4sas med f\u00f6r allvarlig h\u00e5llning. I allm\u00e4nhet verkar det \u00e4nd\u00e5 r\u00e5da enighet bland tidningens skribenter kring att det inte kan finnas f\u00f6r mycket litteratur p\u00e5 temat, och b\u00e5de memoarer och fiktiva skildringar har uppm\u00e4rksammats flitigt i tidningen sedan dess grundande 1979.<\/p>\n<p>Genom \u00e5ren har skildringar av \u00e4ldre insatser under kalla kriget bevarat sin popularitet, och genren har utvecklats till att innefatta allt fr\u00e5n k\u00e4rleksromaner till serietidningar om en stor skara insatser. I flera fall har f\u00f6rfattarna ocks\u00e5 tagit till pennan decennier efter hemkomsten, vilket delvis f\u00f6rklarar varf\u00f6r modernare insatser inte \u00e4nnu \u00e4r lika starkt representerade. F\u00f6r\u00e4ndringarna i krishanteringsarbetets karakt\u00e4r, s\u00e4rskilt den \u00f6kade milit\u00e4ra pr\u00e4gel som k\u00e4nnetecknade insatserna som f\u00f6ljde p\u00e5 Jugoslaviens uppl\u00f6sning under 1990-talet, och inte minst Finlands deltagande i insatsen i Afghanistan under 2000-talet, har ocks\u00e5 f\u00e5tt st\u00f6rre inslag i sk\u00f6nlitteraturen under senare \u00e5r. Ett ypperligt exempel utg\u00f6rs av Jere Laines tv\u00e5 hopkopplade b\u00f6cker <em>Sarajevon Panttivangit<\/em> och <em>Naton Vakooja<\/em> (2010) som utspelar sig under kriget i Bosnien 1992\u20131995 samt dess efterspel. Ber\u00e4ttelsen baserar sig p\u00e5 f\u00f6rfattarens egna erfarenheter, men huvudpersonen utg\u00f6rs av hans \u201dalter ego\u201d. F\u00f6rfattaren beskriver hur han gjorde huvudpersonen tio \u00e5r yngre och till reservist, s\u00e5 att denna s\u00e5 bra som m\u00f6jligt skulle representera en typisk finsk FN-observat\u00f6r vid denna tid. Bokens h\u00e4ndelser beskrivs som verklighetsbaserade \u2013 men att de inte ska tolkas som kalla fakta \u2013 en sammanfattning som passar in p\u00e5 mycket av genren.<\/p>\n<p>Detta faktum understryker ocks\u00e5 varf\u00f6r sk\u00f6nlitteraturen kring temat, i dess stora m\u00e5ngfald, kan erbjuda en fascinerande insyn i hur man under \u00e5ren skildrat verksamheten och hur den \u00e4ndrat i takt med insatsernas karakt\u00e4r. Medan det naturligtvis skulle vara \u00f6verdrivet att p\u00e5st\u00e5 att fiktiva skildringar skulle vara alltf\u00f6r representativa f\u00f6r verksamheten eller personera som deltagit i den, erbjuder den s\u00e5 ofta betonade erfarenheteraspekten intressant insyn i vilka aspekter man v\u00e4ljer att betona i skildringarna.<\/p>\n<p><em>Rasmus Marjanen<br \/>\n<\/em><em>doktorand, allm\u00e4n historia<\/em><\/p>\n<p><strong>K\u00e4ll- och litteraturf\u00f6rteckning<\/strong><\/p>\n<p>Alftan, Robert, <em>Sopeutuman Sotilas. kuusi kuukautta Kyproksella 1964.<\/em> Kesuura (Helsinki 2014).<br \/>\nAlftan, Robert, <em>Sinisen Baretin Tango<\/em>, Sahlgren (Vihti 1991).<br \/>\nAlftan, Robert, <em>V\u00e5ra gossar p\u00e5 Cypern. <\/em>S\u00f6derstr\u00f6m &amp; C:o (Helsinki 1974).<br \/>\nLaine, Jere, <em>Sarajevon Panttivangit<\/em>, Readme (Helsinki 2010).<br \/>\nLaine, Jere, <em>Naton Vakooja<\/em>, Readme (2010).<br \/>\nLuoma, Heikki, <em>Palkkasoturi<\/em>. Werner S\u00f6derstr\u00f6m (Helsinki 1994).<br \/>\nPalmu, Pentti, <em>\u201dTuli Lakkaa\u201d. Suomalaiset valvontajoukot 1956\u20131985<\/em>. Painokartio OY (Helsinki 1985).<br \/>\nTarkkanen, Kalevi, <em>Eversti<\/em>. Tammi (Helsinki 1994).<br \/>\nvon Schoultz, Karl, <em>Seikkailu Suezilla<\/em>. WSOY (Helsinki 1958).<br \/>\nvon Schoultz, Karl, <em>Seikkailu Siinailla<\/em>. WSOY (Helsinki 1960).<\/p>\n<p><strong>Tidningar:<\/strong><\/p>\n<p><em>Rauhanturvaajalehti<\/em>, nr 1 2005, nr 6 2006.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Finlands deltagande i internationella krishanterings- och fredsbevarande insatser har genom \u00e5ren gett upphov till en omfattande memoarlitteratur som skildrar alltifr\u00e5n avg\u00f6rande beslut hos de h\u00f6gsta bef\u00e4len och diplomaterna till enskilda fredsbevarares vardag. En ytterligare genre, som inte \u00e4r lika v\u00e4lk\u00e4nd, &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2025\/10\/01\/skronor-aventyr-och-personliga-erfarenheter-om-skonlitterara-skildringar-av-finlandare-i-fredsbevarande-och-krishanteringsinsatser-2\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,55],"tags":[],"class_list":["post-1973","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-forskning","category-gast"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1973","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1973"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1973\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1977,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1973\/revisions\/1977"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1973"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1973"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1973"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}