![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2025\/10\/AB387-300x300.jpg\")
Fr\u00e5n expeditionen till Svalbard. Till v\u00e4nster Helmer Tegengren, till h\u00f6ger Nils Stor\u00e5. Tillh\u00f6r Culturas arktiska bildsamling.<\/p><\/div>\n
Till mina arbetsuppgifter har h\u00f6rt att g\u00f6ra bildsamlingen tillg\u00e4nglig och s\u00f6kbar i arkivets nya databas. I praktiken har jag skannat bilderna och matat in metadata, s\u00e5v\u00e4l fria beskrivningar som \u00e4mnesord. M\u00e4ngden tillg\u00e4nglig information varierar; p\u00e5 somliga arkiveringskort finns utf\u00f6rliga beskrivningar, medan andra \u00e4r tomma. D\u00e5 har det varit viktigt att beskriva bildens inneh\u00e5ll p\u00e5 ett n\u00e5gorlunda neutralt s\u00e4tt, vilket inte alltid \u00e4r s\u00e5 enkelt.<\/p>\n
F\u00f6r att f\u00e5 en uppfattning om kontexten kring arktiska bildsamlingen har jag varvat skannande och metadataskrivande med l\u00e4sning, bland annat texter om och av professor Helmer Tegengren, om etnologins och folkloristiken historia som \u00e4mnen vid \u00c5bo Akademi, och om arkivsamlingarnas historia.<\/p>\n
Etnologi och folkloristik \u2013 nationella vetenskaper med intresse f\u00f6r det arktiska och subarktiska<\/h3>\n
Under det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet v\u00e4xte intresset f\u00f6r att dokumentera allmogekultur, d\u00e5 det fanns en oro f\u00f6r att \u00e4ldre traditioner skulle f\u00f6rsvinna i samband med industrialisering och urbanisering. Etnologin och folkloristiken – som g\u00e5tt under varierande ben\u00e4mningar – specialiserade sig p\u00e5 just detta: att samla in immateriella traditioner som folksagor, folkvisor och folktro, och materiella traditioner i form av exempelvis hantverk och redskap av olika slag.<\/p>\n
\u00c4mnena pr\u00e4glades, liksom m\u00e5nga andra vetenskaper under samma tidsperiod, av nationalismens tankegods, bland annat tanken om att det fanns en nationell folksj\u00e4l med ursprung i det gamla bondesamh\u00e4llet. De s\u00e5 kallade nationella vetenskaperna hade speciellt starkt samh\u00e4lleligt st\u00f6d i Finland under 1920- och 1950-talen, d\u00e5 det var viktigt att samlas i den sj\u00e4lvst\u00e4ndiga nationens namn (\u00d6stman & Villstrand 2021:287).<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2025\/10\/AB300-300x288.jpg\")
Havskatten rensas och h\u00e4nges p\u00e5 tork. Bilden tillh\u00f6r Culturas arktiska bildsamling.<\/p><\/div>\n
Under 1950-talet vidgades intresset till att ocks\u00e5 omfatta den samiska befolkningen, vilket bland annat syns i professor Helmer Tegengrens bok En utd\u00f6d lappkultur i Kemi lappmark \u2013 Studier i Nordfinlands kolonisationshistoria<\/em> (1952). I boken finns sp\u00e5r av koloniala diskurser om samernas kultur som l\u00e4gre st\u00e5ende och primitiv, samtidigt som Tegengren beklagande beskriver hur finl\u00e4ndska bos\u00e4ttare tagit \u00f6ver samernas land och d\u00e4rmed p\u00e5verkat en ursprunglig samisk kultur (Nyyss\u00f6nen 2022:272).<\/p>\n Med boken kom Tegengren in p\u00e5 \u201dden arktiska och subarktiska inriktning som kan f\u00f6ljas i en rad uppsatser r\u00f6rande f\u00e5ngst i nordlig milj\u00f6\u201d (Stor\u00e5 1974:6\u20137). Internationellt sett fanns under den h\u00e4r tidsperioden ett intresse f\u00f6r Arktis: forskningsexpeditioner finansierades och det gjordes arkeologiska utgr\u00e4vningar i samarbete mellan forskare fr\u00e5n olika l\u00e4nder. Tegengren deltog exempelvis i en expedition till Svalbard sommaren 1955, d\u00e4r vetenskapsm\u00e4n och specialister fr\u00e5n Norge, Danmark och Finland deltog i utgr\u00e4vningar av ett ryskt f\u00e5ngstl\u00e4ger, i syfte att unders\u00f6ka gamla f\u00e5ngstkulturer.<\/p>\n Tv\u00e5 \u00e5r senare arbetade Helmer Tegengren inom Qeqertarsuaq-omr\u00e5det p\u00e5 Gr\u00f6nlands v\u00e4stkust, tillsammans med George Nellemann fr\u00e5n Nationalmuseet i K\u00f6penhamn. I uppsatsen Gr\u00f6nl\u00e4ndsk forntid och tradition<\/em> (1963) skriver han kortfattat om f\u00e4ltarbetet: \u201dV\u00e5rt uppdrag var av s\u00e5v\u00e4l etnografisk och arkeologisk som sociologisk art. N\u00e5gra resultat av detta arbete skall inte framl\u00e4ggas. Det insamlade materialet inf\u00f6rlivades med Nationalmuseets tidigare samlingar\u201d (1963:57).<\/p>\n George Nellemann st\u00e5r utanf\u00f6r sitt t\u00e4lt, beredd att g\u00e5 till utgr\u00e4vningarna. I fonden H.T:s t\u00e4lt. Hundarna v\u00e4ntar att vi ska l\u00e4mna platsen! Sedan br\u00f6t de sig in i t\u00e4lten och st\u00e4llde till v\u00e4ldig skadeg\u00f6relse. Bilden tillh\u00f6r Culturas arktiska bildsamling.<\/p><\/div>\n I uppsatsen inkluderas \u00e4nd\u00e5 ett antal s\u00e4gner som samlats in under Tegengrens vistelse p\u00e5 Gr\u00f6nland, samt foton och namn p\u00e5 personerna som ber\u00e4ttat dem. Otto Steenholdt fungerade som tolk fr\u00e5n gr\u00f6nl\u00e4ndska till danska. I sin uppsats \u00e5terger Tegengren allts\u00e5 i skrift svenska \u00f6vers\u00e4ttningar av s\u00e5dant som muntligt ber\u00e4ttats f\u00f6r honom. Upplevelsen av ber\u00e4ttelserna blir oundvikligen annorlunda f\u00f6r den som l\u00e4ser Tegengrens uppsats j\u00e4mf\u00f6rt med den som var p\u00e5 plats och h\u00f6rde ber\u00e4ttelserna d\u00e4r och d\u00e5.<\/p>\n Otto Steenholdt . Bilden tillh\u00f6r Culturas arktiska bildsamling.<\/p><\/div>\n I uppsatsen ben\u00e4mns \u201dber\u00e4ttarnas egna upplevelser\u201d och \u201dsagobetonat stoff\u201d som tv\u00e5 skilda kategorier (Tegengren 1963:77). Senare i texten framg\u00e5r \u00e4nd\u00e5 att en s\u00e5dan kategorisering inte alltid varit relevant f\u00f6r ber\u00e4ttarna sj\u00e4lva. Tegengren skriver ocks\u00e5 sj\u00e4lv imponerat om hur den \u201dgoda ber\u00e4ttaren\u201d Tomas Schmidt \u201dmed stor k\u00e4nnedom om f\u00e5ngstteknik o.d. f\u00f6renade [\u2026] en s\u00e4llsynt talang att beskriva de fabeldjur folket i mellersta V\u00e4stgr\u00f6nland i \u00e4ldre tid s\u00e5 ofta hade sammantr\u00e4ffat med\u201d (1963:80). Det kunde handla om j\u00e4ttebj\u00f6rnar, j\u00e4ttebl\u00e4ckfiskar eller kilivfak<\/em>: ett fabeldjur \u201dstort som en klippa, gr\u00e5tt till f\u00e4rgen och lurvigt som mossa,\u201d som i sagorna kunde ha upp till tio ben.<\/p>\n Samtidigt som Tegengren uttrycker uppskattning f\u00f6r en god ber\u00e4ttelse, dyker det ocks\u00e5 upp v\u00e4rderingar kring vad och vem som kan anses vara en p\u00e5litlig k\u00e4lla. I samband med beskrivningar av ang\u00e1kut<\/em>, gr\u00f6nl\u00e4ndska andemanare, skriver Tegengren: \u201dEn s\u00e5 p\u00e5litlig skildrare av gr\u00f6nl\u00e4ndarna som k\u00f6pmannen Lars Dalager f\u00e4ller (1752) ocks\u00e5 uppskattande ord om angakuts<\/em> verksamhet som botare av sjuka\u201d (1963:83). H\u00e4r tycks han underf\u00f6rst\u00e5tt mena att den danska k\u00f6pmannen skulle vara en mer p\u00e5litlig k\u00e4lla \u00e4n gr\u00f6nl\u00e4ndarna sj\u00e4lva.<\/p>\n I hanteringen av den arktiska bildsamlingen aktualiseras fr\u00e5gor om makt och etik. Hur ska man som arkivarie f\u00f6rh\u00e5lla sig till ett material som samlats in p\u00e5 omr\u00e5den som genom historien varit utsatta f\u00f6r kolonialism? Det \u00e4r viktigt att h\u00e5lla historiska och samtida maktaspekter i tankarna, och att komma ih\u00e5g att vi i arkivsamlingen m\u00f6ter Arktis genom Tegengrens och Stor\u00e5s filter.<\/p>\n \u00c5r 1957, d\u00e5 Tegengren reste till Gr\u00f6nland, hade det bara g\u00e5tt n\u00e5gra \u00e5r sedan landet officiellt gjorts till en del av det danska riket efter att ha varit en koloni i flera hundra \u00e5r. I omr\u00f6stningen om att g\u00f6ra Gr\u00f6nland till en del av Danmark fr\u00e5gade man dock inte efter gr\u00f6nl\u00e4ndarnas egna \u00e5sikter (Rud 2017:122\u2013123).<\/p>\n \u00c5rhundraden av kolonialism och missionsarbete har satt djupa sp\u00e5r i det gr\u00f6nl\u00e4ndska samh\u00e4llet. Mission\u00e4rer och koloniala tj\u00e4nstem\u00e4n satte de lokala samh\u00e4llena i obalans, d\u00e5 tidigare ritualer och praktiker togs bort f\u00f6r att ers\u00e4ttas av kristna samh\u00e4llssystem. Under det senare 1800-talet gjorde etnografer f\u00f6rs\u00f6k att \u00e5terst\u00e4lla en traditionell gr\u00f6nl\u00e4ndsk kultur, men \u00e4ven nu blandades v\u00e4sterl\u00e4ndska v\u00e4rderingar in i processen och det skapades en essentialistisk bild av gr\u00f6nl\u00e4ndsk kultur (Rud 2017:19).<\/p>\n Kyrkan i Godhavn (Qeqertarsuaq). Bilden tillh\u00f6r Culturas arktiska bildsamling.<\/p><\/div>\n Det gjordes t.ex. j\u00e4mf\u00f6rande studier mellan de koloniserade gr\u00f6nl\u00e4ndarnas kultur p\u00e5 v\u00e4stkusten och de relativt icke-koloniserade gr\u00f6nl\u00e4ndarnas kultur p\u00e5 \u00f6stkusten, av vilka den senare s\u00e5gs som mer \u201d\u00e4kta\u201d och v\u00e4rdefull. Tanken om den \u201dautentiska\u201d ursprungskulturen kombinerades med uppfattningar om ursprungsbefolkningars samh\u00e4llen som primitiva och j\u00e4mf\u00f6rbara med hur v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4llen s\u00e5g ut under sten\u00e5ldern. Antropologin, och senare turismen, bidrog till att bef\u00e4sta s\u00e5dana uppfattningar. Begreppet autenticitet \u00e4r problematiskt eftersom det g\u00f6r m\u00e5ngfacetterade fenomen till statiska och endimensionella kategorier. I de autentiska traditionernas namn kunde den koloniala administrationen p\u00e5 Gr\u00f6nland r\u00e4ttf\u00e4rdiga det koloniala projektet genom att h\u00e4vda att de jobbade f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla f\u00f6rlorade traditioner, samtidigt som samh\u00e4llet f\u00f6r\u00e4ndrades i grunden.<\/p>\n I Tegengrens texter kan man hitta sp\u00e5r av tanken om kulturell utveckling. I verken om s\u00e5v\u00e4l Kemi som Gr\u00f6nland beklagar han det \u00f6de som v\u00e4ntade ursprungsbefolkningarnas kultur. ”Det vilar […] en viss tragik \u00f6ver s\u00e5dana stunder […] d\u00e5 man st\u00e5r inf\u00f6r n\u00e5got som skall d\u00f6 och f\u00f6r evigt f\u00f6rsvinna”, skriver Tegengren (1963:95). H\u00e4r ekar etnologins och folkloristikens tidiga tankar om behovet av att dokumentera f\u00f6rsvinnande allmogekultur. Det gamla bondesamh\u00e4llet \u00e4r \u00e4nd\u00e5 inte j\u00e4mf\u00f6rbart med ursprungsbefolkningars samh\u00e4llen, d\u00e5 kolonialmakter sett ned p\u00e5 de senare i \u00e5rhundraden. I beskrivningarna av gr\u00f6nl\u00e4ndsk kultur har Tegengren ett utomst\u00e5ende perspektiv. I dag skulle det problematiska i att tala f\u00f6r en grupp man inte sj\u00e4lv tillh\u00f6r uppm\u00e4rksammas i h\u00f6gre grad.<\/p>\n Bildsamlingen fungerar som ett tidsdokument \u00f6ver kulturhistorisk forskning som bedrevs vid \u00c5bo Akademi under 1950- och 1960-talen. Samlingen \u00e4r \u00e4nd\u00e5 exceptionell; den utg\u00f6r en separat helhet i arkivet, vilket kan bero p\u00e5 att den inte s\u00e5gs som en del av \u00e4mnets ordinarie verksamhet d\u00e5 den tillkom. Som arkivarie b\u00f6r man f\u00f6rs\u00f6ka se till att bidra med tillr\u00e4cklig kontext och kritisk granskning av arkivmaterialet, och vara medveten om hur s\u00e4ttet man framst\u00e4ller materialet p\u00e5 kan ha olika f\u00f6ljder f\u00f6r m\u00e4nniskor och forskning i framtiden.<\/p>\n Malin Lillhannus Nyyss\u00f6nen, J. 2022. Changing States, Changing S\u00e1mi? Framing the state and the S\u00e1mi in studies of history in Finland and Norway, 1923\u20131954<\/em>. Routledge.<\/p>\n Rud, S. 2017. Colonialism in Greenland: Tradition, Governance and Legacy. 1st ed. 2017. Cham: Springer International Publishing.<\/p>\n Stor\u00e5, N. 1974. Budkavlen. Tidskrift f\u00f6r etnologi och folkloristik.<\/p>\n Tegengren, H. 1952. En utd\u00f6d lappkultur i Kemi lappmark \u2013 Studier i Nordfinlands kolonisationshistoria<\/em>.<\/p>\n Tegengren, H. 1963. Gr\u00f6nl\u00e4ndsk forntid och tradition. Hfors: [kustantaja tuntematon].<\/p>\n \u00d6stman, A-C. & Villstrand, N-E. 2021. Etnologin och andra nationella vetenskaper \u2013 svenskt, finskt och ett disciplin\u00e4rt ramverk i en ny nationalstat. I: Nilsson, Fredrik & \u00c5str\u00f6m, Anna-Maria (red.): Nordisk etnologi 1921\u20132021: Ett \u00e4mne i r\u00f6relse<\/em>. \u00c5bo: \u00c5bo Akademis f\u00f6rlag.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Den h\u00e4r sommaren har jag haft n\u00f6jet att jobba som praktikant vid kulturvetenskapliga arkivet Cultura. Jag har bland annat bekantat mig med ett material som l\u00e4nge legat or\u00f6rt, n\u00e4mligen den Arktiska bildsamlingen. Samlingen best\u00e5r av cirka 400 svartvita fotografier, av … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Ber\u00e4ttelser fr\u00e5n Gr\u00f6nland<\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2025\/10\/AB328-300x239.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2025\/10\/AB257-300x297.jpg\")
Vems ber\u00e4ttelser blir h\u00f6rda?<\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2025\/10\/AB323-300x287.jpg\")
\n<\/em>Studerande och arkivpraktikant<\/p>\nLitteratur:<\/h3>\n