![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2025\/12\/Vavstol.jpg\")
Fotografi: Yngvar Heikel 1928, Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland<\/p><\/div>\n
\u00a0<\/strong><\/p>\n V\u00e4vandets ritualer har starka kopplingar till materialitet. V\u00e4vning materialiseras i v\u00e4vstolen, i v\u00e4ven och i v\u00e4vda textilier men ocks\u00e5 i ritualiserade handlingar. Under slutet av 1700-talet och b\u00f6rjan av 1800-talet fick en viss typ av v\u00e4vd textil en viktig roll under br\u00f6llopscermonierna inom alla samh\u00e4llsklasser \u2013 vigselryan. Ryan s\u00e5gs som en b\u00e4rare av lycka, oftast gifte sig brudparet st\u00e5endes p\u00e5 ryan. Den stora m\u00e4ngden arbete bakom alstret gjorde den v\u00e4rdefull och den var d\u00e4refter ofta en del av brudens hemgift.<\/p>\n En rya \u00e4r en textil, ofta v\u00e4vd i ylle, med en lurvig och fluffig framsida och en sl\u00e4t baksida. Den \u00e4r traditionellt v\u00e4vd i v\u00e4vstol, d\u00e4r sm\u00e5 nockor av garn knyts runt varptr\u00e5darna, vanligtvis med en smyrnaknut som ocks\u00e5 \u00e5terfinns i \u00f6sterl\u00e4ndska mattor. Mellan nockraderna v\u00e4vs en bottenv\u00e4v. En rya kunde anv\u00e4ndas som ett dagt\u00e4cke eller v\u00e4ggprydnad och v\u00e4vdes ofta av husm\u00f6drar och d\u00f6ttrar. H\u00e4r kan man ocks\u00e5 se en koppling till l\u00e4randet av nya f\u00e4rdigheter inf\u00f6r ett nytt livsskede. En f\u00f6rberedelse som flickor f\u00e5tt ta in under en stor del av sin uppv\u00e4xt \u00e4r hur man kardar, spinner och v\u00e4ver. Det \u00e4r en process som s\u00e4tter sig i minnet, i det kroppsliga. Den sista ryan som v\u00e4vs tillsammans av modern och dottern i det gemensamma hemmet blir sedan del i den \u00f6verg\u00e5ngsrit som br\u00f6llopet \u00e4r.<\/p>\n Br\u00f6llopsg\u00e5va dekorerad med livets tr\u00e4d. Rya fr\u00e5n mellersta Finland, daterad till sent 1700-tal. Bild: Kari J\u00e4ms\u00e9n<\/p><\/div>\n Ritualisering i folktro kan ta sig uttryck som upprepningar, siffror, r\u00f6relser, spr\u00e5k och handlingar. Ritualiserade handlingar anv\u00e4ndas f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l hj\u00e4lp och skydd som lycka. I uppteckningar fr\u00e5n allmogesamh\u00e4llet kan man \u00e5terfinna viktiga moment och regler som skulle f\u00f6ljas i samband med upps\u00e4ttningen av en v\u00e4v. F\u00f6r att arbetet skulle f\u00f6rl\u00f6pa smidigt rekommenderas att l\u00e4gga upp tr\u00e5darna under tystnad. Det finns \u00e4ven m\u00e5nga olika s\u00e4tt att skydda v\u00e4ven fr\u00e5n onda v\u00e4sen: ett hett tips var att l\u00e4gga gl\u00f6dande kol i skytteln och dra den igenom v\u00e4ven och sk\u00e4let innan arbetets b\u00f6rjan. Det var ett riskfyllt moment, i v\u00e4rsta fall kunde en del av varpen ta skada under proceduren. Vi kan se hur elden, som \u00e5terkommande skydd mot onda makter, h\u00e4r f\u00e5r agera i formen av kol. Att s\u00e4ga eller sjunga ramsor under arbetets g\u00e5ng l\u00e4r ocks\u00e5 ha varit effektivt.<\/p>\n Vi kan ocks\u00e5 se v\u00e4ven som en del av kategorin av ritualiserade handlingar som utf\u00f6rdes f\u00f6r att f\u00e5 hj\u00e4lp. Ifall boskap eller en m\u00e4nniska blivit skogstagen, s\u00e5 trodde man ocks\u00e5 att man kunde se exakt var den f\u00f6rsvunna befann sig, genom att titta in i v\u00e4vstolens tredje solv. Solvet \u00e4r d\u00e5 en \u00f6gla, som en varptr\u00e5d l\u00f6per igenom. Materialiteten synligg\u00f6rs i det kraftfulla och magiska talet tre. Tre som i tre \u00f6nskningar, tre systrar, tre feer, tre br\u00f6der, treenigheten, livscykeln; liv, d\u00f6d, p\u00e5nyttf\u00f6delse och tredje g\u00e5ngen gillt.<\/p>\n I Gunnar Landtmans insamlingar fr\u00e5n 1919 r\u00e4knas det upp m\u00e5nga s\u00e4tt att f\u00e5 tillbaka en ko som blivit skogstagen, eller f\u00f6rvillad i skogen. Man kunde l\u00e4mna en slant \u00e5t skogsfrun och hoppas f\u00e5 igen sin ko. Ett annat s\u00e4tt var att ta nio skaft fr\u00e5n en v\u00e4v, tr\u00e4 dem genom en vigselring, och l\u00e4mna det i den skogstagna kossans b\u00e5s, d\u00e5 skulle hon hitta hem. H\u00e4r ser vi v\u00e4vens krafter samarbeta med metallen i vigselringen.<\/p>\n I Walter Forsbloms samling Magisk folkmedicin<\/em> (1930) framkommer tydligt flera exempel p\u00e5 samband mellan f\u00f6rest\u00e4llningar och ritualiserade handlingar kopplade till v\u00e4vning. N\u00e4r en v\u00e4v blivit f\u00e4rdig s\u00e5 skulle man skynda sig att ta ner den och ta bort v\u00e4vskeden. Detta var speciellt viktigt om v\u00e4verskan var gravid, s\u00e5 att hon skulle ha en lyckad f\u00f6rlossning. \u00c4ven i de fall n\u00e4r v\u00e4verskan inte var havande, men om n\u00e5gon annan i byn var det, s\u00e5 skulle man ta bort v\u00e4vskeden s\u00e5 fort som m\u00f6jligt. Det verkar ha existerat m\u00e5nga f\u00f6rest\u00e4llningar kopplade till olycka eller sjukdom om v\u00e4ven inte togs ner p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt, i arkiven \u00e5terkommer m\u00e5nga uppmaningar till varsamhet. Om en person kom in i rummet i den tid d\u00e5 v\u00e4ven klipps ner, trodde man att denne kunde drabbas av fallsjuka (epilepsi). Att st\u00e5 bakom bommen n\u00e4r v\u00e4ven togs ner kunde ocks\u00e5 leda till att man drabbades av sjukdom. Uppmaningarna till f\u00f6rsiktighet kanske ocks\u00e5 var ett s\u00e4tt att f\u00f6rhindra att utomst\u00e5ende skulle komma in och st\u00f6ra i slutskedet. V\u00e4vandet \u00e4r en v\u00e4ldigt tidsdryg process, och visst skulle det vara frustrerande att bli avbruten mitt i och r\u00e5ka klippa fel, n\u00e4r man \u00e4ntligen blivit klar.<\/p>\n V\u00e4vning idag<\/strong><\/p>\n Trots att m\u00e5nga idag inte l\u00e4ngre \u00e4r bekanta med v\u00e4vning som hantverksteknik, s\u00e5 \u00e4r det v\u00e4vda tyget sv\u00e5rt att undvika. De flesta kl\u00e4der vi har p\u00e5 oss, och de textilier vi omger oss med, \u00e4r v\u00e4vda. Jeanstyget \u00e4r en panamav\u00e4v, en teknik med dubbla tr\u00e5dar i tvist. Till och med brandbilens brandslang \u00e4r konstruerad av ett v\u00e4vt material. V\u00e4vens symbolik lever ocks\u00e5 kvar i spr\u00e5ket. Vi talar om livets tr\u00e5dar, \u00f6den som v\u00e4vs samman och skytteltrafik. Ordet ordning (p\u00e5 latin ordo<\/em>) \u00e4r en term h\u00e4mtad fr\u00e5n v\u00e4vkonsten som beskriver raden, eller ordningen, av tr\u00e5dar i en v\u00e4v.<\/p>\n I och med intresset f\u00f6r \u00e5terbruk har trasmattan och v\u00e4vningskurserna p\u00e5 arbetarinstituten f\u00e5tt ett uppsving. Pandemin verkar ha skapat nya grupper med hantverkare och ryaknytare. Vad kan d\u00e5 det mjuka materialet, tr\u00e5dar och ull i textil, p\u00e5minna oss om? I en prestationskultur d\u00e4r vi ambiti\u00f6st och effektivt tar oss fram\u00e5t, s\u00e5 kan det mjuka p\u00e5minna oss om att sakta ner och vara n\u00e4rvarande. Att v\u00e5ga vara mjuk och \u00f6m \u00e4r nytt f\u00f6r m\u00e5nga, det kr\u00e4ver en radikal f\u00f6r\u00e4ndring. En radikal f\u00f6r\u00e4ndring i v\u00e5rt s\u00e4tt att leva, t\u00e4nka och bem\u00f6ta v\u00e5ra medm\u00e4nniskor.<\/p>\n Det \u00e4r n\u00e5got jag ska h\u00e5lla i \u00e5tanke under mina l\u00e5nga och m\u00e5nga timmar vid v\u00e4vstolen. Arbetet \u00e4r rituellt och upprepande, rent av meditativt. Det finns inga genv\u00e4gar. V\u00e4vandet l\u00e4r mig att ha t\u00e5lamod. N\u00e4r jag saktar ner ger jag plats f\u00f6r n\u00e5got nytt. Plats f\u00f6r kreativitet och skapande.<\/p>\n Sarah R\u00e5holm <\/p>\n Vidarel\u00e4sning<\/strong><\/p>\n Digitalt museum https:\/\/digitaltmuseum.se\/021016300565\/bildtext-pa-bilden-i-fransmannen-jaquards-automatiska-vavstol-anvandes h\u00e4mtad 14.10.2025<\/a><\/p>\n Forsblom, Walter V 1917. Sjukdomsbesv\u00e4rjelser och Omlagelser fr\u00e5n Syd-\u00d6sterbotten<\/em>. SLS 285<\/p>\n Forsblom, Walter 1930. Finlands svenska folkdiktning. Folktro och trolldom 5. Magisk folkmedicin.<\/em> Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland. https:\/\/folkdiktning. sls.fi<\/a><\/p>\n Kulturminnet blogg https:\/\/kulturminnet.wordpress.com\/2023\/02\/11\/den-svenska-folktrons-ordlista-vasen-trolldom-skrock-och-sagner\/<\/a><\/p>\n Landtmann, Gunnar 1919 Finlands svenska folkdiktning VII. Folktro och trolldom. \u00d6vernaturliga v\u00e4sen. <\/em>Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland. https:\/\/folkdiktning. sls.fi<\/a><\/p>\n Ryatraditionen. https:\/\/wiki.aineetonkulttuuriperinto.fi\/wiki\/Ryatraditionen<\/a><\/p>\n Suomen k\u00e4sity\u00f6n yst\u00e4v\u00e4t, https:\/\/suomenkasityonystavat.fi\/?lang=sv<\/a><\/p>\n Tekniska museet, https:\/\/www.tekniskamuseet.se\/lar-dig-mer\/100-innovationer\/vavstolen\/<\/a><\/p>\n Wikitionary.org, order: https:\/\/en.wiktionary.org\/wiki\/order<\/a><\/p>\n Worldsilence.com, The Great Myths: https:\/\/wordandsilence.com\/2017\/11\/13\/the-great-myths-1-the-old-woman-the-end-of-the-world-white-river-sioux\/<\/a><\/p>\n \u00c5str\u00f6m, Anna-Maria & Nilsson, Fredrik (red.) 2024. Hush\u00e5llet och tingen: Vardagens f\u00f6r\u00e4nderliga rum under 1900-talet 2<\/em>. (Skrifter utgivna av Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland; Vol. 878). Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland. http:\/\/urn.fi\/URN:ISBN:978-951-583-640-3<\/a><\/p>\n \n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" V\u00e4vning \u00e4r en av v\u00e5ra \u00e4ldsta hantverkstekniker f\u00f6r att framst\u00e4lla tyger. I m\u00e5nga gamla myter v\u00e4rlden \u00f6ver \u00e5terfinns ofta v\u00e4vning som metafor f\u00f6r den skapande kraften. I s\u00e5v\u00e4l nordisk som grekisk mytologi hittar vi \u00f6desgudinnor som spinner tr\u00e5dar till livets … Forts\u00e4tt l\u00e4sa ![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2025\/12\/Ryan.jpeg\")
\n<\/strong>skrivet f\u00f6r kursen Ritual och materialitet<\/em><\/p>\n