{"id":2093,"date":"2026-02-16T09:48:51","date_gmt":"2026-02-16T07:48:51","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=2093"},"modified":"2026-02-16T09:49:48","modified_gmt":"2026-02-16T07:49:48","slug":"fastlagsbullar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2026\/02\/16\/fastlagsbullar\/","title":{"rendered":"Varf\u00f6r \u00e4ter vi fastlagsbullar? \u00c4r det bara f\u00f6r att de \u00e4r goda?"},"content":{"rendered":"

Fastlagstisdagen \u00e4r en gammal tradition som infaller 47 dagar f\u00f6re p\u00e5sk. Den \u00e4r den sista dagen innan den kristna fastan b\u00f6rjar. F\u00f6rr var fastan en l\u00e5ng period d\u00e5 man \u00e5t enkelt och undvek k\u00f6tt. D\u00e4rf\u00f6r blev fastlagstisdagen en dag d\u00e5 man \u00e5t extra gott. Det var en chans att njuta innan en tid av enkelhet.<\/p>\n

\"\"

Fastlagsbrasa i Lepplax 2020. Foto: Emilia Holmqvist<\/p><\/div>\n

Andra traditioner<\/strong><\/p>\n

I Finland har fastlagstisdagen ocks\u00e5 andra traditioner. F\u00f6rr, i huvudstadsregionen, var det vanligt att man \u00e5kte pulka och \u00e4nnu l\u00e4ngre bak i tiden trodde man att ju l\u00e4ngre man \u00e5kte pulka, desto b\u00e4ttre skulle linet v\u00e4xa. Men fastlagsbullen \u00e4r den tradition som har \u00f6verlevt starkast. Den har g\u00e5tt fr\u00e5n enkel bulle i mj\u00f6lk till dagens variant med gr\u00e4dde och fyllning. I dag finns det m\u00e5nga nya varianter, som chokladbulle eller wrapsemla, men tanken \u00e4r densamma: att unna sig n\u00e5got gott innan fastan.<\/p>\n

Fr\u00e5n<\/strong> enkel<\/strong> bulle<\/strong> till<\/strong> festbakelse<\/strong><\/p>\n

Fastlagsbullen har en l\u00e5ng historia. Redan p\u00e5 medeltiden \u00e5t man vetebr\u00f6d inf\u00f6r fastan, en period som d\u00e5 var n\u00e5got viktigt inom den kristna tron men som idag \u00e4r mycket mera s\u00e4llsynt i Norden. Traditionen med fastlagsbullen kom troligen fr\u00e5n Danmark och Tyskland, och den serverades i varm mj\u00f6lk och kallades hetv\u00e4gg. Den moderna fastlagsbullen med gr\u00e4dde och mandelmassa blev vanlig f\u00f6rst p\u00e5 1900-talet. I Finland \u00e4r det vanligt med sylt som fyllning i st\u00e4llet f\u00f6r mandelmassa, eller s\u00e5 g\u00f6r man som mig och l\u00e4gger b\u00e5de mandelmassa och sylt i bullen. Namnet skiljer sig ocks\u00e5. H\u00e4r i Finland s\u00e4ger vi fastlagsbulle, i Sverige s\u00e4ger man oftare semla. Ordet semla kommer fr\u00e5n latin och betydde fr\u00e5n b\u00f6rjan ett enkelt vetebr\u00f6d.<\/p>\n

\"\"

Bild: Emilia Holmqvist, akvarell 2025<\/p><\/div>\n

Bullen som ritual<\/strong><\/p>\n

Att \u00e4ta fastlagsbulle \u00e4r mer \u00e4n bara en vana. F\u00f6rr var vitt mj\u00f6l och mandel dyrt. Att baka en bulle med dessa ingredienser visade att det var fest. Bullen blev ett tecken p\u00e5 \u00f6verfl\u00f6d innan fastan. Den \u00e4r ett exempel p\u00e5 hur mat kan vara en del av en ritual. Den markerar en \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n fest till fasta och fr\u00e5n vinter till v\u00e5r. Genom att \u00e4ta n\u00e5got extra gott visade man att man tog vara p\u00e5 det ljusa och glada innan en tid av enkelhet.<\/p>\n

Varf\u00f6r<\/strong> just denna dag?<\/strong><\/p>\n

Fastlagstisdagen \u00e4r en del av fastlagen, som uppm\u00e4rksammade en brytningspunkt mellan vinter och v\u00e5r. Ljuset b\u00f6rjade \u00e5terv\u00e4nda och fastlagen var den sista dagen man tog med ljus in i ladug\u00e5rden. D\u00e4refter \u00e4r det tillr\u00e4ckligt ljust ute f\u00f6r att klara sig med naturligt ljus.<\/p>\n

\"\"

Fastlagsfirande i Lepplax 2020. Foto: Emilia Holmqvist<\/p><\/div>\n

I Lepplax d\u00e4r jag har spenderat n\u00e5gra av mina fastlagstisdagar \u00e4r det vanligt att man ordnar t\u00e4vlingslekar, ponnyridning, korvgrillning och godisfiske den dagen. Jag har ocks\u00e5 konstaterat att det \u00e4r vanligare att man t\u00e4nder brasor vid m\u00e5nga h\u00f6gtider, s\u00e5som p\u00e5 fastlagstisdagen och under p\u00e5sken i Peders\u00f6re kommun dit Lepplax tillh\u00f6r, som \u00e4r platsen jag kommer ifr\u00e5n, \u00e4n de omgivande kommuner har inte lika m\u00e5nga alm\u00e4nna brasor som peders\u00f6re har. Men i Lepplax \u00e4r det vanligare med fastlagstisdags-brasa \u00e4n p\u00e5skbrasa men i andra byar i Peders\u00f6re kan det vara tv\u00e4rtom. Jag har ingen konkret information om varf\u00f6r just vi i Peders\u00f6re t\u00e4nder brasor men utifr\u00e5n diskussioner med andra finl\u00e4ndare, gillar just vi Peders\u00f6rebor att t\u00e4nda brasor f\u00f6r att fira saker.<\/p>\n

En smak av historia<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r du \u00e4ter en fastlagsbulle i dag f\u00f6ljer du en tradition som \u00e4r flera hundra \u00e5r gammal. Den handlar om mer \u00e4n gr\u00e4dde och sylt. Den handlar om en h\u00f6gtid som en g\u00e5ng var en viktig del av livet i Norden, men idag \u00e4r det n\u00e4stan bara den goda bullen med gr\u00e4dde som \u00e4r kvar.<\/p>\n

S\u00e5 n\u00e4sta g\u00e5ng du tar en tugga av en fastlagsbulle, t\u00e4nk p\u00e5 att du deltar i en ritual som har r\u00f6tter i medeltiden. Den \u00e4r en liten bit historia och en stor bit gr\u00e4dde.<\/p>\n

Emilia Holmqvist<\/strong>
\nskrivet f\u00f6r kursen Ritual och materialitet<\/em><\/p>\n

L\u00e4stips<\/strong><\/p>\n