{"id":2108,"date":"2026-03-16T12:38:29","date_gmt":"2026-03-16T10:38:29","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=2108"},"modified":"2026-03-16T12:38:29","modified_gmt":"2026-03-16T10:38:29","slug":"radda-vampyrer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2026\/03\/16\/radda-vampyrer\/","title":{"rendered":"R\u00e4dda vampyrer i nutida barn- och ungdomskultur: ett nytt forskningsprojekt om gr\u00e4ns\u00f6verskridanden"},"content":{"rendered":"

Sp\u00e4nningsfylld orgelmusik stiger i styrka, str\u00e5lkastare ramar in en ensam gestalt ikl\u00e4dd en l\u00e5ng svart rock, publiken tystnar i f\u00f6rv\u00e4ntan \u2013 teaterf\u00f6rest\u00e4llningen kan b\u00f6rja. \u201dDet \u00e4r jag som \u00e4r Nosferatu\u201d, presenterar sig sk\u00e5despelaren. \u201dVet ni vad en vampyr \u00e4r?\u201d Fr\u00e5gan besvaras jakande av en best\u00e4md k\u00f6r barnr\u00f6ster.<\/p>\n

Den f\u00f6rskoleklass som sitter vid scenkanten har sannolikt aldrig sett Murnaus skr\u00e4ckfilm fr\u00e5n 1920-talet. Inte heller har den unga publiken bl\u00e4ddrat i 1800-talets vampyrfiktion eller tagit del av folkliga ber\u00e4ttelser om geng\u00e5ngare. Trots det har de full koll p\u00e5 vad vampyren \u00e4r, hur den livn\u00e4r sig och hur man kan bli av med den. Med denna kunskap i bagaget \u00e4r barnen inte det minsta r\u00e4dda f\u00f6r den m\u00f6rkkl\u00e4dda figuren p\u00e5 scenen, som suger i sig n\u00e5got r\u00f6tt ur en plastp\u00e5se.<\/p>\n

\"Bild

Vampyrer har under de senaste \u00e5ren blivit vanligt f\u00f6rekommande figurer i barnlitteratur, teater och film.<\/p><\/div>\n

I mitt just p\u00e5b\u00f6rjade avhandlingsprojekt s\u00e4tter jag vampyren i fokus och unders\u00f6ker hur denna karakt\u00e4r, som alltid befinner sig mellan d\u00f6d och liv, mellan monster och m\u00e4nniska, \u00f6verskrider och omf\u00f6rhandlar gr\u00e4nser i samtida barn- och ungdomslitteratur, teater och film. Gr\u00e4nserna kan vara av olika slag, bland annat de som markerar \u00f6verg\u00e5ngar inom livscykeln \u2013 s\u00e5som mellan barndom och ton\u00e5r, mellan ungdom och vuxen \u00e5lder, samt mellan liv och d\u00f6d. Jag betraktar vampyrfigurer som metaforiska verktyg som skapar f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en ung publik att k\u00e4nna igen, konfrontera och hantera \u00e4ngslan kopplad till d\u00f6dlighet, mognad och talrika identitetstransformationer.<\/p>\n

Med utg\u00e5ngspunkt i monsterteori, Michel Foucaults syn p\u00e5 makt, samt Mikhail Bachtins karnevalbegrepp studerar jag hur vampyrernas subversiva potential att ifr\u00e5gas\u00e4tta normer tolkas i samtida barn- och ungdomskultur i Norden. Bland annat inkluderar forskningsmaterialet Turteaterns f\u00f6rest\u00e4llning Nosferatu<\/em>, Norrbottensteaterns f\u00f6rest\u00e4llning Vampyrer!<\/em>, Jukka Itkonens och Arto Halonens barnbok och film Anders Aktsam och lyckostenen<\/em>, Fredde Granbergs bok- och tv-serie Familjen Rysberg<\/em>, tv-serien Nattens arvingar<\/em>, samt Arne Lindmos bok Trollheim. Vampyrer och demoner<\/em>.<\/p>\n

Nosferatu l\u00e4gger sig i kistan. Orgelmusiken avbryts pl\u00f6tsligt i ett dramatiskt hopp \u00f6ver tangenterna. I publiken h\u00f6rs en sus av skratt. Fr\u00e5n skr\u00e4mmande monster har vampyrer i samtida barnkultur transformerats till skr\u00e4mda protagonister, i vilka unga l\u00e4sare och tittare kan k\u00e4nna igen sig. I min forskning hoppas jag f\u00e5 inblick i vad dessa r\u00e4dda och oftast ensamma figurer har att ber\u00e4tta om dagens kulturella inramningar av barndom och ungdom.<\/p>\n

Nina Shpakouskaya<\/strong>
\ndoktorand i nordisk folkloristik vid \u00c5bo Akademi<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sp\u00e4nningsfylld orgelmusik stiger i styrka, str\u00e5lkastare ramar in en ensam gestalt ikl\u00e4dd en l\u00e5ng svart rock, publiken tystnar i f\u00f6rv\u00e4ntan \u2013 teaterf\u00f6rest\u00e4llningen kan b\u00f6rja. \u201dDet \u00e4r jag som \u00e4r Nosferatu\u201d, presenterar sig sk\u00e5despelaren. \u201dVet ni vad en vampyr \u00e4r?\u201d Fr\u00e5gan … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[35,20,52],"tags":[],"class_list":["post-2108","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-folkloristik","category-forskning","category-popularkultur"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2108","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2108"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2108\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2110,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2108\/revisions\/2110"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2108"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2108"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2108"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}