{"id":2133,"date":"2026-05-07T08:50:47","date_gmt":"2026-05-07T06:50:47","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=2133"},"modified":"2026-05-07T08:50:47","modified_gmt":"2026-05-07T06:50:47","slug":"halsduken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2026\/05\/07\/halsduken\/","title":{"rendered":"Halsduken \u2013 en symbol f\u00f6r supporterns rituella gemenskap"},"content":{"rendered":"<p style=\"font-weight: 400\">Halsduken \u00e4r oftast en av de f\u00f6rsta saker man k\u00f6per som supporter. Som ung fick jag min f\u00f6rsta halsduk redan vid f\u00f6rsta hockeymatchen. Just d\u00e5 f\u00f6rstod jag inte helt dess betydelse, annat \u00e4n att den var fin och jag s\u00e5g nu ut som de andra p\u00e5 matchen. Men den skapade \u00e4ven en k\u00e4nsla av tillh\u00f6righet, en tillh\u00f6righet till en rituell gemenskap.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">Anv\u00e4ndningen av supporterhalsdukar inom idrott har en historia som kan sp\u00e5ras \u00f6ver hundra \u00e5r tillbaka i tiden. I 1900-talets b\u00f6rjan i England var det vanligt att man i kallt v\u00e4der hade p\u00e5 sig halsdukar f\u00f6r att h\u00e5lla v\u00e4rmen d\u00e5 man stod och tittade p\u00e5 fotbollsmatcher. \u00d6ver decennierna blev det sedan allt vanligare att man hemtillverkade egna halsdukar i sitt lags f\u00e4rger f\u00f6r att visa gemenskap och tillh\u00f6righet till klubben. Detta p\u00e5gick l\u00e4nge, ungef\u00e4r till 1970-talet, d\u00e5 klubbarna sj\u00e4lva b\u00f6rjade inse nyttan med att s\u00e4lja halsdukar och andra varor i klubbens f\u00e4rger. Idag har supporterhalsdukarna blivit en symbol f\u00f6r supporterkultur runtom i v\u00e4rlden, och d\u00e4rigenom \u00e4r de b\u00e5de en del av en ritual och mode.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">Halsdukens betydelse fungerar som en r\u00f6d tr\u00e5d genom de flesta popul\u00e4ra lagsporter. Den \u00e4r universell och hittas speciellt inom hockey, fotboll och basket. Dessutom f\u00f6rekommer den p\u00e5 alla niv\u00e5er, fr\u00e5n de internationella matcherna till de allra minsta klubbmatcherna. Sambanden mellan halsdukens olika anv\u00e4ndningssammanhang kan sp\u00e5ras genom att titta p\u00e5 andan som dessa platser speglar. F\u00f6rutom att halsduken \u00e5terfinns hos supportrar vid de flesta lagsporter s\u00e5 kan den \u00e4ven f\u00f6rekomma vid konserter, oftast bland fans av rock- och metalband. Det tydliga m\u00f6nstret h\u00e4r \u00e4r att en stark gemenskap och laganda framf\u00f6r allt formas i sammanhang som pr\u00e4glas av h\u00f6g ljudniv\u00e5 och intensivt deltagande. K\u00e4nslan av att alla som befinner sig p\u00e5 en viss plats hejar p\u00e5 samma lag eller band skapar en laganda och en upplevelse av tillh\u00f6righet bland fansen. Detta \u00e4r n\u00e5got som \u00e5terspeglas i, s\u00e5v\u00e4l som f\u00f6rst\u00e4rks av, att man v\u00e4ljer att kl\u00e4 sig p\u00e5 liknande s\u00e4tt och visar sitt st\u00f6d b\u00e5de genom ritualer som publiken g\u00f6r tillsammans och s\u00e5dana man hittat p\u00e5 sj\u00e4lv.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-2137\" src=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2026\/04\/elio-santos-kEL2_9L9QXM-unsplash.jpg\" alt=\"\" width=\"1280\" height=\"1920\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2026\/04\/elio-santos-kEL2_9L9QXM-unsplash.jpg 1280w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2026\/04\/elio-santos-kEL2_9L9QXM-unsplash-200x300.jpg 200w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2026\/04\/elio-santos-kEL2_9L9QXM-unsplash-683x1024.jpg 683w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2026\/04\/elio-santos-kEL2_9L9QXM-unsplash-768x1152.jpg 768w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2026\/04\/elio-santos-kEL2_9L9QXM-unsplash-1024x1536.jpg 1024w\" sizes=\"auto, (max-width: 1280px) 100vw, 1280px\" \/><\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">Supporteraktiviteter uppfyller p\u00e5 m\u00e5nga vis kraven f\u00f6r att kunna beskrivas som en rit. St\u00e4mningen som skapas genom bland annat s\u00e5ng, musik och gemensamma r\u00f6relser och reaktioner ger upphov till en rituell st\u00e4mning som kan j\u00e4mf\u00f6ras exempelvis med religi\u00f6sa riter. Inom supporterriter f\u00f6rekommer oskrivna regler, och precis som vid ett dop eller ett br\u00f6llop kr\u00e4ver den vana f\u00f6r att bli f\u00f6rst\u00e5dd. Halsdukens del inom denna ritual kan delas in b\u00e5de i en passiv och en aktiv roll. Den passiva rollen uppfylls av halsdukens blotta existens. Att ha p\u00e5 sig halsduken symboliserar en medverkan i det egna lagets hejande, vare sig det \u00e4r f\u00f6r hemma- eller motst\u00e5ndarlaget. B\u00e4randet av halsduken med klubbens emblem, f\u00e4rger och eventuellt slogan signalerar en gemenskap som kan delas med \u00f6vriga fans som b\u00e4r samma eller liknande plagg. Den aktiva rollen i ritualen kommer fr\u00e4mst fram i att halsduken f\u00e5r en aktiv roll i n\u00e5gon ramsa eller att en gemensamt f\u00f6rst\u00e5dd handling utspelar sig bland publiken vid ett visst skede. Till exempel kan halsduken h\u00e5llas upp med bredsidan tydligt synlig f\u00f6r att visa support eller k\u00e4rlek till laget, eller viftas ovanf\u00f6r huvudet d\u00e5 n\u00e5gon gjort ett m\u00e5l. D\u00e4rigenom anv\u00e4nds halsduken f\u00f6r att skapa en rituell effekt och st\u00e4mning n\u00e4r en stor massa utf\u00f6r samma handling under en l\u00e4ngre tid.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">Halsdukens position inom idrotten och supporterkulturen har utvecklats mycket sedan den f\u00f6rst b\u00f6rjade anv\u00e4ndas. Fr\u00e5n att enbart ha varit ett kl\u00e4dstycke \u00e4mnat f\u00f6r att h\u00e5lla v\u00e4rmen har den blivit en kraftfull symbol. Var man \u00e4n befinner sig i v\u00e4rlden kan man k\u00e4nna igen dess f\u00e4rggranna symboler och f\u00f6rst\u00e5 dess betydelse. Den b\u00e5de skapar och symboliserar en tillh\u00f6righet. F\u00f6r supportrar \u00e4r en halsduk inte bara ett plagg, utan ocks\u00e5 en symbol f\u00f6r en st\u00f6rre rituell gemenskap.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\"><strong>Andreas Loo<\/strong><br \/>\nskriven f\u00f6r kursen <em>Ritual och materialitet<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\"><strong>K\u00e4llor och rekommendation f\u00f6r vidare l\u00e4sning<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>Benveniste, Alexis (2022). How Scarves Became a Staple in Soccer Culture. <em>The New York Times<\/em>, 4 mars 2022<\/li>\n<li>Axelsson, Arvid &amp; S\u00f6derberg, Hjalmar (2025). <em>Unga m\u00e4n i supporterkuluren: En sociologisk studie om supporterkultur och gemenskap<\/em>. Kandidatuppsats, \u00d6rebro Universitet<\/li>\n<li>Herd, Katarzyna (2018). <em>\u201cWe can make new history here\u201d: Rituals of producing history in Swedish football clubs<\/em>. Lund: Mediatryck<\/li>\n<\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Halsduken \u00e4r oftast en av de f\u00f6rsta saker man k\u00f6per som supporter. Som ung fick jag min f\u00f6rsta halsduk redan vid f\u00f6rsta hockeymatchen. Just d\u00e5 f\u00f6rstod jag inte helt dess betydelse, annat \u00e4n att den var fin och jag s\u00e5g &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2026\/05\/07\/halsduken\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":2135,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"class_list":["post-2133","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-ritualitet-och-materialitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2133","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2133"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2133\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2136,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2133\/revisions\/2136"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2135"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2133"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2133"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2133"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}