![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2026\/06\/IMG_3027-scaled.jpg\")
V\u00e4xtlighet v\u00e4ver sig samman med ett hus p\u00e5 en gata i K\u00f6penhamn.<\/p><\/div>\n
Jag n\u00e4rmar mig temat v\u00e4xtlighet i det urbana rummet genom att anv\u00e4nda begreppen motst\u00e5nd<\/em> och companion species <\/em>(eller s\u00e4llskapsart p\u00e5 svenska). Companion species \u00e4r Donna Haraways begrepp som hon myntade i boken The companion species manifesto: dogs, people, and significant otherness <\/em>(2003).<\/em> Med detta uppmuntrar hon till ett symbiotiskt och relationellt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till andra arter. Termen fungerar som kritik till antropocentrism, det vill s\u00e4ga tanken om m\u00e4nniskan som \u00f6verl\u00e4gsen djur och v\u00e4xter, samt mot en bin\u00e4r uppdelning mellan natur och kultur. Med begreppet motst\u00e5nd vill jag synligg\u00f6ra v\u00e4xtlighet som i sig sj\u00e4lv kapabel till motst\u00e5nd mot polerade ytor, arkitektonisk estetik och antropocentrism, men \u00e4ven v\u00e4xtlighetens roll p\u00e5 platser f\u00f6r olika motst\u00e5ndsr\u00f6relser i staden.<\/p>\n En exkursionsgrupp fr\u00e5n kursen Urbana livsformer vid \u00c5bo Akademi \u2013 sju studerande och en lektor \u2013 bes\u00f6kte st\u00e4derna K\u00f6penhamn och Malm\u00f6 i april. Fokus var hur marginaliserade grupper formar staden och d\u00e4rf\u00f6r bekantade vi oss med olika platser i marginalen. I K\u00f6penhamn bes\u00f6kte vi bland annat fristaden Christiania i stadsdelen Amager, och Nya ungdomshuset och kulturcentret Demokrati Garage i Nordvest. P\u00e5 andra sidan sundet, i Malm\u00f6, gick vi bland annat p\u00e5 rundvandring i stadsdelen Roseng\u00e5rd och bes\u00f6kte det havsaktivistiska utbildningscentret Naturum vid Ribersborgsstranden. Gemensamt f\u00f6r dessa platser \u00e4r en historia av marginalisering, aktivism eller motst\u00e5nd mot olika typer av normer.<\/p>\n Planerad v\u00e4xtlighet i Roseng\u00e5rd i Malm\u00f6.<\/p><\/div>\n Det urbana rummet best\u00e5r till stor del av betong och m\u00e4nskligt byggda konstruktioner, s\u00e5som hus, v\u00e4gar, torg, statyer och belysning. F\u00f6r m\u00e5nga \u00e4r v\u00e4xtlighet och gr\u00f6nomr\u00e5den centrala delar av staden, som planl\u00e4ggs i den allm\u00e4nna stadsplaneringen. M\u00e4nniskor som bor centralt i h\u00f6ghus och \u00e4r omringade av det urbana kan v\u00e4rdes\u00e4tta n\u00e4rliggande parker som ger tillg\u00e5ng till natur i vardagens trafikerade milj\u00f6. Det finns d\u00e4rf\u00f6r ett allm\u00e4nt v\u00e4rnande om gr\u00f6nomr\u00e5den och planteringar av v\u00e4xtlighet i staden. H\u00e4r \u00e4r s\u00e5ledes inte v\u00e4xtligheten en companion species till m\u00e4nniskan, utan det \u00e4r ett ensidigt f\u00f6rh\u00e5llande d\u00e4r m\u00e4nniskan gynnas av det gr\u00f6na. V\u00e4xtligheten hade generellt sett klarat sig b\u00e4ttre utan m\u00e4nniskor och haft mycket mer plats att v\u00e4xa i ett m\u00e4nniskofritt varande. I det urbana rummet, ett m\u00e4nskligt planerat rum, \u00e4r denna typ av ensidigt f\u00f6rh\u00e5llande till djur och v\u00e4xter vanligt. Var kan man d\u00e5 hitta ett mera \u00f6msesidigt f\u00f6rh\u00e5llande till naturen i staden?<\/p>\n Under exkursionen observerade jag att den vilda, mer oplanerade v\u00e4xtligheten ofta fick en central roll i de alternativa urbana rummen vi bes\u00f6kte. P\u00e5 platserna d\u00e4r marginaliserade grupper formar staden mest p\u00e5tagligt finns ett mer relationellt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till naturen. Kulturcentret Demokrati Garage, en plats f\u00f6r olika typer av communityn med drivkraften att uppmuntra till \u00f6kat demokratiskt deltagande, lyfte stolt fram att plantorna och de olika v\u00e4xtligheterna p\u00e5 platsen sakta men s\u00e4kert tar \u00f6ver. Den vinterd\u00f6da v\u00e4xtligheten i planteringsboxen h\u00e4ngde torrt kvar intill en skylt med f\u00f6rs\u00e4krande ord om den \u00f6vertagande tr\u00e4dg\u00e5rden. V\u00e4xtligheten f\u00e5r en vild och okuvlig roll p\u00e5 platsen, som \u00f6verensst\u00e4mmer med deras agenda om att f\u00e5 m\u00e4nniskor att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rverkliga sina id\u00e9er i en maktkritiskt milj\u00f6.<\/p>\n Planteringsboxar vid Demokrati Garage, d\u00e4r m\u00e4nniskor f\u00e5r plantera vad de vill.<\/p><\/div>\n I Malm\u00f6 observerade jag p\u00e5 v\u00e5r rundvandring vid M\u00f6llev\u00e5ngen, ett arbetarkvarter n\u00e4ra centrum, att tr\u00e4den i en rondell som kallas \u201dGazarondellen\u201d intill Folkets Park f\u00e5tt en roll i motst\u00e5ndet som pr\u00e4glade hela kvarteret. V\u00e5r guide beskrev hur protester mot Israels deltagande i Eurovision, som h\u00f6lls i Malm\u00f6 \u00e5r 2024, bland m\u00e5nga andra ageranden innefattade att man satte upp h\u00e4lsningar i tr\u00e4den f\u00f6r att visa st\u00f6d f\u00f6r m\u00e4nniskor i Palestina. D\u00e4r fick allts\u00e5 v\u00e4xtligheten eller tr\u00e4den en roll i m\u00e4nniskornas motst\u00e5nd: de h\u00f6ll lapparna.<\/p>\n I det sj\u00e4lvstyrande omr\u00e5det Christiania fick vi ocks\u00e5 en guidad rundtur och jag observerade att v\u00e4xtligheten ofta v\u00e4vdes samman med det m\u00e4nskligt byggda. Omr\u00e5det \u00e4r dessutom omringat av vatten och gr\u00f6nska. Christiania har en historia av aktivism som fick sin start genom ockupation av tomma fastigheter p\u00e5 platsen som tidigare var ett milit\u00e4romr\u00e5de. Inv\u00e5narna mots\u00e4tter sig m\u00e5nga kapitalistiska normer. Exempelvis v\u00e4rnar man om en j\u00e4mlik m\u00f6jlighet att tj\u00e4na pengar genom att ha samma l\u00f6n f\u00f6r olika typer av arbete, och det \u00e4r inte m\u00f6jligt att \u00e4ga hus eller mark p\u00e5 omr\u00e5det. Motst\u00e5ndet mot \u00e4gander\u00e4tt visar p\u00e5 ett mer relationellt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till omgivningen i den m\u00e5n att man d\u00e5 inte kan \u201dta \u00f6ver\u201d marken och dess natur och tj\u00e4na pengar p\u00e5 den. Trots att \u00e4ven m\u00e4nniskor i Christiania gynnas av naturen blir ifr\u00e5gas\u00e4ttandet av att \u00e4ga mark ett slags motst\u00e5nd till m\u00e4nsklig \u00f6verl\u00e4gsenhet: vi som m\u00e4nniskor har inte en sj\u00e4lvklar r\u00e4tt att bruka mark och natur hur som helst. H\u00e4r framtr\u00e4der ett mer \u00f6msesidigt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till omgivningen, precis i linje med det Haraway beskriver genom begreppet companion species.<\/p>\n I dessa olika exempel har v\u00e4xtligheten en synlig funktion f\u00f6r motst\u00e5nd och aktivism. D\u00e4rut\u00f6ver \u00e4r v\u00e4xtlighetens egen agens i det m\u00e4nskligt kontrollerade urbana rummet intressant att observera. Gr\u00e4s, r\u00f6tter och tr\u00e4d s\u00f6ker sig genom de planerade v\u00e4garna och byggnaderna i staden, och g\u00f6r genom sin existens och sitt liv, motst\u00e5nd mot en kontrollerad milj\u00f6 som det urbana rummet. Det ger ett kraftfullt intryck n\u00e4r v\u00e4xtlighet och betong v\u00e4vs samman och vars kontraster blir en kritik mot m\u00e4nniskans upplevda makt \u00f6ver naturen.<\/p>\n Tr\u00e4dets r\u00f6tter s\u00f6ker sig upp och spr\u00e4cker asfalten i Nordvest i K\u00f6penhamn.<\/p><\/div>\n Gr\u00e4s letar sig upp mellan stenplattor i Christiania.<\/p><\/div>\n Jag anser att urban v\u00e4xtlighet rollen av companion species<\/em> i exemplen d\u00e4r v\u00e4xtligheten tar plats och tillskrivs en central roll i motst\u00e5ndsr\u00f6relser. V\u00e4xtlighet som st\u00e4das undan och trimmas ned enligt ett estetiskt behov \u00e4r en typ av kontroll. I en tid av oroligt v\u00e4rldsl\u00e4ge med \u00f6kad censur och ett nedtystande av olika marginaliserade r\u00f6ster ser jag likheter i tendenserna till kontroll av v\u00e4xtlighetens levnadsutrymme. Fr\u00e5gan som enar dessa exempel \u00e4r: Vad ger oss en upplevd r\u00e4tt att forma och styra andra liv f\u00f6r att passa v\u00e5ra egna behov? I stadsplanering tenderar man ofta att utg\u00e5 fr\u00e5n m\u00e4nskliga behov, ist\u00e4llet f\u00f6r att prioritera exempelvis v\u00e4xternas, djurens eller havets v\u00e4lm\u00e5ende. Men jag vill p\u00e5st\u00e5 att i de fall d\u00e4r v\u00e4xtligheten v\u00e4xer fritt, okontrollerat och har b\u00f6rjat ta \u00f6ver det urbana rummet ifr\u00e5gas\u00e4tts \u00e4ven den maktrelation m\u00e4nniskan har \u00f6ver naturen. Det finns n\u00e5got motst\u00e5ndskraftigt i v\u00e4xternas s\u00e4tt att inte l\u00e5ta sig kontrolleras.<\/p>\n <\/p>\n Moa Parkkinen <\/p>\n K\u00e4llor <\/p>\n Med tack till Gustaf Packal\u00e9ns minnesfond, Svenska Kulturfonden, Svenska folkskolans v\u00e4nner och Aktiastiftelsen i Korsholm som finansierade exkursionen till Malm\u00f6 och Lund.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Ogr\u00e4s kryper upp mellan stenplattorna, r\u00f6tter bryter upp asfalten och mossa l\u00e4gger sig som ett t\u00e4cke \u00f6ver hustaken. V\u00e4xtlighet syns p\u00e5 varierande s\u00e4tt i staden, men vad \u00e4r dess funktion? Och var i det urbana rummet blir v\u00e4xtligheten synlig och … Forts\u00e4tt l\u00e4sa ![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2026\/06\/IMG_3171-1-scaled.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2026\/06\/IMG_3042-1-scaled.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2026\/06\/IMG_3067-1-scaled.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2026\/06\/IMG_3090-scaled.jpg\")
\n<\/strong>skrivet f\u00f6r kursen Urbana livsformer<\/em><\/p>\n
\n<\/strong>Haraway, Donna (2003). The companion species manifesto: dogs, people, and significant otherness. <\/em>Prickly Paradigm Press.<\/p>\n