{"id":2174,"date":"2026-09-14T12:21:48","date_gmt":"2026-09-14T10:21:48","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=2174"},"modified":"2026-09-14T12:21:48","modified_gmt":"2026-09-14T10:21:48","slug":"stadens-lofte-och-verklighet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2026\/09\/14\/stadens-lofte-och-verklighet\/","title":{"rendered":"Stadens l\u00f6fte och verklighet"},"content":{"rendered":"

Hur k\u00e4nns en stad, och hur vill olika akt\u00f6rer att den ska k\u00e4nnas? Under n\u00e5gra intensiva dagar i K\u00f6penhamn och Malm\u00f6 unders\u00f6ker jag glappet mellan stadens marknadsf\u00f6rda identitet och den faktiska upplevelsen p\u00e5 plats. Genom egna observationer, stadsvandringar och m\u00f6ten med forskare och lokala akt\u00f6rer visar jag hur stadsbrandingen inte bara skapar bilder av st\u00e4der, utan ocks\u00e5 p\u00e5verkar hur vi r\u00f6r oss, tolkar och f\u00f6rst\u00e5r det vi m\u00f6ter.<\/em><\/p>\n

St\u00e4der \u00e4r inte bara fysiska platser, de \u00e4r ocks\u00e5 ber\u00e4ttelser. Genom stadsbranding f\u00f6rs\u00f6ker kommuner, stadsplanerare och politiska akt\u00f6rer aktivt forma dessa ber\u00e4ttelser och skapa en attraktiv bild av staden. Stadsbranding, eller place branding<\/em>, beskriver statsvetaren och policyr\u00e5dgivaren Simon Anholt som hur offentliga akt\u00f6rer medvetet arbetar med att bygga ett varum\u00e4rke f\u00f6r att p\u00e5verka hur de uppfattas av omv\u00e4rlden. Med omv\u00e4rlden menas till exempel turister, investerare och men \u00e4ven inv\u00e5narna sj\u00e4lva (2007:4). Det inneb\u00e4r att vissa aspekter av staden lyfts fram medan andra hamnar i bakgrunden. Samtidigt finns det ofta en diskrepans mellan den bild som f\u00f6rmedlas och den verklighet som faktiskt upplevs.<\/p>\n

Syftet med denna text \u00e4r att unders\u00f6ka hur en s\u00e5dan diskrepans kan ta form i praktiken. Unders\u00f6kningen utg\u00e5r fr\u00e5n mina egna erfarenheter fr\u00e5n en exkursion i K\u00f6penhamn och Malm\u00f6 i april under kursen Urbana Livsformer vid \u00c5bo Akademi. Mitt material best\u00e5r av observationer och fotografier fr\u00e5n de olika platserna vi bes\u00f6kte. Fokuset ligger p\u00e5 hur det faktiskt k\u00e4ndes att vara p\u00e5 dessa platser.<\/p>\n

Jag landar p\u00e5 Kastrup en sen eftermiddag och hinner f\u00e5 en glimt av v\u00e5rsolen innan jag s\u00e4tter mig p\u00e5 metron som jag hoppas ska ta mig till N\u00f8rrebro. Genom f\u00f6nstret ser jag breda cykelbanor, moderna byggnader och v\u00e4lplanerade stadsrum. Allting k\u00e4nns genomt\u00e4nkt. M\u00e4nniskor r\u00f6r sig snabbt och redan under f\u00f6rsta resan formas en bild av K\u00f6penhamn; en modern, stilren och v\u00e4lorganiserad stad.<\/p>\n

Bilden jag fick liknar den som f\u00f6rmedlas p\u00e5 Visit Copenhagens hemsida. K\u00f6penhamn beskrivs som en stad pr\u00e4glad av h\u00e5llbarhet, design och h\u00f6g livskvalitet. D\u00e4r lyfts \u00e4ven cykelkulturen och gr\u00f6na stadsrum fram som centrala delar av stadens identitet. Mina f\u00f6rsta intryck av staden g\u00e5r till stor del i linje med det offentliga akt\u00f6rer och turistorganisationer f\u00f6rs\u00f6ker skapa genom sin stadsbranding.<\/p>\n

N\u00e4r jag till slut hittar fram till Urban Camper Hostel i Nordvest k\u00e4nner jag att jag kan pusta ut. Samtidigt k\u00e4nns det som att staden redan lever upp till den bild som f\u00f6rmedlas genom K\u00f6penhamns stadsbranding. N\u00f8rrebro beskrivs som en av K\u00f6penhamns mest kulturellt m\u00e5ngsidiga st\u00e4der. Restauranger, spr\u00e5k och m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika bakgrunder blandas med caf\u00e9er, cyklar och trendiga butiker. Hos mig skapar det en k\u00e4nsla av \u00f6ppenhet och kreativitet.<\/p>\n

Dagen d\u00e4rp\u00e5 inleddes f\u00e4ltarbetet med en stadsvandring i Nordvest. Vi utg\u00e5r fr\u00e5n en karta framtagen av etnologen Mikkel Bille. Den leder oss inte genom de mest centrala och tillr\u00e4ttalagda delarna av staden, utan ist\u00e4llet bes\u00f6ker vi milj\u00f6er d\u00e4r stadens uttryck k\u00e4nns mindre polerat och mer spontant. Vi passerar byggarbeten, husfasader t\u00e4ckta av grafitti och f\u00e5r bes\u00f6ka kreativa m\u00f6tesplatser som till exempel Demokrati Garage. Dessa milj\u00f6er skiljer sig fr\u00e5n den stilrena och v\u00e4lordnade bild som dominerar p\u00e5 Visit Copenhagen. Samtidigt motsade de inte helt stadens branding. Tv\u00e4rtom kunde den kreativitet och m\u00e5ngfald som lyfts fram i marknadsf\u00f6ringen ocks\u00e5 sp\u00e5ras i dessa mindre och \u201doputsade\u201d stadsrum.<\/p>\n

\"\"

Foto: Caroline Voutilainen<\/p><\/div>\n

En viktig del av f\u00e4ltarbetet i K\u00f6penhamn var bes\u00f6ket och den guidade rundturen i Christiania. Vi fick ta del av fristadens historia, om hur det b\u00f6rjade som ett idealistiskt socialt experiment, och vi fick se hur omr\u00e5det \u00e4n idag har sina alternativa levnadsstrukturer. Christiania var n\u00e5got helt annat, det k\u00e4ndes som att man r\u00f6rde sig i en helt annan stad. B\u00e5de det visuella och sociala skiljde sig tydligt fr\u00e5n det \u00f6vriga K\u00f6penhamn vi f\u00e5tt uppleva. Husen var f\u00e4rgglada och oregelbundna och tempot l\u00e5ngsammare. M\u00e4nniskor gick runt och rastade sina djur, smala stigar slingrade sig mellan egenbyggda hus och v\u00e4ggarna var t\u00e4ckta av m\u00e5lningar med citat som: \u201dSaerdeles lavt ambitions niveau…tack!\u201d [Synnerligen l\u00e5g ambitionsniv\u00e5\u2026 tack!]. Samtidigt blev det tydligt hur det alternativa ocks\u00e5 kan bli en del av stadens varum\u00e4rke. Christiania beskrivs p\u00e5 Visit Copenhagen som en unik fristad och ett alternativt samh\u00e4lle i hj\u00e4rtat av K\u00f6penhamn. De skriver \u00e4ven att Christiania genom \u00e5ren f\u00f6rknippats med Pusher Street, men idag genomg\u00e5r en f\u00f6r\u00e4ndring och utveckling med starkare fokus p\u00e5 h\u00e5llbarhet, kultur och delat ansvar. Det alternativa st\u00e5r allts\u00e5 inte utanf\u00f6r stadsbrandingen utan anv\u00e4nds snarare f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka bilden av staden som \u00f6ppen, kreativ och fri.<\/p>\n

N\u00e4r f\u00e4ltarbetet fortsatte i Malm\u00f6 riktades v\u00e5rt fokus mot andra erfarenheter av det urbana livet. I Roseng\u00e5rd m\u00f6tte vi etnologen Per-Markku Ristilammi, som ber\u00e4ttade om hur stadsdelen f\u00f6r\u00e4ndrats \u00f6ver tid sedan publiceringen av hans avhandling Roseng\u00e5rd och den svarta poesin <\/em>(1994). Medan vi r\u00f6rde oss genom omr\u00e5det passerade vi flera f\u00f6rskolor med lekplatser och m\u00e4nniskor var i r\u00f6relse \u00f6verallt. Under lunchen p\u00e5 Roseng\u00e5rds centrum m\u00f6tte vi \u00e4ven en representant fr\u00e5n Ensamkommandes f\u00f6rbund. Han ber\u00e4ttade om sina erfarenheter av Malm\u00f6 och hur staden kan upplevas beroende p\u00e5 vem man \u00e4r. F\u00f6r en pappersl\u00f6s minder\u00e5rig migrant handlar vardagen inte bara om att hitta sin plats i en ny stad, utan ocks\u00e5 om att leva med os\u00e4kerhet kring boende, f\u00f6rs\u00f6rjning och framtid samtidigt som familjen finns kvar i ett annat land.<\/p>\n

Dessa ber\u00e4ttelser kan ocks\u00e5 kopplas till den bild av Malm\u00f6 som f\u00f6rmedlas genom stadsbrandingen. P\u00e5 Visit Malm\u00f6 beskrivs staden som en plats d\u00e4r m\u00e5ngfald \u00e4r en central del av stadens identitet. \u201dEn av norra Europas fr\u00e4msta m\u00f6tesst\u00e4der\u201d, skriver de.\u00a0 Den kulturella m\u00e5ngfalden var tydlig i gatulivet, spr\u00e5ket och m\u00e4nniskorna vi m\u00f6tte.<\/p>\n

Under samma dag bes\u00f6ker vi \u00e4ven Naturum \u00d6resund. D\u00e4r f\u00e5r vi ta del av havsaktivistiskt arbete med fokus p\u00e5 h\u00e5llbarhet. Bes\u00f6ket gav konkreta exempel p\u00e5 hur fr\u00e5gor om h\u00e5llbarhet kan oms\u00e4ttas i praktiken genom utbildning, informationsarbete och lokalt engagemang. Och det blev tydligt att h\u00e5llbarhet inte bara \u00e4r ett begrepp som anv\u00e4nds i marknadsf\u00f6ringen utan ocks\u00e5 n\u00e5got som olika organisationer och akt\u00f6rer arbetar med i vardagen,<\/p>\n

Senare r\u00f6rde vi oss vidare till V\u00e4stra Hamnen. Omr\u00e5det pr\u00e4glades av modern arkitektur som Turning Torso, breda promenadstr\u00e5k och byggnaderna l\u00e5g i tydliga kvarter. Bes\u00f6ket gav ytterligare exempel p\u00e5 hur framtidsorienterad stadsutveckling som lyfts fram i Malm\u00f6s stadsbranding ocks\u00e5 tar fysisk form i stadsmilj\u00f6n. Samtidigt skiljde sig omr\u00e5det tydligt fr\u00e5n de delar av Malm\u00f6 vi tidigare hade bes\u00f6kt. Roseng\u00e5rd pr\u00e4glades mer utav ett livligare gatuliv och m\u00f6ten mellan m\u00e4nniskor medan V\u00e4stra Hamnen gav ett mer planerat och arkitektoniskt uttryck.<\/p>\n

Intrycket av att Malm\u00f6s stadsdelar rymmer olika uttryck f\u00f6r stadsliv. Detta f\u00f6rst\u00e4rktes ytterligare under f\u00f6ljande dags stadsvandring i M\u00f6llev\u00e5ngen tillsammans med historikern P\u00e5l Brunnstr\u00f6m. Brunnstr\u00f6m ber\u00e4ttade om hur olika historiska, sociala och kulturella r\u00f6relser satt sin pr\u00e4gel p\u00e5 stadsdelen \u00f6ver tid. Vandringen fick mig att se Malm\u00f6 som en stad d\u00e4r olika historier och erfarenheter m\u00f6ts. I M\u00f6llev\u00e5ngen blev detta synligt genom arbetarklassens historia i den \u00e4ldre bebyggelsen, samtidigt som torget, restaurangerna och butikerna speglade den kulturella m\u00e5ngfald som pr\u00e4glar omr\u00e5det idag. Brunnstr\u00f6m lyfte ocks\u00e5 fram hur stadsdelen genomg\u00e5r f\u00f6r\u00e4ndring \u00f6ver tid och d\u00e4r fr\u00e5gor om gentrifiering blir synliga i takt med att nya verksamheter etableras.<\/p>\n

I b\u00e5de K\u00f6penhamn och Malm\u00f6 framtr\u00e4der stadsbranding som ett aktivt arbete med att skapa attraktiva bilder av staden. Fokuset ligger p\u00e5 h\u00e5llbarhet, livsstil och modern stadsutveckling. P\u00e5 Visit Copenhagen betonas exempelvis stadens cykelkultur, design och h\u00f6g livskvalitet, och p\u00e5 Visit Malm\u00f6 lyfts likas\u00e5 h\u00e5llbarhet men \u00e4ven innovation och att Malm\u00f6 \u00e4r en \u00f6ppen, m\u00e5ngkulturell stad. Dessa beskrivningar fungerar som utg\u00e5ngspunkter f\u00f6r hur olika akt\u00f6rer vill att st\u00e4derna f\u00f6rst\u00e5s och uppfattas.<\/p>\n

\"\"

Foto: Caroline Voutilainen<\/p><\/div>\n

Under exkursionen blev dessa bilder synliga i de milj\u00f6er vi bes\u00f6kte. I K\u00f6penhamn m\u00f6tte vi v\u00e4lplanerade stadsrum l\u00e4ngs metrostr\u00e4ckor och i centrala delar av staden breda cykelbanor och en tydlig urban struktur skapade intryck av ordning. \u00c4ven platser d\u00e4r noggrannt utformade milj\u00f6er, ljus, ljud och r\u00f6relse skapade en iscensatt upplevelse av staden. I Malm\u00f6 blev liknande uttryck synliga. \u00d6ppna kajstr\u00e5k, stora offentliga ytor och modern arkitektur formade en visuellt sammanh\u00e5llen stad. Att uppleva en stad inneb\u00e4r att r\u00f6ra sig mellan dessa olika lager, mellan det som visas upp och vad som uppt\u00e4cks.<\/p>\n

Stadsbranding formar inte bara hur st\u00e4der ser ut, utan ocks\u00e5 hur de f\u00f6rst\u00e5s och upplevs. . Fr\u00e5gan blir d\u00e4rf\u00f6r inte bara vad staden \u00e4r, utan vad som framh\u00e4vs som dess identitet och vad som f\u00f6rblir mindre synligt i m\u00f6tet med platsen. N\u00e4r den bild som kommuniceras inte helt sammanfaller med den erfarenhet som uppst\u00e5r i det vardagliga stadsrummet blir detta glapp i sig en del av hur staden f\u00f6rst\u00e5s och erfaras. .<\/p>\n

Caroline Voutilainen
\n<\/strong>skrivet f\u00f6r kursen Urbana rum<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Vidarel\u00e4sning<\/strong><\/p>\n

Anholt, Simon (2007). Competitive Identity: The New Brand Management for Nations, Cities and Regions. <\/em>Basingstoke: Palgrave Macmillan.<\/p>\n

Med tack till Gustaf Packal\u00e9ns minnesfond, Svenska Kulturfonden, Svenska folkskolans v\u00e4nner och Aktiastiftelsen i Korsholm som finansierade exkursionen till Malm\u00f6 och Lund.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hur k\u00e4nns en stad, och hur vill olika akt\u00f6rer att den ska k\u00e4nnas? Under n\u00e5gra intensiva dagar i K\u00f6penhamn och Malm\u00f6 unders\u00f6ker jag glappet mellan stadens marknadsf\u00f6rda identitet och den faktiska upplevelsen p\u00e5 plats. Genom egna observationer, stadsvandringar och m\u00f6ten … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":2183,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[40,59],"tags":[],"class_list":["post-2174","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-exkursion","category-urbana-rum"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2174","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2174"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2174\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2182,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2174\/revisions\/2182"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2183"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2174"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2174"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2174"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}