![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2026\/10\/Jael-IMG_3935.jpeg\")
Karta \u00f6ver Christiania. Foto: Jael Kauko<\/p><\/div>\n
En liknande tr\u00f6tthet p\u00e5 v\u00e4rldsl\u00e4get och l\u00e4ngtan efter frihet, som jag allts\u00e5 upplever som h\u00f6gst aktuell idag, l\u00e5g bakom Christianias uppkomst. Christianiabon Mette Skov f\u00f6rklarar hur det p\u00e5 1970-talet fanns m\u00e5nga heml\u00f6sa ungdomar i K\u00f6penhamn och att en stor del av dem var missn\u00f6jda med v\u00e4rldsl\u00e4get och ville skapa f\u00f6r\u00e4ndring. Det var \u00e4ven en tid d\u00e5 den globala hippier\u00f6relsen ifr\u00e5gasatte traditionella v\u00e4rderingar och motsatte sig krig och konsumtionskultur. Enligt Skov ville ungdomarna hitta alternativa s\u00e4tt att leva tillsammans med likasinnade i ett kollektiv. Skov s\u00e4ger: \u201dIt was a breaking time…kinda like a revolution time\u201d, som f\u00f6rklarar ytterligare hur tidens samh\u00e4lle upplevdes.<\/p>\n
Christiania som r\u00f6relse och livsform bryter flera v\u00e4sterl\u00e4ndska normer och regler och \u00e4r k\u00e4nt f\u00f6r sin liberala syn p\u00e5 droger samt sin kritik mot globala maktsystem. Christiania f\u00f6rknippas ofta med vilka regler som inte f\u00f6ljs och med id\u00e9n om en fristad, men mer s\u00e4llan reflekterar man \u00f6ver vilka nya regler som formats inom omr\u00e5det f\u00f6r att f\u00e5 vardagen att fungera. Med andra ord betyder frihet i Christianias fall inte ett totalt saknande av regler, utan skapande av s\u00e5dana regler som passar in i den egna v\u00e4rldssynen. Detta kan vara till exempel en regel om deltagande och aktivitet f\u00f6r gemenskapens b\u00e4sta. Det betyder att man inte kan fokusera enbart p\u00e5 sin individuella nytta och lycka, utan m\u00e5ste fundera \u00f6ver hela kollektivets b\u00e4sta. Detta \u00e4r n\u00e5got som kan skapa en k\u00e4nsla av trygghet, gemenskap och frihet d\u00e5 man vet att Christianias grundtanke \u00e4r att man ska vilja m\u00e4nniskorna runt en det b\u00e4sta och att man kan lita p\u00e5 dem. Jag anser att specifika regler och normer \u00e4r vad som m\u00f6jligg\u00f6r ett uppr\u00e4tth\u00e5llande av den utopiska tanken om friheten inom staden. Det skapar dock en intressant mots\u00e4ttning, d\u00e4r man str\u00e4var efter frihet genom att mots\u00e4tta sig vissa regler, samtidigt som man applicerar andra regler f\u00f6r att friheten ska fungera.<\/p>\n
Olimpia Loddo skriver 2017 om oskrivna regler inom Christiania. Hon beskriver hur inv\u00e5narna lever relativt fritt och att str\u00e4van efter frihet var central i uppkomsten av den sj\u00e4lvstyrande gemenskapen (Loddo 2017:103). Detta v\u00e4cker en fr\u00e5ga inom mig: hur upplever man ett relativt fritt liv i en gemenskap fylld med regler och normer? I denna text kommer jag att diskutera vilka regler som r\u00e5der inom fristaden Christiania och hur dessa spelar in p\u00e5 en upplevelse av frihet och autonomi inom sin egen gemenskap.<\/p>\n
Jag diskuterar mitt material utifr\u00e5n det teoretiska begreppet anarkism. Enligt den brittiska f\u00f6rfattaren och socialteoretikern Colin Ward inneb\u00e4r anarki fr\u00e5nvaro av regering och myndighet (1966: 1). N\u00e4r det g\u00e4ller anarkism som teori om organisationer delar Ward in dem i fyra punkter: 1) frivillighet, 2) funktionalitet, 3) tillf\u00e4llighet och 4) liten skala (Ward 1966: 2). Begreppet anarkism \u00e4r relevant i analysen av regler inom Christiania, eftersom det kan ge en inblick i hur ett alternativt samh\u00e4lle kan organiseras n\u00e4r det saknar myndighet och regering. Christiania \u00e4r ett kollektiv som har skapat ett alternativt s\u00e4tt att organisera sin vardag. De har ingen ledare eller myndighet, och det \u00e4r just d\u00e4rf\u00f6r som begreppet anarkism kan synligg\u00f6ra vilka regler som g\u00e4ller inom gemenskapen och vad detta alternativa s\u00e4tt att organisera samh\u00e4llet g\u00e5r ut p\u00e5. L\u00e4ngre fram i texten kommer jag att f\u00f6rklara Wards fyra punkter om anarkism, men innan dess vill jag ge en inblick i vad jag kunde observera under mitt bes\u00f6k i Christiania.<\/p>\n
Jag deltog under kursen Urbana livsformer i en guidad tur genom Christiania som leddes av Mette Skov. Genom deltagande observation samlade jag in material. Jag lyssnade p\u00e5 guiden, tog anteckningar och fotograferade skyltar. Under detta arbete fokuserade jag p\u00e5 sociala regler, \u00e4ven s\u00e5dana som kunde utl\u00e4sas mellan raderna i det som sades. Syftet med denna text \u00e4r att synligg\u00f6ra vilka regler som har skapats i en gemenskap som str\u00e4var efter en k\u00e4nsla av frihet och mots\u00e4tter sig vissa av det \u00f6vriga samh\u00e4llets regler. F\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra detta lyfter jag fram de normer och regler som finns inom Christiania och diskuterar dem i relation till Wards anarkism-begrepp.<\/p>\n
Under guidningen framkom fyra grundl\u00e4ggande organiserande regler f\u00f6r Christianiabor: gemensam ekonomi, konsensusbeslut, enhetsl\u00f6n (det vill s\u00e4ga lika l\u00f6n f\u00f6r alla, f\u00f6r arbete inom Christiania) och besittningsr\u00e4tt till den bostad man bor i (som f\u00e5r anv\u00e4ndas som ens egen men \u00e4gs inte). Andra viktiga regler som jag noterade under rundturen var att inga h\u00e5rda droger[1]<\/a> till\u00e5ts. Skyltar om detta fanns redan vid ing\u00e5ngen till omr\u00e5det. V\u00e5r guide Skov uttryckte sig tydligt om detta och var personligen emot dem.<\/p>\n No hard drugs! st\u00e5r det p\u00e5 ett f\u00f6nster i ing\u00e5ngen till Christiania. Samma text \u00e5terkommer p\u00e5 olika st\u00e4llen inom omr\u00e5det. Foto: Jael Kauko<\/p><\/div>\n N\u00e4r det g\u00e4ller cannabisanv\u00e4ndning verkade den vara allm\u00e4nt accepterad. M\u00e5nga christianiters positiva inst\u00e4llning till cannabis, men negativa inst\u00e4llning till f\u00f6rs\u00e4ljningens villkor, skapade en konflikt som de brottats med i \u00e5ratal. Polisens arbete mot cannabisf\u00f6rs\u00e4ljningen gjorde att endast v\u00e5ldsamma grupper med stora resurser kunde uppr\u00e4tth\u00e5lla handeln, vilket \u00e4ven blev fallet i Christiania. Kriminella g\u00e4ng kom d\u00e4rf\u00f6r att styra f\u00f6rs\u00e4ljningen, och deras koppling till v\u00e5ld och makthierarkier skapade oro p\u00e5 Christianias gator. Eftersom makthierarkier och v\u00e5ld stred mot Christianiabornas v\u00e4rderingar, beslutade de att st\u00e4nga Pusher Street och den \u00f6ppna cannabisf\u00f6rs\u00e4ljningen.<\/p>\n Efter detta har polisens regler och \u00f6vervakning av k\u00f6p, anv\u00e4ndning och f\u00f6rs\u00e4ljning av cannabis i omr\u00e5det sk\u00e4rpts. Numera kan man \u00e4ven f\u00e5 b\u00f6ter om man ertappas med att r\u00f6ka cannabis. Skov antydde dock att inv\u00e5narna i st\u00e4llet har b\u00f6rjat r\u00f6ka hemma. Under rundturen k\u00e4nde jag doften av cannabis och s\u00e5g en person s\u00e4lja det till n\u00e5gon vid Pusher Street. Detta tyder p\u00e5 att f\u00f6rs\u00e4ljning och anv\u00e4ndning fortfarande f\u00f6rekommer, men i mindre utstr\u00e4ckning och mer diskret \u00e4n tidigare.<\/p>\n N\u00e4r det g\u00e4ller marginaliserade personer i samh\u00e4llet, s\u00e4rskilt alkoholister, verkar Christiania vara mer inkluderande och f\u00f6rst\u00e5ende \u00e4n vissa andra samh\u00e4llen. D\u00e4remot g\u00e4ller detta inte personer som \u00e4r beroende av h\u00e5rda droger; enligt Skov till\u00e5ts inte personer som anv\u00e4nder h\u00e5rda droger och kan bli uteslutna ur gemenskapen.<\/p>\n Christiania har ett starkt engagemang f\u00f6r den koloniserade befolkningen p\u00e5 Gr\u00f6nland och ett problematiserande av effekterna av Danmarks kolonialism. D\u00e4rav skiljer sig Christianias st\u00f6djande attityder fr\u00e5n \u00f6vriga danska samh\u00e4llet, n\u00e4r det kommer till att f\u00f6rst\u00e5 och st\u00f6dja personer som k\u00e4mpar med effekter av kolonialismen. Det betyder att det finns en oskriven regel inom Christiania att v\u00e4lkomna, st\u00f6dja och f\u00f6rst\u00e5 m\u00e4nniskor som inte blir f\u00f6rst\u00e5dda av det \u00f6vriga samh\u00e4llet. I Christianias centrum, vid det tidigare Pusher Street, finns \u00e4ven en stor v\u00e4gm\u00e5lning av en gr\u00f6nl\u00e4ndsk kvinna, vilket kan tolkas som ett uttryck f\u00f6r uppskattning av den gr\u00f6nl\u00e4ndska kulturen. Denna m\u00e5lning utrycker ytterligare den ovan beskrivna sociala normen om ett accepterande och uppskattande klimat, gentemot de gr\u00f6nl\u00e4ndska kulturer och de m\u00e4nniskor som \u00e4r en del av den, som r\u00e5der inom Christiania.<\/p>\n V\u00e4ggm\u00e5lning i Christianias centrum. Foto: Linda Forsell<\/p><\/div>\n Enligt Wards anarkismbegrepp, m\u00e5ste deltagande vara frivilligt, det \u00e4r hans f\u00f6rsta punkt. Han menar att det inte finns n\u00e5gon po\u00e4ng i att f\u00f6respr\u00e5ka frihet och ansvar om medlemskap \u00e4r obligatoriskt (1966: 2). Detta g\u00e5r i linje med hur Christiania fungerar. F\u00f6r att f\u00e5 bo i Christiania m\u00e5ste man ans\u00f6ka, och inv\u00e5narna beslutar gemensamt om huruvida en person ska godk\u00e4nnas. Nya inv\u00e5nare tas endast emot n\u00e4r n\u00e5gon flyttar ut. F\u00f6r att flytta in m\u00e5ste man acceptera de levnadss\u00e4tt och regler som g\u00e4ller d\u00e4r. Man m\u00e5ste inte bo i Christiania, vilket g\u00f6r det frivilligt, men den som vill bo d\u00e4r m\u00e5ste acceptera de gemensamma reglerna, som handlar om att ta hand om varandra. Man kan med andra ord inte bos\u00e4tta sig inom Christiania och strunta i de andra som bor d\u00e4r, och det \u00e4r hur det skiljer sig fr\u00e5n ett vanligt bostadsomr\u00e5de.<\/p>\n Den andra punkten, funktionalitet, inneb\u00e4r enligt Ward ett engagemang f\u00f6r gemenskapens \u00f6verlevnad och v\u00e4lbefinnande, snarare \u00e4n enbart individens egen nytta (1966: 2). Detta \u00f6verensst\u00e4mmer med hur Skov beskrev Christiania. Alla f\u00f6rv\u00e4ntas bidra genom arbete, delta i m\u00f6ten och vara med och skapa en fungerande vardag. Skov beskrev \u00e4ven konsensusprincipen, som inneb\u00e4r att alla beslut kr\u00e4ver enighet. Det inneb\u00e4r att man ibland m\u00e5ste kompromissa och acceptera beslut som inte helt \u00f6verensst\u00e4mmer med ens egna \u00f6nskem\u00e5l. Konsensusbeslut tar \u00e4ven mycket tid och d\u00e4rf\u00f6r kr\u00e4ver det ytterligare engagemang i termer av t\u00e5lamod. En s\u00e5dan gemenskap kr\u00e4ver allts\u00e5 att man tar h\u00e4nsyn till helheten och inte enbart sina egna intressen.<\/p>\n Den tredje punkten, tillf\u00e4llighet, kan anses st\u00e4rka en gemenskap genom det gemensamma arbetet tillsammans med sin grupp f\u00f6r att kunna forts\u00e4tta skapa en framtid tillsammans (1966: 2). En k\u00e4nsla av tillf\u00e4llighet i gemenskapen kan fungera som en motivationsfaktor och s\u00e4kerst\u00e4lla att man inte b\u00f6rjar ta kollektivet som givet och d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rblir man inte heller passiv inf\u00f6r att arbeta f\u00f6r sitt kollektiv. Skov betonade \u00e4ven vikten av att Christiania \u00e4r en levande och f\u00f6r\u00e4nderlig gemenskap. Hon framh\u00f6ll att det \u00e4r viktigt att inv\u00e5narna \u00e4r \u00f6ppna f\u00f6r nya id\u00e9er och f\u00f6r\u00e4ndringar, men det kommer med att det ibland blir tuffa konversationer med \u00e4rliga och \u00e4ven starka \u00e5sikter. Skov betonar den viktiga rollen som diskussioner har, \u00e4ven om hon samtidigt beskriver frustrationer \u00f6ver hur tungt det kan k\u00e4nnas ibland. Det anser jag \u00e4r naturligt och kommer med s\u00e5dana tunga diskussioner. N\u00e4r det kommer till Christianias framtid s\u00e4ger Skov hur behovet av nya inv\u00e5nare alltid finns eftersom de kan bidra med nya perspektiv, och att s\u00e5dana beh\u00f6vs f\u00f6r att gemenskapen ska kunna forts\u00e4tta utvecklas och \u00f6verleva. Tillf\u00e4lligheten m\u00e4rks ocks\u00e5 i relationen till den danska staten, eftersom inv\u00e5narna inte vet hur l\u00e4nge Christiania kan existera i sin nuvarande form. Detta skapar ett behov av kontinuerligt samarbete f\u00f6r att bevara omr\u00e5det.<\/p>\n Wards fj\u00e4rde punkt, att h\u00e5lla organisationen liten, handlar om m\u00f6jligheten till personliga relationer (1966: 2). Han menar att byr\u00e5krati och hierarkier har sv\u00e5rare att utvecklas i mindre organisationer (Ward 1966: 2). Skov n\u00e4mnde att det \u00e4r viktigt att kunna k\u00e4nna igen de personer som r\u00f6r sig i omr\u00e5det. Christiania kan inte heller expandera hur mycket som helst eftersom omr\u00e5det har gr\u00e4nser, och det verkar inte heller vara \u00f6nskv\u00e4rt. \u00c4ven om cirka 900 inv\u00e5nare kan uppfattas som m\u00e5nga, kan gemenskapen uppr\u00e4tth\u00e5llas genom deltagande i m\u00f6ten, evenemang och daglig n\u00e4rvaro i omr\u00e5det.<\/p>\n Christianias organisation kan f\u00f6rst\u00e5s genom Wards fyra principer f\u00f6r anarkism: frivillighet, funktionalitet, tillf\u00e4llighet och liten skala. Inv\u00e5narna f\u00f6rv\u00e4ntas bidra aktivt till gemenskapens funktionalitet och delta i beslutsfattande genom konsensus. Gemenskapens \u00f6verlevnad bygger p\u00e5 st\u00e4ndig f\u00f6r\u00e4ndring, nya perspektiv och anpassning till yttre faktorer. Tillf\u00e4llighet \u00e4r d\u00e4rmed p\u00e5taglig i Christiania, \u00e4ven om den inte alltid \u00e4r sj\u00e4lvvald utan ofta p\u00e5verkas av omv\u00e4rlden. Samtidigt tycks den gemensamma inst\u00e4llningen vara att f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r n\u00e5got positivt, vilket g\u00f6r att Wards id\u00e9 om organisering genom tillf\u00e4llighet \u00e4nd\u00e5 blir relevant. Den begr\u00e4nsade storleken m\u00f6jligg\u00f6r social n\u00e4rhet och intensiva diskussioner, och bidrar till att h\u00e5lla samman strukturen genom att motverka utvecklingen av hierarkier och byr\u00e5krati.<\/p>\n Gatukonstverk i Christiania. Foto: Jael Kauko<\/p><\/div>\n Sammanfattningsvis inkluderar de centrala reglerna inom Christiania gemensam ekonomi, konsensusbeslut, enhetsl\u00f6n och begr\u00e4nsad \u00e4gander\u00e4tt. H\u00e5rda droger \u00e4r f\u00f6rbjudna, medan cannabis historiskt har varit accepterat men idag \u00e4r mer reglerat av danska staten och mindre synligt. Samtidigt visar gemenskapen st\u00f6rre tolerans f\u00f6r vissa marginaliserade grupper, men s\u00e4tter tydliga gr\u00e4nser vid vissa former av destruktivt beteende. Reglerna som g\u00e4ller inom Christiania bryter det \u00f6vriga samh\u00e4llets regler n\u00e4stan helt och h\u00e5llet. Reglerna som Christiania gemenskapen skapat liknar ett anarkistiskt s\u00e4tt att bygga ett samh\u00e4lle, som till exempel att mots\u00e4tta hierarkier och att inte ha en ledare. \u00c4ven det kollektiva \u00e4gandet och enhetsl\u00f6nen \u00e4r n\u00e5got som ofta kan anses som anarkism. D\u00e4rav skulle jag konstatera att reglerna inom Christiania kan s\u00e4gas vara anarkistiska och att christianiaborna lever anarkistiskt inom sin egen gemenskap.<\/p>\n Jael Kauko<\/strong> Referenser<\/p>\n Med tack till Gustaf Packal\u00e9ns minnesfond, Svenska Kulturfonden, Svenska folkskolans v\u00e4nner och Aktiastiftelsen i Korsholm som finansierade exkursionen till Malm\u00f6 och Lund.<\/em><\/p>\n [1]<\/a> Droger som f\u00f6rknippas med d\u00f6dlighet genom att de \u00e4r starkt beroendeframkallande, och har starka effekter som snabbt kan skapa sociala problem, till exempel heroin och kokain<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Tr\u00f6tthet inf\u00f6r v\u00e4rldens makthavare, kapitalismen, krig och oroligheter \u00e4r n\u00e5got jag upplever i min omgivning. V\u00e4rldsl\u00e4get diskuteras och politiker kritiseras. Jag kan k\u00e4nna att m\u00e4nniskor omkring mig l\u00e4ngtar efter en form av frihet att vara sig sj\u00e4lva, och efter en … Forts\u00e4tt l\u00e4sa ![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2026\/10\/Jael-IMG_3931.jpeg\")
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2026\/10\/Jael-IMG_9619.jpeg\")
Slutdiskussion<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2026\/10\/Jael-IMG_3986.jpeg\")
\nskrivet f\u00f6r kursen Urbana rum<\/em><\/p>\n\n