{"id":2187,"date":"2026-11-03T14:44:49","date_gmt":"2026-11-03T12:44:49","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=2187"},"modified":"2026-11-03T16:03:42","modified_gmt":"2026-11-03T14:03:42","slug":"estlandsexpeditionen-2026","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2026\/11\/03\/estlandsexpeditionen-2026\/","title":{"rendered":"Estlandsexpeditionen 2026"},"content":{"rendered":"

I m\u00e5nadsskiftet september \u2013 oktober reste studenter, doktorander och personal, allt som allt 16 personer, fr\u00e5n \u00c5bo Akademi och Svenska litteraturs\u00e4llskapet till Estland, Hapsal med omnejd. Syftet var att leta efter sp\u00e5r av den estlandssvenska kulturen som utpl\u00e5nades i och med andra v\u00e4rldskriget och den p\u00e5f\u00f6ljande sovjetiska ockupationen och framf\u00f6r allt att l\u00e4ra sig mer om f\u00e4ltarbete. Samtidigt var det en uppf\u00f6ljning av tidigare expeditioner som l\u00e4mnat sp\u00e5r i SLS arkiv, speciellt under 1930-talet.<\/p>\n

\"\"

Estlandsexpeditionen \u00e5rg\u00e5ng 2026. Foto May Wikstr\u00f6m<\/p><\/div>\n

En sp\u00e4nnande metod<\/h2>\n

F\u00e4ltstudier \u00e4r en sp\u00e4nnande upplevelse. Bland humanister \u00e4r det fr\u00e4mst etnologer, folklorister och spr\u00e5kvetare som anv\u00e4nder sig av f\u00e4ltarbete som metod, det vill s\u00e4ga l\u00e4mnar skrivbordet och g\u00e5r ut i verkligheten f\u00f6r att samla data. I verkligheten m\u00f6ter man m\u00e4nniskor, intervjuar dem, deltar i olika sysslor och observerar materiell och immateriell kultur. Sp\u00e4nningsmomenten \u00e4r m\u00e5nga, man k\u00e4nner inte m\u00e4nniskorna som ska intervjuas \u2013 \u00e4r de v\u00e4nligt inst\u00e4llda eller skeptiska och tystl\u00e5tna? Blir det ett bra material eller inte? Hur fungerar inspelningsapparaturen? T\u00e4nk om ingenting spelats in? \u00c4r mina fr\u00e5gor relevanta? Hinner jag fram till informanten i tid? Det finns med andra ord \u00e4ndl\u00f6st m\u00e5nga orosmoment, det h\u00e4r var bara n\u00e5gra av de vanligaste.<\/p>\n

\"\"

Dastan Khidir intervjuar i Nuck\u00f6 gymnasium. Foto: Maris K\u00fctt<\/p><\/div>\n

Planering A och O<\/h2>\n

Ordspr\u00e5ket v\u00e4lplanerat \u2013 h\u00e4lften gjort <\/em>g\u00e4ller ocks\u00e5 f\u00f6r ett lyckat f\u00e4ltarbete. De 8 studenterna hade vid avf\u00e4rden gjort den teoretiska delen av sj\u00e4lva kursen som bland annat innebar att v\u00e4lja sitt \u00e4mne och kontakta informanter p\u00e5 f\u00f6rhand. Till ov\u00e4rderlig hj\u00e4lp f\u00f6r att hitta informanter var doktorand Edgar Mirjamsdotter som skriver sin avhandling om revitalisering av det estlandssvenska kulturarvet och museichef \u00dclo Kalm p\u00e5 Aibolands museum, det estlandssvenska museet i Hapsal.<\/p>\n

\u00d6ver finska viken<\/h2>\n

P\u00e5 bilder fr\u00e5n sommaren 1932 ses den d\u00e5tida Estlandsexpeditionens deltagare sitta ute p\u00e5 d\u00e4ck p\u00e5 \u00e5ngb\u00e5ten Ebba Munck.<\/p>\n

V\u00e4dret hade till\u00e5tit ocks\u00e5 expeditionen \u00e5r 2026 att sitta ute p\u00e5 d\u00e4ck men dagens kryssningsfartyg p\u00e5minner snarare om ett helt k\u00f6pcentrum, tiden gick snabbt och p\u00e5 endast tv\u00e5 timmar var vi framme i Tallinn.<\/p>\n

\u00c5boborna hade startat tidigt p\u00e5 morgonen och i bussen till Hapsal tystnade pratet r\u00e4tt snabbt.<\/p>\n

Vi inkvarterades p\u00e5 ett hotell alldeles i n\u00e4rheten av Aibolands museum vid vackra V\u00e4ike viik med strandpromenaden bakom h\u00f6rnet. V\u00e5r f\u00f6rsta dag avslutades med en grundlig rundvandring i Hapsal med \u00dclo Kalm som guide. Han pekade s\u00e4rskilt ut olika platser med estlandssvensk koppling, som till exempel gymnasiet och borgen d\u00e4r den f\u00f6rsta s\u00e5ngfesten h\u00f6lls \u00e5r 1933.<\/p>\n

\"\"

Morgonsamling p\u00e5 hotellet i Hapsal. Foto: Maris K\u00fctt<\/p><\/div>\n

Den viktiga samlingen<\/h2>\n

Varje morgon inleddes med en samling d\u00e4r var och en ber\u00e4ttade om sitt program f\u00f6r dagen. Den f\u00f6rsta morgonen k\u00e4ndes elektriciteten direkt i luften och vi visste att nu \u00e4r vi i g\u00e5ng. Det beh\u00f6vdes blanketter f\u00f6r medgivande till dokumentation, inspelning och fotografering och de beh\u00f6vdes p\u00e5 olika spr\u00e5k. Det beh\u00f6vdes inspelningsapparater och extra batterier. Den tredje dagen ins\u00e5g vi att det ocks\u00e5 beh\u00f6vdes bilar f\u00f6r att komma till Orms\u00f6 och Nuck\u00f6.<\/p>\n

Lika viktigt som att ber\u00e4tta om dagens plan, var att reflektera \u00f6ver vad som h\u00e4nt dagen innan. Vad var och en gjort, hur man bed\u00f6mde att intervjuerna lyckats och om det dykt upp n\u00e5gonting s\u00e4rskilt med tanke p\u00e5 temat. De olika \u00e4mnesomr\u00e5dena som studenterna fokuserade p\u00e5, utg\u00e5ende fr\u00e5n det estlandssvenska, var spr\u00e5ket och identiteten, hantverk, skolan p\u00e5 Nuck\u00f6, sj\u00f6fart, gemenskap inom kyrkan, materiell kultur och identitet, hembygdsf\u00f6reningar och s\u00e5 filmades ocks\u00e5 tv\u00e5 konserter med talharpa, ett instrument typiskt f\u00f6r trakten.<\/p>\n

\"\"

Sara R\u00e5holm ansl\u00f6t sig till Torsdagstanterna med eget handarbete f\u00f6r att f\u00e5 en n\u00e4ra kontakt till gruppen som varje vecka tr\u00e4ffas i Aibolands museum. Foto: Maris K\u00fctt<\/p><\/div>\n

Kropp och sj\u00e4l<\/h2>\n

En viktig del av tillvaron p\u00e5 ett f\u00e4ltarbete \u00e4r de gemensamma diskussionerna om vad man upplevt. Att \u00e5ka i v\u00e4g tillsammans och vistas p\u00e5 en annan ort, det vill s\u00e4ga inte g\u00e5 hem till kv\u00e4llen var f\u00f6r sig, ger en f\u00f6rdjupning och s\u00e4rskild f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r det material som skapas. Ofta sker den h\u00e4r typen av utv\u00e4rdering p\u00e5 krogen \u00f6ver ett glas \u00f6l men d\u00e4rvid var det h\u00e4r f\u00e4ltarbetet ett undantag. Vi bodde emellertid p\u00e5 ett spahotell och hade fri tillg\u00e5ng till 5 olika bastur och minst lika m\u00e5nga bass\u00e4nger \u00e4nda till klockan 22 p\u00e5 kv\u00e4llen. Bubbelpoolen blev samlingsplatsen d\u00e4r f\u00e4ltarbetets alla dimensioner ventilerades kv\u00e4ll efter kv\u00e4ll.<\/p>\n

Nuck\u00f6 och Orms\u00f6<\/h2>\n

N\u00e4stsista dagen \u00e5kte en grupp till Orms\u00f6 f\u00f6r att intervjua och delta i ett talkoarbete p\u00e5 hembygdsg\u00e5rden samt filma och intervjua barn som spelade talharpa i den lokala skolan. En annan grupp tog sig till Nuck\u00f6, till skolan, kyrkan, gravg\u00e5rden och hann ocks\u00e5 med en avstickare till den nordligaste udden Spithamn, d\u00e4rifr\u00e5n man \u00e4ven flytt med b\u00e5tar \u00f6ver till Hang\u00f6.<\/p>\n

\"\"

Spithamn. D\u00e4r borta i fj\u00e4rran ligger Hang\u00f6. Foto: Maris K\u00fctt<\/p><\/div>\n

I SLS arkiv finns flygfotografier fr\u00e5n Estlandsexpeditionen 1933 som visar t\u00e4tt byggda byar b\u00e5de p\u00e5 Orms\u00f6 och Nuck\u00f6. Idag ser landskapet annorlunda ut, i byarna finns inte s\u00e5 m\u00e5nga hus kvar och speciellt i Spithamn g\u00e5r diskussionerna heta om den nybyggnation som skett n\u00e4r marker som \u00e5terf\u00e5tts s\u00e5lts till parceller f\u00f6r sommarboende stadsbor. Det \u00e4r inte ett traditionellt byggnadsskick som uppf\u00f6rs utan kataloghus med kringg\u00e4rdande staket och h\u00e4ckar av tuija.<\/p>\n

\"\"

Edgar Mirjamsdotter fotograferar Johan Nymanns grav, k\u00e4nd f\u00f6r att han lade grunden f\u00f6r den estlandssvenska kulturella v\u00e4ckelsen vid sekelskiftet 1900. Foto: Maris K\u00fctt<\/p><\/div>\n

Fr\u00e5n material till arkiv<\/h2>\n

Sista dagens morgon kn\u00f6ts f\u00e4ltarbetet ihop p\u00e5 morgonsamlingen. Materialet var insamlat och kvar fanns fr\u00e5gor och svar om transkribering, arkivering, filformat, fil\u00f6verf\u00f6ring och blanketter f\u00f6r olika tillst\u00e5nd betr\u00e4ffande anv\u00e4ndning. Nu tar arkivarierna vid Svenska litteraturs\u00e4llskapet \u00f6ver och sammanst\u00e4ller materialet till en samling som sm\u00e5ningom kan anv\u00e4ndas av vem som helst som bes\u00f6ker SLS arkiv. F\u00f6r studenterna \u00e5terst\u00e5r att avsluta kursen genom att bearbeta materialet och muntligt och med Powerpoint presentera sitt material och sina erfarenheter av f\u00e4ltarbetet.<\/p>\n

Kontinuerlig insamling<\/h2>\n

I SLS arkiv finns fr\u00e5n tidigare en hel del material insamlat i Estlands svenskbygder. I slutet av 1800-talet tecknade man ner spr\u00e5ket och i b\u00f6rjan av 1900-talet traditioner, folktro och folksed. \u00c5r 1932 \u00e5kte en hel expedition s\u00f6derut f\u00f6r att f\u00e5nga det estlandssvenska i ord och bild. Men sedan blev det en l\u00e5ng paus i kontakterna, f\u00f6ljande Estlandsexpedition gjordes 1980 inom ett samarbete mellan Finland och Sovjetunionen. F\u00f6r SLS del intervjuade Lars Huld\u00e9n och Ann-Mari H\u00e4ggman bland annat den k\u00e4nda estlandssvenska viss\u00e5ngaren Maria Murman p\u00e5 Orms\u00f6 om dialekter, visor och folkloristiskt traditionsmaterial.<\/p>\n

\"\"

Bilf\u00e4rjan till Orms\u00f6 \u00e4r prydd med m\u00f6nster ur det estlandssvenska textilarvet. Foto: Maris K\u00fctt<\/p><\/div>\n

Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland och \u00e4mnena etnologi och folkloristik vid \u00c5bo Akademi har under flera \u00e5rs tid samarbetat kring den kurs som handlar om f\u00f6rdjupat f\u00e4ltarbete. \u00c5rets expedition var den f\u00f6rsta som gick utanf\u00f6r Finland. Alltf\u00f6r exotiskt k\u00e4ndes det \u00e4nd\u00e5 inte, estlandssvenskar och finlandssvenskar har historiskt haft m\u00e5nga gemensamma ber\u00f6ringspunkter som svenskspr\u00e5kiga kustbor bosatta utanf\u00f6r Sverige. En fr\u00e5ga som jag tror att flera t\u00e4nkte p\u00e5 under f\u00e4ltarbetets g\u00e5ng, var hur h\u00e5rt estlandssvenskarna drabbades av ockupationen och hur det skulle ha sett ut idag om Estland f\u00e5tt f\u00f6rbli sj\u00e4lvst\u00e4ndigt efter andra v\u00e4rldskriget. Omv\u00e4nt gick tankarna till vad som h\u00e4nt finlandssvenskarna om motsvarande hade h\u00e4nt oss.<\/p>\n

Yrsa Lindqvist
\n<\/strong>Arkivspecialist
\nSvenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland<\/p>\n

\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I m\u00e5nadsskiftet september \u2013 oktober reste studenter, doktorander och personal, allt som allt 16 personer, fr\u00e5n \u00c5bo Akademi och Svenska litteraturs\u00e4llskapet till Estland, Hapsal med omnejd. Syftet var att leta efter sp\u00e5r av den estlandssvenska kulturen som utpl\u00e5nades i och … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[28,40,17,29],"tags":[],"class_list":["post-2187","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arkiv","category-exkursion","category-faltarbete","category-undervisning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2187","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2187"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2187\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2214,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2187\/revisions\/2214"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2187"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2187"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2187"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}