{"id":2207,"date":"2026-11-10T13:11:10","date_gmt":"2026-11-10T11:11:10","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=2207"},"modified":"2026-11-10T13:11:10","modified_gmt":"2026-11-10T11:11:10","slug":"skrapmetaforer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2026\/11\/10\/skrapmetaforer\/","title":{"rendered":"Sambandet mellan skr\u00e4pmetaforer och marginaliserade grupper"},"content":{"rendered":"

I samband med en exkursion i K\u00f6penhamn och Malm\u00f6 p\u00e5 kursen Urbana livsformer tr\u00e4ffade vi etnologen Mikkel Bille som n\u00e4mnde n\u00e5got som fastnade i mig. Jag citerar ur minnet: \u201dVi kommer inte n\u00e5gonsin att helt kunna bli av med heml\u00f6sa, r\u00e5ttor eller drogmissbrukare och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste vi l\u00e4ra oss att kunna leva med dem\u201d. Detta kopplade jag till mitt tema: skr\u00e4p. Det kommer aldrig att finnas en stund d\u00e5 vi kan s\u00e4ga \u201dnu \u00e4r vi fria fr\u00e5n skr\u00e4p\u201d. Jag kopplade allts\u00e5 ihop skr\u00e4pet med de m\u00e4nniskor och djur som betraktas som o\u00f6nskade levande och funderade p\u00e5 deras relation till varandra i det urbana rummet. Genom f\u00e4ltobservationer och funderingar kommer jag att presentera en analys av skr\u00e4p, smuts och dess relation till marginaliserade m\u00e4nniskor och djur.<\/p>\n

Att t\u00e4nka p\u00e5 m\u00e4nniskor som skr\u00e4p \u00e4r en obehaglig tanke. Att se p\u00e5 marginaliserade m\u00e4nniskor fr\u00e5n ett skr\u00e4pperspektiv och se hur omv\u00e4rlden behandlar och t\u00e4nker kring dem skapade obehag hos mig. Att koppla skr\u00e4p med de levande k\u00e4nns omoraliskt. Det f\u00f6rvanskar de levandes betydelse. \u00c4ndock kan jag k\u00e4nna igen att vissa m\u00e4nniskor har behandlats (och behandlas) som skr\u00e4p i samh\u00e4llet, i synnerhet drogmissbrukare. Det k\u00e4nns som en kulturellt \u00f6verenskommen uppfattning att det \u00e4r personer som \u00e4r \u00e4ckliga, farliga och lata som anv\u00e4nder droger. Dessutom uppfattas sj\u00e4lva drogen som \u00e4cklig och farlig och de st\u00e4llen de anv\u00e4nds p\u00e5 \u00e4r \u00e4ckliga och smutsiga, s\u00e5som \u00f6vergivna byggnader med skr\u00e4p och oreda eller smutsiga toaletter. Drogmissbrukare och droger ska f\u00f6ljaktligen inte synas inom de omr\u00e5den som brukas av \u201dnormalt\u201d folk. F\u00f6rdomar mot dessa m\u00e4nniskor \u00e4r som ett stort m\u00f6rkt moln som omfamnar dem och som det \u00e4r sv\u00e5rt att komma igenom eftersom det deprimerande slutet vanligen f\u00f6rest\u00e4lls vara d\u00f6den. Det finns ett antagande att det inte l\u00f6nar sig att f\u00f6rs\u00f6ka hj\u00e4lpa dem, eftersom slutet \u00e4r detsamma oavsett vilka insatser som tillhandah\u00e5lls. Etnologen Mikkel Bille uttryckte att samh\u00e4llet tv\u00e4rtom borde hj\u00e4lpa drogmissbrukare genom att f\u00f6rs\u00f6ka h\u00e5lla dem i liv. Han f\u00f6rklarade att forskningen visar att de flesta missbrukare som h\u00e5lls vid liv kommer \u00f6ver sina drogproblem. F\u00f6rest\u00e4llningar om missbrukare som smutsiga, farliga och d\u00f6ende skapar p\u00e5 s\u00e5 vis d\u00f6dlighet hos dem eftersom samh\u00e4llet inte investerar i att hj\u00e4lpa dem. Samh\u00e4llet borde d\u00e4rf\u00f6r str\u00e4va efter att k\u00e4nna igen m\u00e4nniskan i drogmissbrukaren. Myndigheterna borde investera i st\u00f6d f\u00f6r drogmissbrukare ist\u00e4llet f\u00f6r att behandla dem som kriminella och besv\u00e4rliga. Attityden mot knarkare m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndras. Fr\u00e5n att se dem som levande skr\u00e4p b\u00f6r vi se missbrukare som m\u00e4nniskor som beh\u00f6ver hj\u00e4lp.<\/p>\n

Tobakfimpar, snusprillor, n\u00e4sdukar, \u00f6lburkar, plastp\u00e5sar, kapsyler och eng\u00e5ngsmuggar h\u00f6r till det skr\u00e4p som syns mest i mina observationer under exkursionen i K\u00f6penhamn och Malm\u00f6. Jag m\u00e4rker att de f\u00f6rekommer i olika m\u00e4ngder i olika omr\u00e5den. Speciellt vid liminella st\u00e4llen finns det skr\u00e4p. P\u00e5 trappor, g\u00e5ngar, bussh\u00e5llplatser och g\u00e5ngtunnlar som kopplar ihop ett st\u00e4lle med ett annat. Skr\u00e4p samlas mellan trappg\u00e5ngar, bakom h\u00f6rn, i skuggor dit v\u00e5r syn inte n\u00e5r. D\u00e4r skr\u00e4pet f\u00e5r samla sig har ocks\u00e5 marginaliserade m\u00e4nniskor lov att existera utanf\u00f6r blickar. De heml\u00f6sa sover under broar i smutsiga sovs\u00e4ckar, ungdomar sitter p\u00e5 trappor vid parkeringshus med sina elcigaretter, bakom soptunnor kanske n\u00e5gon st\u00e5r och r\u00f6ker cannabis.<\/p>\n

\"\"

I K\u00f6penhamn i stadsdelen N\u00f8rrebro finns det ett tomrum d\u00e4r Ungdomshuset fanns innan det revs ner \u00e5r 2007. Platsen \u00e4r i ett liminalt stadium eftersom alla \u00e4r osams om vad som ska g\u00f6ras med jordbiten. Foto: Isabella Zitting<\/p><\/div>\n

F\u00f6rorten Roseng\u00e5rd har haft ett d\u00e5ligt rykte som en plats med v\u00e5ld och g\u00e4ngmentalitet. Enligt etnologen och exkursionsledaren Emma Eleonorasdotter har nyheter och media i Sverige m\u00e5lat upp Roseng\u00e5rd som ett extremt farligt st\u00e4lle med mycket kriminalitet och g\u00e4ngv\u00e5ld. N\u00e4r vi bes\u00f6kte omr\u00e5det verkade det vara ett vanligt bostadsomr\u00e5de. T\u00e5gstationen var extremt ren. N\u00e4stan inget skr\u00e4p syntes d\u00e4r, och bostadsomr\u00e5dena var ocks\u00e5 p\u00e5tagligt rena. N\u00e4r vi sedan kom till platser som skolor, byggnader d\u00e4r fritidsaktiviteter ordnas och d\u00e4r parker fanns \u00e4ndrades bilden, och skr\u00e4pm\u00e4ngden h\u00f6jdes markant. Det verkade som att de st\u00e4llen som kunde bli bes\u00f6kta av folk utanf\u00f6r Roseng\u00e5rd st\u00e4das. Etnologen Per-Markku Ristilammi guidade oss runt i Roseng\u00e5rd d\u00e4r han sj\u00e4lv vuxit upp som barn. Han ber\u00e4ttade att Roseng\u00e5rd alltid haft ett negativt rykte. Under hans tid uppfattades Roseng\u00e5rd som fult, kalt och ett d\u00e5ligt st\u00e4lle att bo p\u00e5. Immigranter som flyttat till Malm\u00f6 placeras ofta av myndigheterna i Roseng\u00e5rd. Eftersom Roseng\u00e5rd inte ser ut som ett stereotypt vitt svenskt bostadsomr\u00e5de kan rasism, b\u00e5de omedveten och medveten, placeras p\u00e5 omr\u00e5det. Enligt Laleh Foroughanfar som \u00e4r forskare i urbana studier, kopplas stigma mot omr\u00e5det ocks\u00e5 till ett stigma mot m\u00e4nniskorna som bor p\u00e5 omr\u00e5det (Foroughanfar 2023:13). Hon menar att det \u00e4r en form av symboliskt v\u00e5ld, som ocks\u00e5 internaliseras av m\u00e4nniskorna som bor p\u00e5 omr\u00e5det. De negativa tankarna om omr\u00e5det knyts ihop med m\u00e4nniskorna.<\/p>\n

Genom att koncentrera etniska minoriteter till Roseng\u00e5rd, en plats som redan f\u00f6rut inte haft ett bra rykte, blir kategoriseringen som en metaforisk sopsortering. De som inte passar in i den normaliserade bilden av det v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4llet placeras i ett och samma omr\u00e5de. Att ett samh\u00e4lle best\u00e4mmer att gruppera folk i ett omr\u00e5de genom sortering kan tolkas som ett uttryck f\u00f6r hur \u00a0samh\u00e4llet kategoriserar m\u00e4nniskor enligt etnicitet, religion, status, kultur och s\u00e5 vidare.<\/p>\n

\"\"

En underg\u00e5ng i Malm\u00f6 i stadsdelen Roseng\u00e5rd som\u00a0g\u00e5r under V\u00e4stra Kattarpsv\u00e4gen.\u00a0Roseng\u00e5rd \u00e4r extremt rent annars men h\u00e4r vid underg\u00e5ngen finns skr\u00e4pet. Foto: Isabella Zitting<\/p><\/div>\n

P\u00e5 offentliga och popul\u00e4ra st\u00e4llen finns det sociala \u00f6verenskommelser om hur man ska vara. D\u00e4r f\u00e5r inte m\u00e4nniskor som inte passar in samla sig. I stadens centrum med de \u00e4ldsta och finaste byggnaderna, p\u00e5 dyrare bostadsomr\u00e5den, p\u00e5 museum eller i matbutiken till exempel. P\u00e5 dessa platser finns det ocks\u00e5 mindre synligt skr\u00e4p. Det finns f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 hur folk ska bete sig och hur de ska se ut. N\u00e4r en heml\u00f6s g\u00e5r in p\u00e5 ett bibliotek kan det skapa \u00e5ngest hos omgivningen f\u00f6r att den heml\u00f6sa bryter mot uppfattningen om vem som anv\u00e4nder biblioteket. Heml\u00f6sa, arbetsl\u00f6sa, droganv\u00e4ndare, ungdomar, rasifierade grupper och andra som inte passar in i den normativa uppfattningen av en ordentlig v\u00e4sterl\u00e4ndsk m\u00e4nniska hotar homogeniteten eller k\u00e4nslan mellan m\u00e4nniskor att de h\u00f6r till samma grupp. En heml\u00f6s drogmissbrukare beh\u00f6ver bara existera p\u00e5 fel st\u00e4lle f\u00f6r att st\u00f6ra det \u201dnormala\u201d samh\u00e4llet. Antropologen Mary Douglas har skrivit att skr\u00e4p \u00e4r saker p\u00e5 fel plats och att d\u00e4r det finns skr\u00e4p finns det system som best\u00e4mmer vad \u00e4r och vad \u00e4r inte skr\u00e4p (Douglas 2002:42). Enligt etnologen Lynn \u00c5kesson, uppfattas det som kulturellt hotande n\u00e4r saker hotar att bli heml\u00f6sa eller hamnar p\u00e5 fel plats eftersom det ger k\u00e4nslan av kaos (\u00c5kesson 2008:154). \u00a0Hon skriver om skr\u00e4p och avfall men hennes analys kan \u00e4ven anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 marginalisering av m\u00e4nniskor. Douglas skriver ocks\u00e5 att saker som flyter mellan kategorier blir speciellt hotfulla. M\u00e4nniskor som identifierar sig som hbtq+ passar inte in i den heteronormativa uppfattningen av verkligheten. De passar inte in i kategorierna som uppkommer genom heteronormativitet vilket g\u00f6r att de kan uppfattas som kulturellt hotfulla bara genom att existera.<\/p>\n

Vi kan \u00e4ven ta skr\u00e4pmetaforen vidare och fundera p\u00e5 hur vi behandlar andra arter \u00e4n m\u00e4nniskan. Den vanliga reaktionen n\u00e4r en spindel syns krypa p\u00e5 k\u00f6ksbordet \u00e4r \u00e4ckel eller fruktan. Vissa djur uppfattas allm\u00e4nt som orena och kopplas p\u00e5 ett \u00e4nnu tydligare s\u00e4tt \u00e4n m\u00e4nniskor ihop med skr\u00e4p. R\u00e5ttor, m\u00f6ss, kackerlackor, spindlar och duvor kan uppfattas som levande skr\u00e4p. Dessa djur bor p\u00e5 st\u00e4llen som enligt m\u00e5ngas uppfattning \u00e4r smutsiga, s\u00e5som avfall och avlopp. Dock bor de n\u00e4ra m\u00e4nniskan varf\u00f6r kanske kackerlackor uppfattas som skr\u00e4pdjur men inte m\u00e5nga andra nedbrytare som exempelvis bor i skogen. Spindeln\u00e4t \u00e4r en vanlig symbol f\u00f6r oreda i ett f\u00f6rfallet hem och flugor samlar sig kring starka lukter och skr\u00e4piga st\u00e4llen. Arternas levnadsvanor och bost\u00e4llen kan medf\u00f6ra att man uppfattar dem som smuts fr\u00e5n m\u00e4nniskans synpunkt. Dock \u00e4r duvornas skr\u00e4pstatus sv\u00e5rare att f\u00f6rklara. Duvor utgjorde en viktig uppgift f\u00f6r m\u00e4nniskan som brevb\u00e4rare men efter att de \u00f6vergivits har de b\u00f6rjat betraktas som skr\u00e4piga f\u00e5glar. Duvorna har tappat sina \u00f6verlevnadskunskaper och kan inte klara sig utan m\u00e4nniskor. D\u00e4rf\u00f6r flockas duvar i st\u00e4der d\u00e4r de lever p\u00e5 m\u00e4nniskors avfall vilket troligen \u00e4r orsaken till att de kopplas samman med skr\u00e4p.<\/p>\n

Skr\u00e4pdjur f\u00e5r existera utanf\u00f6r m\u00e4nniskornas blick och flera djur kryper fram p\u00e5 n\u00e4tterna n\u00e4r m\u00e4nniskor g\u00e5tt och lagt sig. Djuren skapar dock problem om de lever p\u00e5 fel plats. Ett skr\u00e4pdjur som kommer inomhus blir ett tecken p\u00e5 oreda. St\u00e4dning blir som en f\u00f6rebyggelse mot ov\u00e4lkomna g\u00e4ster. Dessa djur har inte heller ett livsv\u00e4rde och m\u00e4nniskor har uppfinningsrikt hittat p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt att ta livet av dem. Deras existens symboliserar skr\u00e4p och m\u00e4nniskor g\u00f6r allt f\u00f6r att st\u00e4da bort dem.<\/p>\n

Genom f\u00e4ltobservation och litteratur har jag presenterat hur v\u00e5ra attityder mot skr\u00e4p, avfall och orenlighet kan kopplas ihop med hur samh\u00e4llet ser p\u00e5 vissa djurarter och folkgrupper. Beteendet mot dem kan j\u00e4mf\u00f6ras med hur vi hanterar skr\u00e4p. Hantering genom kategorisering, st\u00e4dning och genom att de existerar d\u00e4r blickar inte n\u00e5r. Alla varelser, \u00e4ven de som betraktas som levande skr\u00e4p, f\u00f6rs\u00f6ker ju ocks\u00e5 bara leva, och enligt min \u00e5sikt f\u00f6rtj\u00e4nar de mer empati och f\u00f6rst\u00e5else av omv\u00e4rlden.<\/p>\n

Isabella Zitting
\n<\/strong>Skrivet f\u00f6r kursen Urbana livsformer<\/em><\/p>\n

Referenser<\/h3>\n