{"id":260,"date":"2018-12-14T13:07:29","date_gmt":"2018-12-14T11:07:29","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=260"},"modified":"2020-12-20T22:00:06","modified_gmt":"2020-12-20T20:00:06","slug":"varfor-kommer-en-arkeolog-till-nordisk-folkloristik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2018\/12\/14\/varfor-kommer-en-arkeolog-till-nordisk-folkloristik\/","title":{"rendered":"Varf\u00f6r kommer en arkeolog till nordisk folkloristik?"},"content":{"rendered":"

Arkeologer jobbar med f\u00f6rem\u00e5l. Enligt mantrat som man l\u00e4r sig n\u00e4r man b\u00f6rjar studera arkeologi, forskar \u00e4mnet i \u201dm\u00e4nniskans f\u00f6rflutna genom materiell kultur utifr\u00e5n ett l\u00e5ngtidsperspektiv\u201d. Hur har d\u00e5 jag, en arkeolog, kommit till \u00e4mnet nordisk folkloristik f\u00f6r att utf\u00f6ra mitt postdoc-projekt?<\/p>\n

I bland h\u00f6r man s\u00e4ga att arkeologiska f\u00f6rem\u00e5l \u00e4r stumma. Det \u00e4r de dock inte, men ofta viskar de s\u00e5 l\u00e5gt att man har sv\u00e5rt att h\u00f6ra vad de s\u00e4ger. Ofta kan man h\u00f6ra fel. Eller i alla fall tycker en annan forskare att hen har h\u00f6rt b\u00e4ttre vad stenyxan eller lerk\u00e4rlet viskade \u00e4n du h\u00f6rde. Man t\u00e4nker kanske l\u00e4tt p\u00e5 stenyxor och lerk\u00e4rl n\u00e4r man h\u00f6r ordet arkeologi, men arkeologin handlar inte bara om f\u00f6rhistoriska f\u00f6rem\u00e5l. Den historiska tiden, allts\u00e5 tiden d\u00e4rifr\u00e5n det finns texter, \u00e4r ocks\u00e5 arkeologens f\u00e4lt. I sj\u00e4lva verket s\u00e5 har arkeologins definition ingen tidsbegr\u00e4nsning f\u00f6rutom \u201ddet f\u00f6rflutna\u201d. Det f\u00f6rflutna kan betyda i g\u00e5r eller f\u00f6r en timme sen.<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur min v\u00e4g kom att leda till nordisk folkloristik, m\u00e5ste man g\u00e5 lite tillbaka i tiden (arkeologer ser p\u00e5 saker i ett l\u00e5ngtidsperspektiv). Sommaren 2004 jobbade jag p\u00e5 utgr\u00e4vningarna som gjordes innan den nya delen av \u00c5bo huvudbibliotek byggdes. Under den tiden funderade jag p\u00e5 vad jag skulle skriva min gradu om. Jag hade inga id\u00e9er. Jag hade valt mina bi\u00e4mnen enligt vad som verkade intressant, och hade inte t\u00e4nkt att de skulle g\u00e5 i hop p\u00e5 n\u00e5t s\u00e4tt. S\u00e5 jag hade folkloristik som l\u00e5ngt och religionsvetenskap som kort bi\u00e4mne.<\/p>\n

En dag satt jag p\u00e5 kn\u00e4na i myllan och gr\u00e4vde bort ett stenvarv av en fyrkantig ugnsgrund fr\u00e5n 1600-talet. I det s\u00f6dra h\u00f6rnet hittade jag en liten h\u00f6g sm\u00e5 ben. Jag tyckte det var underligt, men satt bara benen i en plastp\u00e5se och fortsatte att jobba. N\u00e4r jag kom till det norra h\u00f6rnet hittade jag en likadan h\u00f6g sm\u00e5 ben. D\u00e5 kallade jag en av forskarna p\u00e5 plats och tillsammans dokumenterade vi b\u00e5da h\u00f6garnas exakta fyndst\u00e4llen. N\u00e4sta dag kom en arkeo-osteolog till utgr\u00e4vningen och hon fastst\u00e4llde att b\u00e5da benh\u00f6garna var den v\u00e4nstra baktassen av en hare. Jag var fascinerad: hartassar var magiska f\u00f6rem\u00e5l, visste jag. Detta fynd blev b\u00f6rjan till min pro gradu om s\u00e5 kallade byggnadsoffer, eller magiska f\u00f6rem\u00e5l g\u00f6mda i byggnader, under den historiska tiden. Eftersom jag hade studerat folkloristik s\u00e5 blev arkiverade ber\u00e4ttelser (fr\u00e5n 1800-talets slut och 1900-talets b\u00f6rjan) om vad man brukade g\u00f6ra n\u00e4r man byggde hus en del av mina tolkningar. Senare, n\u00e4r jag skrev min doktorsavhandling om samma tema, fick folkloren en \u00e4nnu st\u00f6rre roll.<\/p>\n

\"\"

Sju korpstenar i en p\u00e5se viskar till arkeologen i Finlands nationalmuseum. Foto: Sonja Hukantaival.<\/p><\/div>\n

Magiska f\u00f6rem\u00e5l sl\u00e4ppte inte taget om mig n\u00e4r jag planerade min postdoc-forskning. Nu v\u00e4ndes min blick mot alla de magiska f\u00f6rem\u00e5l som finns i v\u00e5ra museer. De h\u00e4rstammar fr\u00e5n samma tidsperiod som den arkiverade folkloren om magiska f\u00f6rest\u00e4llningar, n\u00e4mligen 1800-talets slut. Jag ser p\u00e5 dessa f\u00f6rem\u00e5l genom en arkeologs glas\u00f6gon, men folkloren har en betydande roll. F\u00f6r d\u00e4r arkeologen ser en liten (diameter 32 mm), svart, rund, sl\u00e4t sten (flinta, troligen av skandinaviskt ursprung, m\u00e5ste fastst\u00e4llas av en geolog), ser folkloristen ber\u00e4ttelser om ormstenar och korpstenar:<\/p>\n

\u201cI hvarje korpbo l\u00e4r finnas en liten rund sten, hvit till f\u00e4rgen, som har den goda egenskapen att g\u00f6ra den person, som h\u00e5ller stenen i sin mun, osynlig. Men att p\u00e5tr\u00e4ffa denna korpsten \u00e4r ej n\u00e5gon l\u00e4tt sak; ty korpens bo kan ej varseblifvas, s\u00e5vida det ej \u00e5terspeglas i vatten. Har lyckan varit en s\u00e5 bev\u00e5gen, att en s\u00e5dan skugga visat sig p\u00e5 vattnet, b\u00f6r man noga l\u00e4gga m\u00e4rke till, vid hvilken kvist boet \u00e4r bygdt; hvarefter man nog f\u00e5r reda p\u00e5 det v\u00e4rkliga boet, som inneh\u00e5ller den dyrbara stenen.\u201d
\n(Skrock och vidskepelse bland Malaks allmoge. Anteckningar af Johannes Klockars gjorda i Malaks under \u00e5ren 1887\u20131889. Malax: Malaxs museif\u00f6rening r.f., s. 16.)<\/p>\n

Sonja Hukantaival<\/strong>
\nForskardoktor i nordisk folkloristik (i liminaltillst\u00e5nd mellan arkeologi och folkloristik)<\/p>\n

Mitt projekt har en egen blogg: https:\/\/archaeomagic.blog\/<\/a>
\nMin doktorsavhandling kan laddas ner h\u00e4r: https:\/\/www.utupub.fi\/handle\/10024\/125606<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Arkeologer jobbar med f\u00f6rem\u00e5l. Enligt mantrat som man l\u00e4r sig n\u00e4r man b\u00f6rjar studera arkeologi, forskar \u00e4mnet i \u201dm\u00e4nniskans f\u00f6rflutna genom materiell kultur utifr\u00e5n ett l\u00e5ngtidsperspektiv\u201d. Hur har d\u00e5 jag, en arkeolog, kommit till \u00e4mnet nordisk folkloristik f\u00f6r att utf\u00f6ra … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,11],"tags":[],"class_list":["post-260","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-forskning","category-materialitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/260","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=260"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/260\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":793,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/260\/revisions\/793"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=260"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=260"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=260"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}