![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2019\/03\/Bild-1-Grimer.jpg\")
: Grimern som slutligen f\u00e5ngades h\u00e5ller p\u00e5 att ta \u00f6ver min arbetsplats.<\/p><\/div>\n
Familjens tv\u00e5 \u00e4ldsta barn har b\u00f6rjat spela Pokemon-Go, och deras f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e4r med p\u00e5 uppt\u00e4cktsresan b\u00e5de som spelmedhj\u00e4lpare och st\u00e4ndiga bollplank (det finns ingen som kan vara s\u00e5 enkelsp\u00e5rig i sin konversation som en nio\u00e5ring eller sex\u00e5ring som har uppt\u00e4ckt en ny v\u00e4rld, om det sen \u00e4r Minecraft eller Pokemon). Vi \u00e4r flera \u00e5r efter v\u00e5r tid, men nu fick vi en orsak att s\u00e4tta oss in i detta fenomen, som n\u00e4r det lanserades sommaren 2016 anv\u00e4ndes i fler minuter per dag \u00e4n giganterna Snapchat, Tinder, Twitter, Instagram och Facebook. Kulturvetaren i mig fascineras av den h\u00e4r typen av vardagliga m\u00e4nskliga aktiviteter, och h\u00e4r f\u00e5r jag dessutom b\u00e5de bli delaktig i mina barns v\u00e4rld, och sj\u00e4lv p\u00e5 s\u00e4tt och vis bli barn igen.<\/p>\n
Med denna app i smarttelefonen \u00f6ppnas pl\u00f6tsligt nya rutter i landskapet. V\u00e4gen hem g\u00e5r inte l\u00e4ngre l\u00e4ngs de vanliga gatorna utan zickzackar sig fram i ett f\u00f6r utomst\u00e5ende of\u00f6rst\u00e5eligt m\u00f6nster. Ibland handlar det bara om att vika av ett kvarter \u00e5t sidan fr\u00e5n den ink\u00f6rda v\u00e4gen, och det \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis s\u00e5 att str\u00e4ckan blir l\u00e4ngre \u00e4n tidigare (\u00e4ven om jag v\u00e4l m\u00e5ste erk\u00e4nna att det ocks\u00e5 h\u00e4nder).<\/p>\n
Statyer och minnesm\u00e4rken som man g\u00e5tt f\u00f6rbi tusen g\u00e5nger blir pl\u00f6tsligt synliga (h\u00e4r finns ofta s\u00e5 kallade pokestop d\u00e4r man kan samla bollar eller f\u00e5nga virtuella pokemon-figurer) och min hemstads historieskrivning stiger fram i medvetandet genom detta.<\/p>\n
Samtidigt har jag en krypande k\u00e4nsla av att det finns en parallell v\u00e4rld befolkad av sm\u00e5 (och st\u00f6rre \u2013 grimern v\u00e4ger enligt uppgift 33 kilo och \u00e4r n\u00e4stan meterh\u00f6g) varelser som kan befinna sig mycket n\u00e4ra utan att jag vet om det. F\u00f6r att uppt\u00e4cka dem m\u00e5ste jag anv\u00e4nda mig av mobiltelefonen som filter, precis som man i alla tider anv\u00e4nt sig av olika medier f\u00f6r att till exempel f\u00e5 kontakt med det \u00f6vernaturliga.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2019\/03\/Bild-2-Pikachu.jpg\")
Andev\u00e4rldens Pikachu bes\u00f6ker sin korporala namne i v\u00e5rt hem. De har valt familjens enda ickespelande medlems s\u00e4ng som m\u00f6tesplats.<\/p><\/div>\n
Fick jag n\u00e5gon grimer d\u00e5? Nej, inte den h\u00e4r g\u00e5ngen, men mitt prim\u00e4ra m\u00e5l var att samla pokemon-bollar och d\u00e4r fick jag ryggs\u00e4cken full. Nu \u00f6nskar sig nio\u00e5ringen en st\u00f6rre ryggs\u00e4ck, men han ska ha den i telefonen. Den han b\u00e4r p\u00e5 sin verkliga rygg har motiv fr\u00e5n Lego-serien Ninjago, vilket \u00e4r en helt annan historia (som hans mamma ocks\u00e5 kan ber\u00e4tta om efter m\u00e5nga \u00e5r av inskolning)!<\/p>\n
Blanka Henriksson, universitetsl\u00e4rare i kulturanalys
\nalias Blankenstein76, f\u00f6r tillf\u00e4llet med en Eevee som f\u00f6ljeslagare p\u00e5 axeln<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
\u201dOm du hittar en grimer, eller n\u00e5t annat som jag inte har, s\u00e5 f\u00e5nga den!\u201d s\u00e4ger nio\u00e5ringen innan vi skiljs. \u201d\u00c4r det den som ser ut som en \u00e4cklig blobb?\u201d fr\u00e5gar jag f\u00f6r att vara s\u00e4ker p\u00e5 att jag ska … Forts\u00e4tt l\u00e4sa