{"id":280,"date":"2019-03-08T10:00:48","date_gmt":"2019-03-08T08:00:48","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=280"},"modified":"2020-12-21T12:24:00","modified_gmt":"2020-12-21T10:24:00","slug":"new-york-new-york","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2019\/03\/08\/new-york-new-york\/","title":{"rendered":"New York, New York"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2019\/03\/ny1-1024x512.jpg\" alt=\"\" width=\"640\" height=\"320\" class=\"alignnone size-large wp-image-281\" \/><br \/>\n<em>\u201cNo other city is so spitefully incoherent.\u201d <\/em>-James Baldwin<\/p>\n<p>D\u00e5 folk fr\u00e5gade mig hur New York var, brukade jag svara kort och enkelt \u201dkaos\u201d. Enligt Wikipedia, brukade kaos syfta fr\u00e4mst p\u00e5 \u201dof\u00f6ruts\u00e4gbart\u201d, men har tack vare kristendomen kommit att associeras med \u201doordning\u201d. B\u00e5da orden \u00e4r ganska anv\u00e4ndbara f\u00f6r att beskriva New York. <\/p>\n<p>New York framst\u00e4lls ofta p\u00e5 ett sagolikt och romantiskt s\u00e4tt. En dr\u00f6mmarnas stad, dit folk far f\u00f6r att \u201dmake it\u201d, och d\u00e4r alla lever lyxigt och glamor\u00f6st. Givetvis finns den delen av New York, men det finns ocks\u00e5 mycket mer. <\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2019\/03\/ny2-1024x768.jpg\" alt=\"\" width=\"640\" height=\"480\" class=\"alignnone size-large wp-image-282\" \/><\/p>\n<p>Jag skulle vilja p\u00e5st\u00e5 att New York har en av den mest m\u00e5ngfaldiga befolkningen i v\u00e4rlden. D\u00e4r finns m\u00e4nniskor fr\u00e5n alla inkomstklasser, nationer, etniciteter, sociala grupper, yrkesgrupper etc. Folk som flyttar till New York g\u00f6r det oftast med n\u00e5got specifikt m\u00e5l eller syfte i \u00e5tanke, vilket oftast har att g\u00f6ra med n\u00e5gon utbildning, karri\u00e4r eller n\u00e5got annat livsm\u00e5l. Man flyttar inte till New York \u201dbara f\u00f6r att\u201d. <\/p>\n<p>Enligt den amerikanska dr\u00f6mmen bel\u00f6nas hen som arbetar h\u00e5rt och ih\u00e4rdigt. Det \u00e4r knappast situationen i New York i dag, om det n\u00e5gonsin varit. Vidare \u00e4r New York den n\u00e4st dyraste staden i USA (efter San Fransisco), och folk med heltidsjobb kan vara tvungna att s\u00e4tta mer \u00e4n h\u00e4lften av sin l\u00f6n p\u00e5 ett rum i delad l\u00e4genhet l\u00e5ngt ute i Brooklyn eller Queens. Men folk flyttar \u00e4nd\u00e5 dit, och de arbetar inom konst och kultur, \u00e4ven om det \u00e4r sv\u00e5rt eller helt om\u00f6jligt f\u00f6r dem att kunna leva p\u00e5 den inkomsten. <\/p>\n<p>Den brokiga befolkningen som outtr\u00f6ttligt arbetar f\u00f6r att uppn\u00e5 den amerikanska dr\u00f6mmen leder b\u00e5de till en h\u00f6g intressanta sm\u00e5f\u00f6retag, butiker och restauranger, och ett mycket rikt och m\u00e5ngfaldigt kulturf\u00e4lt som str\u00e4cker sig l\u00e5ngt ifr\u00e5n Broadway, the Metropolitan Museum och Madison Square Garden. <\/p>\n<div id=\"attachment_283\" style=\"width: 650px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-283\" src=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2019\/03\/ny3-1024x768.jpg\" alt=\"\" width=\"640\" height=\"480\" class=\"size-large wp-image-283\" \/><p id=\"caption-attachment-283\" class=\"wp-caption-text\">Bushwick \u00e4r \u201dup an coming\u201d bostads- och verksamhetsomr\u00e5det f\u00f6r personer inom konst och kultur. Det ligger l\u00e5ngt in i Brooklyn och indikerar tydligt hur gentrifikation tvingar l\u00e5ginkomsttagare l\u00e4ngre och l\u00e4ngre bort fr\u00e5n Manhattan. Jag bodde i Bushwick.<\/p><\/div>\n<p>I New York kan man hitta vad som helst och n\u00e4r som helst, bara man vet var man ska leta. Det \u00e4r dessv\u00e4rre inte s\u00e5 enkelt att veta. Den ofantliga m\u00e4ngd av m\u00f6jligheter, samt kanaler f\u00f6r var dessa annonseras ut, g\u00f6r att New York blir v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att navigera runt i. Stadens storlek g\u00f6r saken \u00e4nnu sv\u00e5rare, och att den varken \u00e4r koherent eller tydlig. Man kan g\u00e5 i ett industriomr\u00e5de som \u00e4r helt tomt p\u00e5 folk och just n\u00e4r man b\u00f6rjar fundera exakt hur borttappad man \u00e4r och huruvida man kommer bli r\u00e5nad eller inte, sv\u00e4nger man runt ett h\u00f6rn och d\u00e4r \u00e4r en bar med en l\u00e5ng k\u00f6 som slingrar sig \u00e4nda runt h\u00f6rnet. <\/p>\n<p>New York \u00e4r spitefully incoherent, vilket g\u00f6r den f\u00f6rvirrande och sv\u00e5r att navigera runt sig i, b\u00e5de f\u00f6r bes\u00f6kare och inv\u00e5nare. Men det \u00e4r ocks\u00e5 just det som g\u00f6r staden s\u00e5 fantastisk, eftersom det alltid finns n\u00e5gonting att hitta. Var som helst och n\u00e4r som helst. <\/p>\n<div id=\"attachment_284\" style=\"width: 650px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-284\" src=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2019\/03\/ny4-1024x768.jpg\" alt=\"\" width=\"640\" height=\"480\" class=\"size-large wp-image-284\" \/><p id=\"caption-attachment-284\" class=\"wp-caption-text\">Park Avenue. I ena h\u00f6rnet kan man urskilja en liten dansk flagga. D\u00e4r ligger Scandinavia House, centret f\u00f6r Skandinavisk kultur d\u00e4r jag arbetade. American-Scandinavian Foundation som ansvarar f\u00f6r platsen underst\u00f6der bl.a. forskningssamarbete och utbyte mellan USA och de nordiska l\u00e4nderna.<\/p><\/div>\n<p>Sofia Wanstr\u00f6m,<br \/>\ndoktorand i folkloristik<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u201cNo other city is so spitefully incoherent.\u201d -James Baldwin D\u00e5 folk fr\u00e5gade mig hur New York var, brukade jag svara kort och enkelt \u201dkaos\u201d. Enligt Wikipedia, brukade kaos syfta fr\u00e4mst p\u00e5 \u201dof\u00f6ruts\u00e4gbart\u201d, men har tack vare kristendomen kommit att associeras &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2019\/03\/08\/new-york-new-york\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[16],"tags":[],"class_list":["post-280","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-laddade-platser"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/280","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=280"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/280\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":285,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/280\/revisions\/285"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=280"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=280"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=280"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}