N\u00e4r fotografiet under 1800-talet slog igenom som ny teknik anv\u00e4ndes den ofta just f\u00f6r att avportr\u00e4ttera kriminella och andra som ans\u00e5gs avvikande (s\u00e5som sinnessjuka, samer, tattare och romer). Id\u00e9n om att m\u00e4nniskans yttre var objektiv en spegling av det inre var en viktig drivkraft bakom det ivriga fotograferandet: Deras kroppar f\u00f6rmodades avsl\u00f6ja n\u00e5got om sj\u00e4lsliga eller moraliska defekter.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2019\/09\/B0000998_00380-ra-5-e1567331060351.jpg\")
Riksarkivet, Stockholm, Centralbyr\u00e5n f\u00f6r fingeravtryck, Beskrivning \u00f6ver frigivna f\u00e5ngar, 1876, bildid: B0000998_00380<\/p><\/div>\n
N\u00e4r pressen till\u00e5ts fotografera br\u00f6derna, men inte ta del av h\u00e4ktningsf\u00f6rhandlingarna, skymtar vi konturerna av denna tanketradition. Men vad vill journalisterna att vi ska notera? Vilka delar av br\u00f6dernas kroppar blir betydelseb\u00e4rande i s\u00f6kandet efter sp\u00e5r eller m\u00f6nster som kan f\u00f6rklara brottet? Deras frisyrer, sk\u00e4gg och tatueringar \u00e4r i sig inte s\u00e4rdeles avvikande. L\u00e5ngt h\u00e5r, sk\u00e4gg och tatueringar \u00e4r n\u00e4rmast att betrakta som ofarliga hipster-attribut. Men genom att journalisten, medvetet eller omedvetet, adderar ytterligare andra tecken bildas ett m\u00f6nster och l\u00e4saren f\u00f6rv\u00e4ntas sannolikt k\u00e4nna igen Brottslingen som arketyp. Ett s\u00e5dant tecken \u00e4r: \u201db\u00e5da tv\u00e5 ser v\u00e4ltr\u00e4nade ut\u201d. Den v\u00e4ltr\u00e4nade kroppen signalerar i detta sammanhang m\u00f6jligtvis ett latent hot om v\u00e5ld, en vilja att kontrollera eller dominera sin omgivning genom v\u00e5ldsut\u00f6vande.<\/p>\n
Kroppen anv\u00e4nds p\u00e5 detta s\u00e4tt som en yta som kan och ska avkodas dolda teckensystem och m\u00f6nster. Kritisk kulturanalys p\u00e5minner oss emellertid om att man s\u00e4llan finner uttryck f\u00f6r m\u00e4nniskors inre sj\u00e4lsliv eller f\u00f6rklaringar till deras beteenden i s\u00e5dana beskrivningar, utan snarare kulturellt formade f\u00f6rest\u00e4llningar om den Andre. Bilderna av br\u00f6derna och beskrivningarna av deras kroppar handlar mer om ett behov att (\u00e5ter)skapa kulturell ordning, att blottl\u00e4gga ondskans grammatik genom projicering och distansering.<\/p>\n
Fredrik Nilsson, professor i etnologi<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det nyligen beg\u00e5ngna brottet i Borg\u00e5 har knappast undg\u00e5tt n\u00e5gon. Tv\u00e5 unga m\u00e4n, tillika br\u00f6der, sk\u00f6t och skadade tv\u00e5 poliser. Efter en dramatisk jakt kunde de sedermera gripas. Br\u00f6derna st\u00e5r nu inf\u00f6r r\u00e4tta och i massmedia kan man f\u00f6lja hur … Forts\u00e4tt l\u00e4sa