{"id":380,"date":"2019-09-18T11:52:51","date_gmt":"2019-09-18T08:52:51","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=380"},"modified":"2020-12-21T12:25:29","modified_gmt":"2020-12-21T10:25:29","slug":"att-fastna-en-text-med-buzzwords","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2019\/09\/18\/att-fastna-en-text-med-buzzwords\/","title":{"rendered":"\u2019Att fastna\u2019 \u2013 en text med \u2019buzzwords\u2019"},"content":{"rendered":"

I samband med min disputation levererade jag, helt enligt ordningen, en lectio praecursoria, en betraktelse \u00f6ver att str\u00e4va efter att vara n\u00f6jd<\/a>. Tanken med den texten var att lyfta fram en del i forsknings- och studieprocessen som vi s\u00e4llan talar om. Jag konstaterade att Jag har f\u00f6r\u00f6vrigt s\u00e4llan tr\u00e4ffat en kollega som beskrivit att arbeta materialn\u00e4ra i f\u00e4lt eller arkiv som n\u00e5got annat \u00e4n roligt eller \u00e5tminstone en rolig del av forskningsprocessen<\/p>\n

Str\u00e4van efter att vara n\u00f6jd innefattar en annan n\u00f6dv\u00e4ndig och ofta f\u00f6rbisedd process. Denna process \u00e4r enligt min erfarenhet ofta fruktad av studenter och leder till stress och allm\u00e4n oro och som kan vara irriterande. Jag talar om att fastna i sitt arbete. S\u00e5 h\u00e4r i b\u00f6rjan av det akademiska \u00e5ret kan det vara bra att p\u00e5minna oss om (studenter och forskare) om hur n\u00f6dv\u00e4ndigt det \u00e4r att fastna, eller \u00e5tminstone fundera p\u00e5 hur och var vi fastnar. <\/p>\n

Det finns \u00e5tminstone tv\u00e5 huvudvarianter av att fastna i en studie- och forskningsprocess: (1) det vi kan kalla f\u00f6r \u2019att k\u00f6ra fast\u2019 och (2) det vi kan kalla f\u00f6r att \u2019fastna f\u00f6r n\u00e5got\u2019. Den f\u00f6rstn\u00e4mnda varianten \u00e4r den mest irriterande och den som fruktas av alla involverande. Anledningen till att k\u00f6ra fast inger en s\u00e5dan fasa, \u00e4r att processen avstannar och man f\u00e5r sn\u00e4llt vinka \u00e5t deadlinen n\u00e4r den flyger f\u00f6rbi. Detta leder till att m\u00e5sta urs\u00e4kta sig, l\u00e4gga upp en ny tidsplanering i b\u00e4sta fall; att missa att publicera sig i en ansedd tidsskift, eller i v\u00e4rsta fall att m\u00e5sta g\u00f6ra om en kurs. <\/p>\n

Fettklumpar och kantarellskog <\/strong><\/p>\n

I bland k\u00f6r man fast i en forsknings- eller studieprocess i sig, i bland k\u00f6r man fast p\u00e5 grund av andra faktorer i arbets- och privatliv. Att k\u00f6ra fast p\u00e5 grund av omst\u00e4ndigheter som ligger utanf\u00f6r en studies ramar, kan liknas vid uppbyggnaden av de fettklumpar i kloakerna som studerats av Henriksson och Sund<\/a> i ett specialnummer av Budkavlen (2018); en process av sm\u00e5 fettklumpar, smuts och avskr\u00e4de som leder till f\u00f6rstoppning av ett annars regulj\u00e4rt fl\u00f6de i systemet. Om man k\u00f6r fast i en fettklump, hj\u00e4lper det endast med l\u00e5ngsamt hacka sig igenom klumpen. Att l\u00f6sa en f\u00f6rstoppad forskningsprocess av fettklumpsvariant, kr\u00e4ver f\u00f6rst och fr\u00e4mst en paus, eventuellt med kaffe och kollegor eller medstudenter. Lyckligtvis kan kaffepauser med medstudenter och kollegor ocks\u00e5 anv\u00e4ndas i f\u00f6rebyggande syfte. Kaffe h\u00e5ller f\u00f6rstoppningen borta. <\/p>\n

Att k\u00f6ra fast i forskningsprocessen h\u00e4nder alla och \u00e4r en helt annan sorts fastnande. Kanske kan forskningsprocess-fastnande liknas vid att g\u00e5 och plocka svamp i skogen, bara f\u00f6r att s\u00e4tta foten i en bj\u00f6rnsax. Du plockar lite (teorier) h\u00e4r, och lite kantareller att flyter p\u00e5 bra tills…. PANG! <\/p>\n

\u2013 Jaha ja… Vad g\u00f6r jag nu d\u00e5?<\/p>\n

En s\u00e5dan f\u00e4lla kan handla om att man inte f\u00e5r tillr\u00e4ckligt med svar p\u00e5 i en fr\u00e5gelista, att man inte har de teoretiska verktygen f\u00f6r att tackla problemet, eller kanske att man r\u00e5kat f\u00e5 olika uppfattningar om en text i ett peer review-utl\u00e5tande. Den akademiska milj\u00f6n \u00e4r v\u00e4l f\u00f6rberett f\u00f6r bj\u00f6rnsaxar i kantarellskogen (och f\u00f6r teoretiska och metodologiska problem). Att fastna i en bj\u00f6rnsax l\u00f6ses b\u00e4st med de tv\u00e5 bepr\u00f6vade metoderna: (1) genom l\u00e4sning och (2) genom att g\u00e5 p\u00e5 seminarium (!). Detta kr\u00e4ver f\u00f6rst\u00e5s tv\u00e5 saker av den bj\u00f6rnsax-l\u00e5ste forskaren (och studenten), att man \u00e4r villig att uts\u00e4tta sig f\u00f6r kritik, och att man \u00e4r redo att lyssna och l\u00e4sa sig till l\u00f6sningen s\u00e5 att man f\u00e5r de (teoretiska) verktyg man beh\u00f6ver f\u00f6r att l\u00f6sg\u00f6ra saxen. Lyckligtvis kan \u00e4ven seminarier och l\u00e4sning anv\u00e4ndas i f\u00f6rebyggande syfte. <\/p>\n

\"\"

Kantareller. Foto: Nick Grappone on unsplash<\/p><\/div>\n

I b\u00e5da varianterna av att k\u00f6ra fast \u00e4r l\u00f6sningen kommunikation. Att vara irriterad \u00f6ver att k\u00f6ra fast, blir inte b\u00e4ttre av att inte g\u00e5 p\u00e5 seminarium, eller lyfta fram ett problem p\u00e5 en kaffepaus. Att jag tar upp denna bepr\u00f6vade l\u00f6sning ska ses mot bakgrunden att vi alla (b\u00e5de forskare och studenter) f\u00f6rv\u00e4ntas prestera och vara t\u00e4vlingsinriktade. Vi ska konkurrera om forskningspengar, \u201dvisa framf\u00f6tterna\u201d och vara internationellt fram\u00e5t och forska med spets. H\u00e4r vill jag p\u00e5peka att jag personligen anser mig sj\u00e4lv ha lyckats att navigera i den arbetsmarknaden v\u00e4l. Men jag vill h\u00e4vda att anledningen till att jag har lyckats att g\u00f6ra detta \u00e4r att har ett bra team i ryggen. Akademiska studier \u00e4r en lagsport och det \u00e4r i situationer n\u00e4r man k\u00f6r fast som tr\u00e4nar lagandan. Att fastna i en bj\u00f6rnsax, eller i att krascha in i en fettklump, \u00e4r allts\u00e5 bara en del av processen som p\u00e5 sitt s\u00e4tt \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig.<\/p>\n

Bortgl\u00f6mda t\u00e5rtbitar och tomma kaninh\u00e5l<\/p>\n

Om \u201datt k\u00f6ra fast\u201d \u00e4r en form av att fastna som \u00e4r frustrerande, s\u00e5 \u00e4r den andra formen \u201datt fastna f\u00f6r n\u00e5got\u201d stimulerande. L\u00e5ngt ifr\u00e5n bj\u00f6rnsaxen, kan fastna f\u00f6r n\u00e5got beskrivas ungef\u00e4r som n\u00e4r min hund f\u00e5r upp ett sp\u00e5r. Hunden g\u00e5r med nosen i backen, pl\u00f6tsligt fastnar han f\u00f6r med nosen i backen, v\u00e4nder till v\u00e4nster, och 500 m senare visar det sig att det ligger en bortgl\u00f6md t\u00e5rtbit p\u00e5 marken och v\u00e4ntar. Denna sorts fastnande kan rikta om en artikel eller uppsats, g\u00f6ra en artikel till ett bokprojekt, eller leda till nya insikter om informanters ber\u00e4ttande. Sp\u00e5ret man f\u00e5r upp kan ju ocks\u00e5 leda ner i ett tomt kaninh\u00e5l och inte till en t\u00e5rtbit. <\/p>\n

N\u00e4r man arbetar materialn\u00e4ra kan man fastna f\u00f6r sm\u00e5 och stora sp\u00e5r. Nyligen, i arbetet med en artikel inom mitt projekt \u2019Boys will be boys\u2019<\/a>, upplevde ett sp\u00e5r i form av ett ord. Artikeln jag arbetar med handlar om narrativ positionering i m\u00e4ns ber\u00e4ttelser om sin uppv\u00e4xt. I en s\u00e5dan studie \u00e4r det viktigt att f\u00f6lja sp\u00e5r som kan leda till insikt om positionen informanten har, gentemot mig som lyssnare, samh\u00e4llsdebatt och positionering gentemot de m\u00e4nniskor och ting som f\u00f6rekommer i ber\u00e4ttelsen. En av de positioner jag tidigare s\u00e4tt i informantens ber\u00e4ttelse best\u00e5r i positionen som en (sj\u00e4lvutn\u00e4mnd) introvert person. Men pl\u00f6tsligt f\u00f6r\u00e4ndrades k\u00e4nslan i det ber\u00e4ttade, och s\u00e5lunda positionen. Pl\u00f6tsligt uppfattade jag det som om det fanns en mer passionerad, ut\u00e5triktad pojke i det ber\u00e4ttade. Mitt i allt fanns ett ord f\u00f6r det, ordet var \u2019k\u00f6nsnivellering\u2019. <\/p>\n

\u2013 Vad \u00e4r nu detta f\u00f6r n\u00e5got? Undrade jag i mitt stilla sinne.
\n\u2013 Vad h\u00e4nder om jag f\u00f6ljer det h\u00e4r sp\u00e5ret? Sagt som gjort, spenderade ett par timmar med Google.<\/p>\n

Om man s\u00e4tter ig\u00e5ng en s\u00f6kning p\u00e5 k\u00f6nsnivellering hamnar man fort p\u00e5 allehanda sidor som kan betecknas som sidor f\u00f6r mansaktivism. D\u00e4r florerar ordet sida vid sida med ord som \u2019kulturmarxist\u2019 och \u2019tankelikriktning\u2019. Ett litet ord, ett sp\u00e5r med stor betydelse f\u00f6r positioneringen som informanten vill ber\u00e4tta \u00e5t mig att han har. N\u00e5got jag fastnade f\u00f6r som har en p\u00e5verkan p\u00e5 min tolkningsprocess, i min jakt p\u00e5 kopplingen mellan k\u00e4nsla, positionering och pojkskap.
\nVar det hela slutar, vet jag inte riktigt \u00e4nnu. Artikeln kommer att publiceras i en av prominent nordisk tidskrift senare i \u00e5r. Det jag vet \u00e4r att det finns flera sp\u00e5r som jag fastnat f\u00f6r och jag har insett att jag m\u00e5ste byta riktning i det tre\u00e5riga projekt jag arbetar med. Sp\u00e5ren \u00e4r m\u00e5nga, s\u00e5lunda \u00e4r det kanske l\u00e4ge att f\u00f6rs\u00f6ka skriva en bok p\u00e5 \u00e4mnet.
\nLagspel och seminarium <\/p>\n

N\u00e4r man fastnar f\u00f6r n\u00e5got som jag gjort i mina pojkskapsber\u00e4ttelser, s\u00e5 p\u00e5minner jag mig sj\u00e4lv om mina lagspelare.<\/p>\n

\u2013 Jaha, verkar som om att jag m\u00e5ste skriva en bok. Det var ju sp\u00e4nnande…. T\u00e4nkte jag f\u00f6r mig sj\u00e4lv och knackade p\u00e5 Lena Marander-Eklunds d\u00f6rr. <\/p>\n

Anledningen till att jag knackar p\u00e5 just hennes d\u00f6rr \u00e4r kombinationen av erfarenheten hon har av att ge ut b\u00f6cker i Svenskfinland och en mer extensiv kunskap om kombinationen av narratologi, genus och livsber\u00e4ttelser<\/a> \u00e4n vad jag har. I skrivandets stund har jag \u00e4nnu inte konsulterat min kollega Karin Sandell<\/a>, men vet att jag kommer att m\u00e5sta g\u00f6ra det p\u00e5 grund av att hennes avhandlingsprojekt behandlar n\u00e4that, ett sp\u00e5r som helt pl\u00f6tsligt d\u00f6k upp i mitt material. <\/p>\n

Po\u00e4ngen jag vill g\u00f6ra \u00e4r att jag vet att jag har kollegor som kan hj\u00e4lpa mig oavsett vilken form av att fastna jag lyckas hamna i. Oavsett om man k\u00f6r fast eller fastnar f\u00f6r ett sp\u00e5r \u00e4r det l\u00e4ge att r\u00e5dfr\u00e5ga kollegor. Det \u00e4r, som sagt, i fastnandet som det kollegiala, \u2019teamworken\u2019 m\u00e5ste f\u00e5 ta \u00f6ver. Jag menar ocks\u00e5 att \u2019fastna\u2019 \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r uppr\u00e4tth\u00e5llandet av denna lagsport vi pysslar med. Genom seminarier, konferenser, kaffe- och lunchpauser och diskussioner som uppst\u00e5r d\u00e4r vi fastnar, f\u00f6r eller i n\u00e5got, tr\u00e4nas vi som studenter och forskare i en ofta outtalad konst \u2013 seminarier och diskussion. N\u00e5got som \u00e4r v\u00e5ra vardagsredskap. Om man s\u00e5lunda v\u00e4nder p\u00e5 steken och menar att det \u00e4r i de tillf\u00e4llen man fastnar som redskapen s\u00e4tts i bruk, eller lagspelet blir synliggjort, s\u00e5 \u00e4r \u2019att fastna\u2019 en n\u00f6dv\u00e4ndig del av studier och forskning. Det \u00e4r ingen id\u00e9 att ha en massa redskap om man inte f\u00e5r pr\u00f6va dem.<\/p>\n

\"\"

Foto: Coralline Clin on Unsplash<\/p><\/div>\n

Missf\u00f6rst\u00e5 mig r\u00e4tt h\u00e4r. Att k\u00f6ra fast, missa deadlines och dricka kaffe \u00e4r inget vinnande koncept. Att springa ner i varje kaninh\u00e5l efter id\u00e9er inte bra i l\u00e4ngden i en studie- och arbetsmilj\u00f6 i vilken tid tenderar att vara en bristvara. Det jag vill s\u00e4tta ett finger p\u00e5 h\u00e4r, \u00e4r att p\u00e5minna forskare och studenter om att fastna (i b\u00e5da bem\u00e4rkelserna) handlar ett tillf\u00e4lligt stopp i \u2019fl\u00f6det\u2019. Hade den h\u00e4r texten varit en betraktelse om \u2019fl\u00f6de\u2019, hade den kanske uppfattats som en \u2019fram\u00e5t text\u2019. Detta d\u00e5 jag kunde ha skrivit i ordalag som tangerar universitetsv\u00e4rldens nuvarande hj\u00e4rtefr\u00e5gor. Ord som exempelvis genomstr\u00f6mning och publikationstakt \u00e4r exempel p\u00e5 s\u00e5dana ord. Nu kanske den h\u00e4r betraktelsen snarare kommer att uppfattas som ett pop-psykologiskt dravel eller m\u00f6jligtvis som ett f\u00f6rs\u00f6k till en naiv sj\u00e4lvhj\u00e4lpstext med \u2019buzz words\u2019 som: \u2019kommunikation\u2019 , \u2019kom ih\u00e5g att pausa\u2019 och \u2019laganda\u2019. <\/p>\n

Snarare vill jag bara p\u00e5minna l\u00e4saren om \u2019att fastna\u2019 inte \u00e4r s\u00e5 dramatiskt. S\u00e5 om du fastnar:
\n1.\tTa en paus
\n2.\tKommunicera
\n3.\tKom ih\u00e5g lagspelarna <\/p>\n

Eller kanske:
\n1.\tL\u00e4s
\n2.\tG\u00e5 p\u00e5 seminarium
\n3.\tLyssna <\/p>\n

FD Jakob L\u00f6fgren, SLS-forskare i Nordisk folkloristik vid \u00c5A<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I samband med min disputation levererade jag, helt enligt ordningen, en lectio praecursoria, en betraktelse \u00f6ver att str\u00e4va efter att vara n\u00f6jd. Tanken med den texten var att lyfta fram en del i forsknings- och studieprocessen som vi s\u00e4llan talar … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"class_list":["post-380","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-forskning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/380","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=380"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/380\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":388,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/380\/revisions\/388"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=380"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=380"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=380"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}