{"id":399,"date":"2019-10-03T10:00:36","date_gmt":"2019-10-03T07:00:36","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=399"},"modified":"2020-12-21T12:25:53","modified_gmt":"2020-12-21T10:25:53","slug":"gamla-mynt-i-byggnader","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2019\/10\/03\/gamla-mynt-i-byggnader\/","title":{"rendered":"Gamla mynt i byggnader"},"content":{"rendered":"<p>Nu och d\u00e5 f\u00e5r man h\u00f6ra att n\u00e5gon har hittat ett eller flera mynt g\u00f6mda i en gammal byggnad. Mynten kommer ofta fram under renovering eller n\u00e4r byggnaden rivs. De kan ligga under tr\u00f6skeln, under golvbr\u00e4dorna, i v\u00e4gg, tak eller i spisgrunder. Hur har de hamnat dit?<\/p>\n<p>Ibland kan det f\u00f6rst\u00e5s vara att myntet har trillat ur en ficka och landat under golvet genom en spricka. Men i andra fall \u00e4r det uppenbart att myntet eller mynten inte har hamnat p\u00e5 sin plats i misstag. D\u00e5 kan man kanske l\u00e4tt t\u00e4nka att de har g\u00f6mts f\u00f6r man har varit r\u00e4dd f\u00f6r tjuvar. I det fallet ska man t\u00e4nka p\u00e5 tv\u00e5 fr\u00e5gor: har \u00e4garen kunnat n\u00e5 mynten utan ett st\u00f6rre rivningsarbete och har myntskatten varit v\u00e4rdefull?<\/p>\n<div id=\"attachment_400\" style=\"width: 1209px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-400\" src=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2019\/10\/Hukantaival_bild_mynt.jpg\" alt=\"\" width=\"1199\" height=\"1278\" class=\"size-full wp-image-400\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2019\/10\/Hukantaival_bild_mynt.jpg 1199w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2019\/10\/Hukantaival_bild_mynt-281x300.jpg 281w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2019\/10\/Hukantaival_bild_mynt-768x819.jpg 768w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2019\/10\/Hukantaival_bild_mynt-961x1024.jpg 961w\" sizes=\"auto, (max-width: 1199px) 100vw, 1199px\" \/><p id=\"caption-attachment-400\" class=\"wp-caption-text\">Denna svenska skilling fr\u00e5n 1826 hittades under tr\u00f6skeln av ett h\u00e4rbre i Kuru p\u00e5 1960-talet. Foto av V. Pajulahti.<\/p><\/div>\n<p>Ofta \u00e4r de mynt som hittas inte speciellt v\u00e4rdefulla. Ibland \u00e4r de till och med betydligt \u00e4ldre \u00e4n huset, allts\u00e5 har de inte varit g\u00e5ngbara n\u00e4r de g\u00f6mdes. F\u00f6r att f\u00e5 svar p\u00e5 fr\u00e5gan varf\u00f6r dessa mynt har g\u00f6mts i huset f\u00e5r man v\u00e4nda sig till arkiverade ber\u00e4ttelser om gamla seder, allts\u00e5 folklore.<\/p>\n<p>Till exempel i Korsholm har man ber\u00e4ttat: N\u00e4r en g\u00e5rd bygges, l\u00e4gger man f\u00f6r att &#8221;motverka&#8221; onda \u00f6nskningar och elakheter mot g\u00e5rden ett silvermynt (helst icke g\u00e5ngbart) i varje knut och under varje tr\u00f6skel samt s\u00e4ger: &#8221;Vad som \u00e4r mitt vill jag ha, men vad som h\u00f6r en annan till bryr jag mig ej om&#8221; (Finlands svenska folkdiktning VII: 3, s. 104). Och i Tenala: Under tomtstocken till ett hus, skulle det l\u00e4ggas pengar, s\u00e5 skulle det huset aldrig bli utan (Finlands svenska folkdiktning VII: 3, s. 190).<\/p>\n<p>Det finns en hel del motsvarande ber\u00e4ttelser som visar att mynt har g\u00f6mts i byggnader f\u00f6r att f\u00e5 god lycka eller f\u00f6r att skydda dem mot onda krafter. Det kunde handla om ett eller flera mynt och ofta skulle de vara gamla. Men n\u00e5gra ber\u00e4ttelser n\u00e4mner att myntet skulle vara fr\u00e5n det \u00e5ret d\u00e5 huset byggdes. Det sistn\u00e4mnda verkar vara en nyare sed, d\u00e4r man vill dokumentera byggnads\u00e5ret. Mynt har g\u00f6mts i byggnader s\u00e5 l\u00e4nge som mynt har funnits, allts\u00e5 \u00e4r seden mycket gammal. Dessutom brukas traditionen \u00e4nnu i dag. Men betydelsen har \u00e4ndrat under \u00e5rhundradens lopp: nuf\u00f6rtiden muras byggnads\u00e5rets mynt tillsammans med andra ting i en symbolisk grundsten utan att (medvetet?) t\u00e4nka p\u00e5 lycka eller skydd mot onda \u00f6nskningar.<\/p>\n<p>L\u00e4s mer:<br \/>\nGrundstenen f\u00f6r Aurum i \u00c5bo murades under festliga former: <a href=\"https:\/\/www.abo.fi\/nyheter\/grundstenen-for-aurum-i-abo-murades-under-festliga-former\/\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">https:\/\/www.abo.fi\/nyheter\/grundstenen-for-aurum-i-abo-murades-under-festliga-former\/<\/a><br \/>\nHukantaival, S. &#8221;For a witch cannot cross such a threshold!\u201d \u2013 Building concealment traditions in Finland c. 1200\u20131950: <a href=\"https:\/\/www.utupub.fi\/handle\/10024\/125606\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">https:\/\/www.utupub.fi\/handle\/10024\/125606<\/a><\/p>\n<p><strong>Sonja Hukantaival<\/strong><br \/>\nForskardoktor i Nordisk folkloristik<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Nu och d\u00e5 f\u00e5r man h\u00f6ra att n\u00e5gon har hittat ett eller flera mynt g\u00f6mda i en gammal byggnad. Mynten kommer ofta fram under renovering eller n\u00e4r byggnaden rivs. De kan ligga under tr\u00f6skeln, under golvbr\u00e4dorna, i v\u00e4gg, tak eller &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2019\/10\/03\/gamla-mynt-i-byggnader\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[19,20,11],"tags":[],"class_list":["post-399","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-folktro","category-forskning","category-materialitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/399","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=399"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/399\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":401,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/399\/revisions\/401"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=399"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=399"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=399"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}