![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/05\/Amis_Paris_Roubaix_r\u00e9novation_du_secteur_pav\u00e9.jpg\")
Medlemmar ur v\u00e4nf\u00f6reningen f\u00f6r Paris-Roubaix s\u00e4tter en pav\u00e9-str\u00e4cka i skick inf\u00f6r kommande t\u00e4vlingar. Foto: Otto Von Viani, CC BY-SA 4.0<\/p><\/div>\n
Kullerstenarna skapar en sp\u00e4nnande omv\u00e4xling i cykelupplevelsen, iallafall f\u00f6r cykelturer d\u00e4r resan \u00e4r m\u00e5let, snarare \u00e4n destinationen. Den som dagligen cykelpendlar till arbetet, eller utf\u00f6r sina matink\u00f6p med cykel kanske snarare tar en omv\u00e4g runt skumpiga kullerstensavsnitt.<\/p>\n
Utanf\u00f6r en av \u00c5bos stoltheter, Domkyrkan fr\u00e5n 1200-talet, ligger kullerstenst\u00e4cket vidstr\u00e4ckt \u2013 h\u00e4r k\u00f6r inte l\u00e4ngre n\u00e5gra bilar, men ganska m\u00e5nga turistbussar. Kullerstenarna ska f\u00f6rflytta oss till en f\u00f6rfluten tid, en tid utan tung motoriserad trafik, innan asfalten gjorde int\u00e5g. Med kullerstenarna under f\u00f6tterna och sikte p\u00e5 domkyrkan kan man med lite fantasi k\u00e4nna sig f\u00f6rflyttad till b\u00f6rjan av 1800-talet.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/05\/Domkyrka-seten.jpg\")
Nuf\u00f6rtiden \u00e4r det framf\u00f6r Domkyrkan som kullerstenarna finns, men under 1900-talets b\u00f6rjan var kullerstensbel\u00e4ggningen vanlig runt om i \u00c5bo, som syns h\u00e4r p\u00e5 en bild fr\u00e5n ca 1900-1910, fr\u00e5n motsatta stranden av Aura \u00e5. Foto: Alex Federley (1864-1932), \u00c5bo Akademis bildsamlingar, CC BY 2.0<\/p><\/div>\n
I akademikvarteren, d\u00e4r stora delar av min arbetsplats, Finlands \u00e4ldsta (beroende p\u00e5 hur man r\u00e4knar) universitet \u00c5bo Akademi ligger, \u00e4r kullerstenarna och de huggna gatstenarna ocks\u00e5 v\u00e4lrepresenterade. De bidrar kanske till k\u00e4nslan av att r\u00f6ra sig i en anrik universitetsmilj\u00f6. H\u00e4r grundades trots allt Sveriges tredje universitet (efter Uppsala och Tartu). I m\u00e5nga gamla stadsk\u00e4rnor har man \u00e5terinf\u00f6rt gatstenar d\u00e4r det legat asfalt under decennier, kanske f\u00f6r att skapa atmosf\u00e4r och \u201dgenuina\u201d turistupplevelser.<\/p>\n
Men kullersten \u00e4r ocks\u00e5 ett gissel. F\u00f6r den som tar sig fram med rullstol eller g\u00e5nghj\u00e4lpmedel kan ett stenbelagt avsnitt inneb\u00e4ra en kraftig farts\u00e4nkning, eller kanske till och med s\u00e4tta stopp f\u00f6r framfarten helt. Den som n\u00e5gon g\u00e5ng fastnat med sm\u00e5 barnvagns- eller v\u00e4skhjul p\u00e5 en illa underh\u00e5llen gata full med l\u00f6sa gatstenar vet vilket svettigt och svordomsframkallande \u00e4ventyr det kan vara.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/05\/road-elder-lady-lisbon.jpg\")
Det som \u00e4r pittoreskt f\u00f6r en \u00e4r ett sv\u00e5r\u00f6verkomligt hinder f\u00f6r en annan. Foto: Piqsels, CC0<\/p><\/div>\n
Vill man skapa nostalgiska \u00e5terblickar, eller bevara gamla stadsmilj\u00f6er, f\u00e5r det inte g\u00f6ras p\u00e5 bekostnad av framkomlighet. L\u00f6sningarna \u00e4r m\u00e5nga, men det vill till att n\u00e5gon kommer ih\u00e5g att implementera dem ocks\u00e5. D\u00e4r detta sker kan alla vara delaktiga i stadslandskapet, oavsett funktionalitet.<\/p>\n
<\/p>\n
Blanka Henriksson<\/strong>, vikarierande forskningsledare i nordisk folkloristik P\u00e5 v\u00e4g hem fr\u00e5n dagis tar jag och familjens yngsta en liten omv\u00e4g f\u00f6r att hen ska f\u00e5 det s\u00e5 d\u00e4r h\u00e4rligt guppigt p\u00e5 springcykeln som det blir p\u00e5 \u00e4kta kullerstenar. N\u00e4r jag lyssnar p\u00e5 skramlet och ungens glada tjut … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\n(medveten om att insatta g\u00f6r skillnad p\u00e5 kullersten och huggen gatsten, \u00e4ven om den inte syns i texten ovan)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"