{"id":65,"date":"2017-12-05T10:57:15","date_gmt":"2017-12-05T08:57:15","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=65"},"modified":"2022-12-16T09:26:32","modified_gmt":"2022-12-16T07:26:32","slug":"rituella-eldar-under-samhain","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2017\/12\/05\/rituella-eldar-under-samhain\/","title":{"rendered":"Rituella eldar under Samhain"},"content":{"rendered":"<p>F\u00f6r oss i dagens v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4lle \u00e4r Samhain kanske n\u00e4rmast k\u00e4nt som \u201dforntida Halloween\u201d. Samhain (\u00e4ven stavat exempelvis Samain, Samuin, Sauin och Samhuinn, och ocks\u00e5 kallat andra namn beroende p\u00e5 plats) var en rituell keltisk h\u00f6gtid som firades efter sk\u00f6rden, fr\u00e5n solnedg\u00e5ngen den 31 oktober till solnedg\u00e5ngen den 1 november och angav \u00e5rets indelning i en ljusare och en m\u00f6rkare halva. H\u00f6gtiden firades f\u00f6r n\u00e4stan 2000 \u00e5r sedan, i Irland, Skottland och p\u00e5 Isle of Man. Under denna natt var \u201dden andra sidan\u201d n\u00e4rmare och man kunde se b\u00e5de avlidna sl\u00e4ktingar och onda andar, och \u00e4ven sm\u00e5 \u00f6vernaturliga varelser (i Irland kallade Aos S\u00ed) sades kunna skymtas. Samhain firade d\u00f6den och det m\u00f6rka halv\u00e5rets int\u00e5g, och det fanns m\u00e4ngder av riter som h\u00f6rde ihop med h\u00f6gtiden.<\/p>\n<p>Tv\u00e5 av de viktigaste komponenterna under \u00e4ldre tiders Samhainfirande var mat och eld. Under Samhain t\u00e4ndes stora kollektiva l\u00e4gerb\u00e5l \u201dbonfires\u201d, som enligt flera internetsidor p\u00e5st\u00e5s h\u00e4rr\u00f6ra fr\u00e5n ordet \u201dbone-fire\u201d, eftersom benen av de nyligen slaktade djuren kastades in i elden. Dessa eldar hade ett flertal syften. Hemmets h\u00e4rdar sl\u00e4cktes, f\u00f6r att sedan p\u00e5 nytt t\u00e4ndas med hj\u00e4lp av b\u00e5let. Elden anv\u00e4ndes som skydd mot de \u00f6vernaturliga v\u00e4sen som ans\u00e5gs h\u00e5lla till n\u00e4ra v\u00e5r v\u00e4rld, den v\u00e4gledde avlidna sl\u00e4ktingar hem, och man kastade in offerg\u00e5vor till olika naturv\u00e4sen i det kollektiva b\u00e5let. Askan fr\u00e5n b\u00e5let sedan spreds \u00f6ver de nyligen sk\u00f6rdade \u00e5krarna f\u00f6r att det kommande \u00e5ret skulle ge god sk\u00f6rd.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-large wp-image-67\" src=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2017\/12\/Per-Palmkvist-Knudsen-1024x768.jpg\" alt=\"\" width=\"604\" height=\"453\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2017\/12\/Per-Palmkvist-Knudsen-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2017\/12\/Per-Palmkvist-Knudsen-300x225.jpg 300w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2017\/12\/Per-Palmkvist-Knudsen-768x576.jpg 768w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2017\/12\/Per-Palmkvist-Knudsen.jpg 1280w\" sizes=\"auto, (max-width: 604px) 100vw, 604px\" \/><br \/>\nFotograf : Per Palmkvist Knudsen, wikilicens CC BY-SA 2.5<\/p>\n<p>P\u00e5 grund av det under vinterhalv\u00e5ret allt blekare solljuset \u00e4r det m\u00f6jligt att Samhains stora b\u00e5l ursprungligen t\u00e4ndes som hj\u00e4lpmedel f\u00f6r solen, som man noterade hade slutat skina lika klart som under sommarhalv\u00e5ret. Detta skulle senare ha utvecklats till en mer etablerad h\u00f6gtid, med olika riter som h\u00f6r till.<\/p>\n<p>I dagens v\u00e4rld \u00e4r Samhain inte ett alldeles v\u00e4lk\u00e4nt fenomen trots dess historiska betydelse. Irl\u00e4ndska emigranter f\u00f6rde seden vidare till Amerika, d\u00e4r den s\u00e5 sm\u00e5ningom f\u00f6rvandlades till vad vi idag k\u00e4nner igen som Halloween, och de krista h\u00f6gtiderna runtom vilket ocks\u00e5 var vad man i det alltmer kristna Europa f\u00f6rs\u00f6kt byta ut h\u00f6gtiden mot.<\/p>\n<p>Sedan ungef\u00e4r mitten av 1900-talet har nypaganer som f\u00f6ljer den keltiska kalendern (s\u00e5som wiccaner och druider) f\u00f6rs\u00f6kt \u00e5teruppliva gamla traditioner genom att fira Samhain, eller en fest baserad p\u00e5 h\u00f6gtiden, som en del av sin religi\u00f6sa tradition. Dagens Samhain kallas ofta ny\u00e5r, och i sydligare trakter \u00e4r det vanligt att fira h\u00f6gtiden kring den f\u00f6rsta maj.<\/p>\n<p>Specifika rituella platser b\u00e5de i Skottland och Irland d\u00e4r dessa eldar skulle t\u00e4ndas finns kvar \u00e4n idag, men anv\u00e4nds inte l\u00e4ngre under nutida festligheter. \u00c4ven under historiskt Samhainfirande t\u00e4ndes mindre kollektiva brasor bland byarna l\u00e4ngre bort, eftersom h\u00f6gtiden firades \u00f6ver hela de keltiska delarna av Irland och Skottland.<\/p>\n<p>Eftersom Samhain var en \u00f6verg\u00e5ngsrit mellan de tv\u00e5 halvorna av \u00e5ret kan elden t\u00e4nkas ha setts som en slags \u00f6verg\u00e5ng. \u00c4ven t\u00e4ndandet av hemmets eldar med elden fr\u00e5n det kollektiva b\u00e5let kan ses som ett s\u00e4tt att p\u00e5b\u00f6rja n\u00e5got nytt och s\u00e4ga farv\u00e4l till det gamla. Enligt flera nypaganistiska r\u00f6relser som firar Samhain \u00e4r h\u00f6gtiden ett slags ny\u00e5rsfirande, d\u00e4r man kan v\u00e4lja ritualer som man sj\u00e4lv anser att hj\u00e4lper en att g\u00f6ra f\u00f6ljande \u00e5r b\u00e4ttre. M\u00e5nga av dessa religioner \u00e4r mycket individualistiska, och det finns ingen entydig bild p\u00e5 hur man b\u00f6r tro, utan det handlar mera om utf\u00f6rande. P\u00e5 grund av dessa religioners utspriddhet och individualism \u00e4r det inte l\u00e4ngre sed att t\u00e4nda stora kollektiva b\u00e5l utan m\u00e5nga ut\u00f6vare v\u00e4ljer hellre att g\u00f6ra upp egna privata eldar. Elden har heller inte samma betydelse i nutida Samhain som f\u00f6rr utan det \u00e4r m\u00f6jligt att fira denna h\u00f6gtid som man sj\u00e4lv finner b\u00e4st., \u00c4ven om nutida s\u00e4tt at fira skiljer sig markant fr\u00e5n den ursprungliga h\u00f6gtiden p\u00e5st\u00e5r nypaganer g\u00e4rna att de f\u00f6ljer gamla traditioner, ist\u00e4llet f\u00f6r att s\u00e4ga att de utf\u00f6r en ny ritual.<\/p>\n<p>Sm\u00e5 riter som man kan utf\u00f6ra under h\u00f6gtiden varierar, och f\u00e5 av dem inneh\u00e5ller eld. De som g\u00f6r det har \u00e4ven alternativa s\u00e4tt att skapa elden, till exempel om man inte har m\u00f6jlighet att g\u00f6ra ett b\u00e5l. B\u00e5let \u00e4r heller inte l\u00e4ngre stort och kollektivt. De b\u00e5l som t\u00e4nds vid samma tidpunkt som denna h\u00f6gtid h\u00f6r ofta till andra festligheter. Elden spelar inte en lika stor roll inom modernt Samhainfirande \u2013 man ser den inte som ett skydd f\u00f6r andar, och man v\u00e4rmer heller inte avlidna sl\u00e4ktingar som kommit p\u00e5 bes\u00f6k f\u00f6r en natt.<\/p>\n<p>Amina St\u00e5lfors<br \/>\nskriven f\u00f6r kulturanalyskursen \u201dRitual och materialitet\u201d 2017<\/p>\n<p>L\u00e4stips<\/p>\n<p>&#8211; Pakanaverkko, <a href=\"http:\/\/www.pakanaverkko.fi\/uskonnoista\/wicca\">www.pakanaverkko.fi\/uskonnoista\/wicca<\/a>\/<br \/>\n&#8211; Samhain Lore and Rituals, <a href=\"https:\/\/www.circlesanctuary.org\/index.php\/celebrating-the-seasons\/samhain-lore-and-rituals\">https:\/\/www.circlesanctuary.org\/index.php\/celebrating-the-seasons\/samhain-lore-and-rituals<\/a><br \/>\n&#8211; Samhain, <a href=\"http:\/\/www.newgrange.com\/samhain.htm\">http:\/\/www.newgrange.com\/samhain.htm<\/a><br \/>\n&#8211; \u00d6stling, Per-Anders (2012) Sp\u00f6ken, medier och astrala resor. Uppsala: Institutet f\u00f6r spr\u00e5k och folkminnen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>F\u00f6r oss i dagens v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4lle \u00e4r Samhain kanske n\u00e4rmast k\u00e4nt som \u201dforntida Halloween\u201d. Samhain (\u00e4ven stavat exempelvis Samain, Samuin, Sauin och Samhuinn, och ocks\u00e5 kallat andra namn beroende p\u00e5 plats) var en rituell keltisk h\u00f6gtid som firades efter sk\u00f6rden, &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2017\/12\/05\/rituella-eldar-under-samhain\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[24,2,23],"tags":[],"class_list":["post-65","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arets-fester","category-kulturanalys","category-ritualitet-och-materialitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/65","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=65"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/65\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1299,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/65\/revisions\/1299"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=65"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=65"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=65"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}