{"id":691,"date":"2020-10-21T16:33:55","date_gmt":"2020-10-21T13:33:55","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=691"},"modified":"2023-03-01T11:17:00","modified_gmt":"2023-03-01T09:17:00","slug":"jag-vill-ogarna-definiera-pojken-men","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2020\/10\/21\/jag-vill-ogarna-definiera-pojken-men\/","title":{"rendered":"Jag vill og\u00e4rna definiera pojken men\u2026"},"content":{"rendered":"<p>N\u00e4r man konstruerar en fr\u00e5gelista i syfte att samla in narrativt material, s\u00e5 l\u00e4ggs mycket tid p\u00e5 att fundera p\u00e5 hur man egentligen ska st\u00e4lla fr\u00e5gorna man vill ha svar p\u00e5. De ska inspirera en potentiell informant att ta till keyboarden och skriva ner sin livsber\u00e4ttelse och sina erfarenheter, s\u00e5 att jag som forskare kan f\u00e5 svar p\u00e5 min fr\u00e5ga, och s\u00e5 att det inspirerar till ett s\u00e5 \u00f6ppet och fritt ber\u00e4ttande som m\u00f6jligt.<\/p>\n<p>I projektet \u201dBoys will be boys\u201d lade jag ocks\u00e5 tid p\u00e5 att f\u00e5 ett ber\u00e4ttande fl\u00f6de i mina fr\u00e5gor. Listan b\u00f6rjade med en uppmaning att ber\u00e4tta ett barndomsminne (vilket som helst), f\u00f6r att sedan tematiskt f\u00e5 ber\u00e4tta om sin vardag, relationer, och k\u00e4nslor, detta f\u00f6r att hj\u00e4lpa mig besvara fr\u00e5gan om vad k\u00e4nslan i erfarenhetsber\u00e4ttelser av att v\u00e4xa upp som pojke kan vara. I den mediala ber\u00e4ttelsen f\u00e5r man k\u00e4nslan av att pojkskapet \u00e4r en vild, busig och rebellisk; Bart Simpson, Emil i L\u00f6nneberga, Dennis och Huckleberry Finn; ung, vild och med slangbellan redo. I det mediala landskapet definieras pojken ofta som just busig och v\u00e4cker en k\u00e4nsla av uppror i publiken. K\u00e4nslan av att v\u00e4xa upp som pojke innefattar f\u00f6rst\u00e5s mer k\u00e4nslor \u00e4n s\u00e5. Det var d\u00e4rf\u00f6r jag lade stort intresse vid den sista fr\u00e5gan i min lista: \u201dHur definierades en \u2019riktig pojke\u2019 n\u00e4r du var liten?\u201d<\/p>\n<div id=\"attachment_692\" style=\"width: 970px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-692\" class=\"size-full wp-image-692\" src=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/10\/bart-655318_960_720.png\" alt=\"\" width=\"960\" height=\"496\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/10\/bart-655318_960_720.png 960w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/10\/bart-655318_960_720-300x155.png 300w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/10\/bart-655318_960_720-768x397.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><p id=\"caption-attachment-692\" class=\"wp-caption-text\">Bild: https:\/\/pixabay.com\/sv\/vectors\/bart-simpson-serier-vektor-655318\/<\/p><\/div>\n<p>Den fr\u00e5gan, trots min utt\u00e4nkta plan att st\u00e4lla denna \u00f6ppna fr\u00e5ga sist i listan, efter att man har f\u00e5tt ber\u00e4tta om sin vardag, minnen av relationer, f\u00f6rebilder, leksaker och k\u00e4nslor, var sv\u00e5rf\u00e5ngad: \u201dIngen definierade n\u00e5got s\u00e5dant d\u00e5 jag var liten\u201d (Man f. 1964). \u201dKommer int ih\u00e5g\u201d (Man f. 2001), \u201dPojkar var pojkar och flickor var flickor, det var inget m\u00e4rkv\u00e4rdigt med det\u201d (Man f. 1984).<\/p>\n<p>I det ber\u00e4ttade beskrivs (\u00e4nd\u00e5) i huvudsak tre sorters pojkar: (1) inte-pojken, (2) den starka, tuffa, manliga pojken med muskler och (3) den busige pojken med slangbellan, tre \u00e5terkommande gestalter som kanske s\u00e4ger n\u00e5got om hur pojke uppfattas.<\/p>\n<p>Inte-pojken \u00e4r: \u201dEn s\u00e5dan som inte \u00e4r transsexuell eller en kvinna\u201d (Man f. 2001) eller \u201dInte tjej\u201d (Man f. 1982). Det vill s\u00e4ga att pojke i ber\u00e4ttelsen definieras enligt vad det inte \u00e4r (apofatiskt); inte tjej, kvinna, kvinnlig eller tjejig. Eller som en informant uttrycker det: \u201dDet var viktigare att markera n\u00e4r n\u00e5gon var en \u2019oriktig\u2019 pojke\u201d (Man f. 1988).<\/p>\n<p>Den starka, manliga, sk\u00e4ggiga pojken som tillskrivs epiteten \u201dBr\u00f6st h\u00e5rd, bastu, m\u00f6rk r\u00f6st inte r\u00e4dd f\u00f6r n\u00e5gonting\u201d (Man f. 2001) \u00a0och kan \u201darbeta fr\u00e5n \u2019dag till natt\u2019\u201d (Man f. 2001); en \u00e5terkommande gestalt som inte heller \u00e4r en beskrivning av en pojke, utan av en man. Karakt\u00e4ren kopplas ihop med maskulint kodade egenskaper som: \u201dVisa inte svaghet, gr\u00e5t inte \u00ad\u2013 visa styrka\/dominera, visa ilska\u201d (Man f. 1982), arbetskapacitet, styrka\u00a0 eller mod. Ofta tillskrivs karakt\u00e4ren ocks\u00e5 goda egenskaper: \u201dman skulle vara \u00e4rlig, p\u00e5litlig och ansvarsfull\u201d (Man f. 1970)<\/p>\n<p>S\u00e5 har vi d\u00e5 det klassiska busfr\u00f6t: \u201dBryt regler, utmana, var rebellisk\u201d (Man f. 1982). En klar gestaltning av pojke som man kan f\u00f6rh\u00e5lla sig till \u201dPojkar \u00e4r egensinniga, g\u00f6r hyss, ska alltid best\u00e4mma, vet vad de vill, ska gilla sport, motorer, bl\u00e5tt och prata med djup r\u00f6st. Jag gjorde hyss, men allt det andra var jag d\u00e5lig p\u00e5\u201d (Man f. 1987). \u201dRiktiga pojkar hade fart, gillade att t\u00e4vla, kl\u00e4ttra, utforska. Nyfikenhet var en annan positiv egenskap [\u2026] Att vara stillsam och litet funderande, s\u00e5gs inte direkt som attraktiva\/bel\u00f6nade egenskaper hos pojkar. Man skulle vara ruff, aktiv, rolig\u201d (Man f. 1963).<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-693\" src=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/10\/Mexican_Slingshot.jpg\" alt=\"\" width=\"1066\" height=\"1189\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/10\/Mexican_Slingshot.jpg 1066w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/10\/Mexican_Slingshot-269x300.jpg 269w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/10\/Mexican_Slingshot-768x857.jpg 768w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/10\/Mexican_Slingshot-918x1024.jpg 918w\" sizes=\"auto, (max-width: 1066px) 100vw, 1066px\" \/><\/p>\n<p>Jag vill og\u00e4rna definiera pojken men jag vill lyfta fram informanternas egna beskrivningar. Beskrivningen av mannen-snarare-\u00e4n-pojken och skildringar av pojken som inte-tjej kanske visar p\u00e5 en viss (samh\u00e4llelig) avsaknad av en diskussion om vad pojkskapet inneb\u00e4r. En viss fr\u00e5nvaro av diversifiering av vad en pojke \u00e4r och kan vara. I den avsaknaden kommer busfr\u00f6t in som klar en gestalt och beskrivning, som f\u00e5r st\u00e5 f\u00f6r pojken och hans egenskaper. En masternarrativ gestalt som f\u00f6rmedlar k\u00e4nslan av att \u201dboys will be boys\u201d.<\/p>\n<p><strong>Jakob L\u00f6fgren<\/strong><br \/>\nSLS-forskare i Nordisk folkloristik<\/p>\n<p>Texten baserar sig p\u00e5 en artikel i\u00a0<em>Ethnologia Scandinavica<\/em> och finns fritt tillg\u00e4nglig h\u00e4r:<br \/>\n<a href=\"https:\/\/gustavadolfsakademien.bokorder.se\/sv-SE\/download\/92fecd78-3443-4a7d-b166-c17abdd1fad8\">https:\/\/gustavadolfsakademien.bokorder.se\/sv-SE\/download\/92fecd78-3443-4a7d-b166-c17abdd1fad8<\/a> s. 67\u201380.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>N\u00e4r man konstruerar en fr\u00e5gelista i syfte att samla in narrativt material, s\u00e5 l\u00e4ggs mycket tid p\u00e5 att fundera p\u00e5 hur man egentligen ska st\u00e4lla fr\u00e5gorna man vill ha svar p\u00e5. De ska inspirera en potentiell informant att ta till &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2020\/10\/21\/jag-vill-ogarna-definiera-pojken-men\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"class_list":["post-691","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-forskning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/691","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=691"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/691\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":697,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/691\/revisions\/697"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=691"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=691"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=691"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}