{"id":74,"date":"2017-12-08T09:08:37","date_gmt":"2017-12-08T07:08:37","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=74"},"modified":"2020-12-21T12:31:20","modified_gmt":"2020-12-21T10:31:20","slug":"kekri-foregangaren-till-arsslutets-samlade-festligheter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2017\/12\/08\/kekri-foregangaren-till-arsslutets-samlade-festligheter\/","title":{"rendered":"Kekri \u2013 f\u00f6reg\u00e5ngaren till \u00e5rsslutets samlade festligheter"},"content":{"rendered":"<p>Vi har just firat allhelgona, kommit ih\u00e5g v\u00e5ra d\u00f6da och haft den numera \u00e5rliga diskussionen om Halloweens ant\u00e5gande i Finland. Sen b\u00f6rjar advent och v\u00e4ntan inf\u00f6r julen med all dess mat, och allt kulminerar i ny\u00e5rsfirandet med buller och b\u00e5ng. Det som m\u00e5nga inte vet \u00e4r att man tidigare i den finska kulturen firade n\u00e5got som kombinerade alla dessa h\u00f6gtider i n\u00e5got som var \u00e5rets h\u00f6jdpunkt: kekri.<\/p>\n<p>Kekri var en sk\u00f6rdefest som ursprungligen firades vid olika tidpunkter, beroende p\u00e5 n\u00e4r de olika g\u00e5rdarna blev f\u00e4rdiga med sina sk\u00f6rdesysslor, men p\u00e5 1800-talet f\u00f6rankrades den till f\u00f6rsta november. Vid kekri tog det gamla \u00e5ret slut och det nya b\u00f6rjade och firandet fylldes av olika symboliska handlingar och ritualer. Borden skulle digna av mat och dryck och ju fullare och m\u00e4ttare man till slut var, desto b\u00e4ttre, det b\u00e5dade n\u00e4mligen gott f\u00f6r n\u00e4sta \u00e5rs sk\u00f6rd. F\u00e5r hade en speciell st\u00e4llning och man \u00e5t ofta lammstek, sparade benen och gr\u00e4vde efter\u00e5t ner dem f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla lyckan inf\u00f6r det nya \u00e5ret. Det dansades, l\u00e4stes ramsor och man levde loppan. Traktens ungdomar kunde kl\u00e4 ut sig till \u201dkekripukki\u201d (kekribock) och \u201dkekrit\u00e4r\u201d (en kvinnlig kekrifigur) genom att anv\u00e4nda sig av bockmasker, kl\u00e4 sig i skinn och lakan och g\u00e5 fr\u00e5n g\u00e5rd till g\u00e5rd och be om mat. Ifall de inte fick n\u00e5got s\u00e5 hotade de med olika hyss.<br \/>\n<div id=\"attachment_75\" style=\"width: 290px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-75\" src=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2017\/12\/Kekripukki-public-domain.jpg\" alt=\"\" width=\"280\" height=\"380\" class=\"size-full wp-image-75\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2017\/12\/Kekripukki-public-domain.jpg 280w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2017\/12\/Kekripukki-public-domain-221x300.jpg 221w\" sizes=\"auto, (max-width: 280px) 100vw, 280px\" \/><p id=\"caption-attachment-75\" class=\"wp-caption-text\">Pekka Ruotsalainen kl\u00e4dd som kekripukki 1927.<br \/>Foto:Ahti Rytk\u00f6nen \/ Museovirasto (Public domain)<\/p><\/div><\/p>\n<p>Efter festen s\u00e5 var det gamla \u00e5ret slut, men det nya \u00e5ret b\u00f6rjade inte direkt d\u00e4rp\u00e5. Ordet \u201dkekri\u201d g\u00e5r tillbaka till fornugriska \u201dkekraj\u201d, som vidare \u00e4r ett 4000 \u00e5r gammalt l\u00e5neord fr\u00e5n indoiranska, och har betydelsen \u201dhjul\u201d, \u201dn\u00e5got cirkul\u00e4rt\u201d. Firandet var ursprungligen f\u00f6rankrad i en neolitisk allm\u00e4neuropeisk soldyrkan och f\u00f6r att sol\u00e5ret och m\u00e5n\u00e5ret skulle g\u00e5 ihop s\u00e5 kr\u00e4vdes en tolv dagars period mellan det gamla \u00e5ret och b\u00f6rjan p\u00e5 det nya. Denna tid kallades i den finska kulturen f\u00f6r \u201djakoaika\u201d (ung. delningstid). Dessa tolv dagar var en gr\u00e4nsperiod d\u00e5 man bara gjorde det n\u00f6dv\u00e4ndigaste arbetet, r\u00f6rde sig s\u00e5 ljudl\u00f6st som m\u00f6jligt, d\u00e5 sp\u00e5domar utf\u00f6rdes f\u00f6r att visa hur det nya \u00e5ret skulle bli och d\u00e5 avlidna f\u00f6rf\u00e4der och andra andar var n\u00e4rvarande. Portarna mellan v\u00e4rldarna var \u00f6ppna och detta kr\u00e4vde strikta regler f\u00f6r hur man skulle bete sig, andar skulle blidkas och v\u00e4rldens status quo uppr\u00e4tth\u00e5llas. Tiden var \u201dpyh\u00e4\u201d (ung. helig), n\u00e5got begr\u00e4nsat, rentav farligt, f\u00f6rbjudet, ett icke-rum, ett utrymme mellan tv\u00e5 inrutade cirklar. M\u00e5nga k\u00e4nner s\u00e4kert till begreppet \u201dtwelve days of Christmas\u201d fr\u00e5n den angloamerikanska v\u00e4rlden, det har precis samma ursprung som det finska \u201djakoaika\u201d.<\/p>\n<p>Julen tog fr.o.m. 1800-talet \u00f6ver en hel del av kekris seder. Att \u00e4ta mycket mat, komma ih\u00e5g de avlidna genom att t\u00e4nda ljus p\u00e5 gravarna, julgubben (joulupukki) i den finska varianten med skinnkl\u00e4der, anv\u00e4ndandet av halm som dekoration, seden om julefrid; alla dessa element hittas i n\u00e5gon form i firandet av kekri. Ett tales\u00e4tt vid den tiden l\u00f6d: \u201dtalonpojan kekri, herrainv\u00e4en joulu\u201d (bondens kekri, herrskapets jul), som ber\u00e4ttar om hur f\u00f6r\u00e4ndringen h\u00f6ll p\u00e5 att ske.<br \/>\nKekri minskade vidare i betydelse i och med urbaniseringen och splittrandet av det gamla bondesamh\u00e4llet. Min farmor v\u00e4xte upp i Sievi under krigstiden och kommer ih\u00e5g att kekri var en term som man k\u00e4nde till som \u201dkekrijoulu\u201d (kekrijul), men att det inte firades aktivt d\u00e5 l\u00e4ngre. Idag har man revitaliserat seden p\u00e5 olika h\u00e5ll, bl.a. p\u00e5 F\u00f6lis\u00f6n i Helsingfors. D\u00e4r kan man bl.a. g\u00f6ra en kekrimask \u00e5t sig, delta i en andakt och vara med om att sk\u00f6rda i tr\u00e4dg\u00e5rdslandet p\u00e5 \u00f6n. Kekripukki r\u00f6r sig s\u00e5klart ocks\u00e5 p\u00e5 omr\u00e5det. I Kajana firar man kekri genom att br\u00e4nna en kekribock av halm.<\/p>\n<p>Vad studier av v\u00e5ra seder d\u00e5 och nu ber\u00e4ttar oss \u00e4r att v\u00e5r kultur inte \u00e4r isolerad och inte heller unik. Seder och bruk har kommit och g\u00e5tt genom \u00e5rhundraden, f\u00e5tt nya pr\u00e4gel och former vartefter. Men i grund och botten har de flesta av v\u00e5ra seder mycket gemensamt i sin symbolik och i sin ritualitet och varf\u00f6r de utf\u00f6rs. Det handlar om olika gr\u00e4nser i livet, om att skydda sig och v\u00f6rda b\u00e5de det \u00f6verjordiska och det jordiska. \u00c4ven om vi idag inte \u00e4r medvetna om varf\u00f6r vi br\u00e4nner brasor, varf\u00f6r vi konsumerar s\u00e5 mycket mat p\u00e5 julen, eller vet hur l\u00e5ngt tillbaka i forntiden seden om att hedra de avlidna g\u00e5r, s\u00e5 forts\u00e4tter vi att utf\u00f6ra liknande handlingar som v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der en g\u00e5ng gjorde. Lite annorlunda, inlindade i lite olika omslagspapper, men \u00e4nd\u00e5 sticklingar fr\u00e5n samma tr\u00e4d. Ta det omtvistade Halloween, som b\u00e5de ses som ett hot och en m\u00f6jlighet hos oss idag. Dess grund ligger i keltiska h\u00f6gtiden Samhain, som \u00e4r exakt samma kugge i exakt samma hjul som kekri. Halloween \u00e4r allts\u00e5 egentligen inte alls ett fr\u00e4mmande element f\u00f6r oss historiskt sett, vi har sj\u00e4lv under samma tidpunkt och under n\u00e4stan likadana former firat en egen h\u00f6gtid, till och med genom en inhemsk variant av \u201dtrick or treat\u201d.<\/p>\n<p>Kekri firar det cirkul\u00e4ra, det \u00e5terkommande, det fortg\u00e5ende livet, och kunde d\u00e4rmed symbolisera kulturen som helhet. N\u00e4r n\u00e5got nytt sipprar in s\u00e5 \u00e4r det bara att gl\u00e4nta lite p\u00e5 locket och n\u00e4stan s\u00e4kert finns d\u00e4runder n\u00e5got som egentligen \u00e4r v\u00e4ldigt bekant. S\u00e5 som \u00e5ren g\u00e5r runt, s\u00e5 g\u00e5r ocks\u00e5 sederna, fr\u00e5n generation till generation, fr\u00e5n folk till folk, fr\u00e5n land till land, i en naturlig och stadigt vandrande bana.<\/p>\n<p>Hannah Salo<\/p>\n<p>skriven f\u00f6r kulturanalyskursen \u201dRitual och materialitet\u201d 2017<\/p>\n<p>L\u00e4stips<\/p>\n<p>Ridderstad, P. Marianna. \u201dThe bear and the year: On the origin of the Finnish late iron age folk calendar and its connection to the bear cult\u201d. Mediterranean Archaeology and Archaeometry, Vol. 16, No 4, (2016), pp. 355-34.<\/p>\n<p>Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. <a href=\"http:\/\/neba.finlit.fi\/juhlat\/kekri\/index.html\">http:\/\/neba.finlit.fi\/juhlat\/kekri\/index.html<\/a><br \/>\n(p\u00e5 sidan finns en l\u00e5ng lista med litteratur om kekri)<\/p>\n<p>Taivaannaula ry. <a href=\"http:\/\/www.taivaannaula.org\/\">http:\/\/www.taivaannaula.org\/<\/a><br \/>\n(skriver n\u00e4stan dagligen p\u00e5 facebook om olika seder och bruk som varit aktuella f\u00f6r dagen ifr\u00e5ga eller tiden p\u00e5 \u00e5ret)<\/p>\n<p>Talonpoikaiskulttuuris\u00e4\u00e4ti\u00f6.<a href=\"http:\/\/kekri.fi\/\"> http:\/\/kekri.fi\/<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Vi har just firat allhelgona, kommit ih\u00e5g v\u00e5ra d\u00f6da och haft den numera \u00e5rliga diskussionen om Halloweens ant\u00e5gande i Finland. Sen b\u00f6rjar advent och v\u00e4ntan inf\u00f6r julen med all dess mat, och allt kulminerar i ny\u00e5rsfirandet med buller och b\u00e5ng. &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2017\/12\/08\/kekri-foregangaren-till-arsslutets-samlade-festligheter\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[24,2,23],"tags":[],"class_list":["post-74","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arets-fester","category-kulturanalys","category-ritualitet-och-materialitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=74"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":76,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74\/revisions\/76"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=74"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=74"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=74"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}