{"id":768,"date":"2020-12-11T08:39:06","date_gmt":"2020-12-11T06:39:06","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=768"},"modified":"2024-05-07T14:18:48","modified_gmt":"2024-05-07T11:18:48","slug":"stalo-folkvasen-eller-viking","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2020\/12\/11\/stalo-folkvasen-eller-viking\/","title":{"rendered":"Stalo \u2013 folkv\u00e4sen eller viking?"},"content":{"rendered":"<p>Stalo f\u00f6rekommer i olika sagor och s\u00e4gner inom den samiska folktron. Man trodde att Stalo stal renar, kidnappade samer och \u00e5t dem. Ber\u00e4ttelserna handlar ofta om hur samer lyckas \u00f6verlista den dumma och l\u00e4ttlurade Stalo, trots dess styrka.<br \/>\nNamnet tros ha kommit fr\u00e5n urnordiskans \u201dstahla\u201d f\u00f6r st\u00e5l\/j\u00e4rn och skiftar beroende p\u00e5 samiskan. St\u00e1llu, Stallo p\u00e5 nordsamiska, Stalo p\u00e5 sydsamiska och St\u00e1llo p\u00e5 Lulesamiska.<\/p>\n<p>Stalo f\u00f6rekommer i olika skepnader och beskrivningen varierar beroende p\u00e5 omr\u00e5de. S\u00f6der i V\u00e4rmland och J\u00e4mtland beskrivs Stalo som m\u00e4nniskolik, i norr som ett \u00f6vernaturligt v\u00e4sen. Vanligast \u00e4r att Stalo beskrivs som en j\u00e4tte, ett troll eller en demon\/dj\u00e4vul ikl\u00e4dd svarta j\u00e4rnkl\u00e4der.<\/p>\n<p>Stalo f\u00f6rekommer f\u00f6rsta g\u00e5ngen i skrift 1768\/1780 i Lexicon Lapponicum, \u00e4ven om den funnits i samisk sagotradition i vad man tror \u00e4r flera hundratals \u00e5r. Till skillnad fr\u00e5n andra mytologiska v\u00e4sen, som t.ex. troll och j\u00e4ttar inom den samiska folktron, s\u00e5 h\u00e4rstammar Stalo helt fr\u00e5n den samiska id\u00e9v\u00e4rlden enligt den norska folkloristen Marit Anne Hauan.<\/p>\n<p>Det finns olika teorier och spekulationer kring huruvida Stalo kunde ha n\u00e5gon historisk f\u00f6rklaring. Ber\u00e4ttelserna utspelar sig ofta p\u00e5 vintern och trots sina \u00f6vernaturliga aspekter \u00e5terkommer en tydlig konflikt om resurser. Var det en mytologisk gestaltning som kidnappade samer och stal renar, eller var det r\u00f6vare?<\/p>\n<div id=\"attachment_769\" style=\"width: 1510px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-769\" class=\"size-full wp-image-769\" src=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/12\/Bauer-Stalo.png\" alt=\"\" width=\"1500\" height=\"551\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/12\/Bauer-Stalo.png 1500w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/12\/Bauer-Stalo-300x110.png 300w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/12\/Bauer-Stalo-768x282.png 768w, https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/12\/Bauer-Stalo-1024x376.png 1024w\" sizes=\"auto, (max-width: 1500px) 100vw, 1500px\" \/><p id=\"caption-attachment-769\" class=\"wp-caption-text\">Av John Bauer &#8211; John Bauer, Public Domain, <a href=\"https:\/\/commons.wikimedia.org\/w\/index.php?curid=1716958\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">https:\/\/commons.wikimedia.org\/w\/index.php?curid=1716958<\/a><\/p><\/div>\n<p>Redan under 1830-talet var br\u00f6derna Lars Levi och Petrus Laestadius \u00f6vertygade om att Stalo egentligen var vikingar eller r\u00f6vare. Barna\u00e4tandet trodde man d\u00e5 varit en myt f\u00f6r att skr\u00e4mma olydiga barn.<\/p>\n<p>Senare har man bl.a. gjort kopplingar under 1870-talet till vikingarnas ringbrynjor som tros kunna vara det man menat med att Stalo b\u00e4r svart j\u00e4rnkl\u00e4dnad. Under 1900-talet kom \u00e4ven teorier om att Stalo skulle ha kunnat vara andra nordbor som var j\u00e4gare eller skatteindrivare.<\/p>\n<p>Trots alla teorier och spekulationer har man inte kunnat s\u00e4kerst\u00e4lla ett tydligt svar. Slogs samerna med \u00f6vernaturliga v\u00e4sen, vikingar eller m\u00f6jligtvis n\u00e5got annat?<\/p>\n<p><em>Amanda Karrenpalo<\/em><br \/>\nSkriven f\u00f6r kulturanalyskursen Ritual och materialitet 2020<\/p>\n<p>L\u00e4s mer:<br \/>\nManker, Ernst 1959. Veje-Abram och stalo-myten. Fataburen. <a href=\"https:\/\/www.diva-portal.org\/smash\/get\/diva2:1291325\/FULLTEXT01\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">https:\/\/www.diva-portal.org\/smash\/get\/diva2:1291325\/FULLTEXT01<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Samisk_religion#Samisk_folktro\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Samisk_religion#Samisk_folktro<\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.lokaltidningen.nu\/storuman\/samernas-berattelser-om-stalo\/reprll!0Rc1UkKSRKalUfBjBFTLMw\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">https:\/\/www.lokaltidningen.nu\/storuman\/samernas-berattelser-om-stalo\/reprll!0Rc1UkKSRKalUfBjBFTLMw\/ <\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Stalo\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Stalo<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Stalo f\u00f6rekommer i olika sagor och s\u00e4gner inom den samiska folktron. Man trodde att Stalo stal renar, kidnappade samer och \u00e5t dem. Ber\u00e4ttelserna handlar ofta om hur samer lyckas \u00f6verlista den dumma och l\u00e4ttlurade Stalo, trots dess styrka. Namnet tros &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2020\/12\/11\/stalo-folkvasen-eller-viking\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[19,23],"tags":[],"class_list":["post-768","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-folktro","category-ritualitet-och-materialitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/768","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=768"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/768\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1639,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/768\/revisions\/1639"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=768"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=768"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=768"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}