![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/12\/Juthn\u00e4s_P\u00e5skris.jpg\")
Bild av Green Yoshi. Wikimedia Commons<\/a>.<\/p><\/div>\n Det finns flera teorier kring varifr\u00e5n traditionen med p\u00e5skris har kommit. P\u00e5skriset, som ocks\u00e5 brukar kallas fastlagsris, \u00e4r det m\u00e5nga som menar att symboliserar de palmkvistar man str\u00f6dde framf\u00f6r Jesus n\u00e4r han red in i Jerusalem. Innan p\u00e5skriset blev prydnadsris menar en del ocks\u00e5 att det ursprungligen kommer fr\u00e5n den s\u00e5 kallade l\u00e5ngfredagsrisningen, d\u00e4r man under p\u00e5sktiden piskade varandra f\u00f6r att p\u00e5minna om Jesu lidande. Risning anv\u00e4nds ocks\u00e5 \u00e4nnu i den ortodoxa traditionen i Finland, d\u00e4r man med v\u00e4lsignade videkvistar vidr\u00f6r sina n\u00e4ra och k\u00e4ra och l\u00e4ser ramsor f\u00f6r att ge lycka och v\u00e4lsignelse.<\/p>\n Andra forskare menar dock att ursprunget skulle vara tidigare \u00e4n kristendomen, och att det ist\u00e4llet har sin b\u00f6rjan i en ur\u00e5ldrig f\u00f6rkristen tradition d\u00e4r man risat varandra p\u00e5 v\u00e5ren f\u00f6r att ge god lycka och fruktsamhet. Det finns ocks\u00e5 spekulationer att fastlagsrisningen kan ha sitt ursprung fr\u00e5n gammal naturmagi d\u00e4r man s\u00e5g den som n\u00e5got lyckobringande och livsbefr\u00e4mjande. Idag \u00e4r det som sagt mer vanligt att p\u00e5skriset anv\u00e4nds enbart som dekoration under h\u00f6gtiden. Det \u00e4r d\u00e4rmed troligt att den kristna symboliken bakom riset l\u00e4tt gl\u00f6ms bort. Vad anser du sj\u00e4lv om detta? Har p\u00e5skriset n\u00e5gon kristen betydelse f\u00f6r dig, eller fungerar det mera som n\u00e5got f\u00e4rgglatt och upplyftande som p\u00e5minner om att p\u00e5sken \u00e4r kommen?<\/p>\n Martina Juthn\u00e4s<\/em><\/p>\n Skriven f\u00f6r kulturanalyskursen Ritual och materialitet 2020<\/p>\n L\u00e4s mer: N\u00e4r v\u00e5ren g\u00f6r sitt int\u00e5g och videbusken sl\u00e5r ut i sm\u00e5, ludna knoppar \u00e4r det vanligt att vi pyntar detta ris i v\u00e5ra hem till p\u00e5sken med olika dekorationer. Det som idag mest st\u00e5r som ett f\u00e4rgglatt prydnadsf\u00f6rem\u00e5l i v\u00e5ra … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\nF\u00f6r att laga p\u00e5skriset brukar man anv\u00e4nda sig av kvistar fr\u00e5n vide, bj\u00f6rk eller s\u00e4lg som man pyntar med olika dekorationer. Pyntet best\u00e5r d\u00e5 oftast av fj\u00e4drar, piprensare, \u00e4gg eller blommor, men det f\u00f6rekommer \u00e4ven att man pryder det med sm\u00e5 p\u00e5skkycklingar. Att pynta riset med fj\u00e4drar \u00e4r en relativt ny tradition som bara \u00e4r omkring 150 \u00e5r gammal, och f\u00f6rekommer i princip enbart i Finland och Sverige. Traditionen med p\u00e5skris f\u00f6rekommer ocks\u00e5 i en del andra l\u00e4nder, men d\u00e4r \u00e4r det mera vanligt att man pyntar med \u00e4gg.<\/p>\n
\nhttps:\/\/www.kansallismuseo.fi\/sv\/manadens-foremal\/2009\/paskris<\/a>
\nhttps:\/\/svenskahogtider.com\/2020\/02\/20\/vad-ar-paskris\/<\/a>
\nhttps:\/\/svenskahogtider.com\/2007\/04\/06\/ar-paskriset-en-forkristen-tradition\/<\/a>
\nhttps:\/\/www.svenskakyrkan.se\/skarastift\/fastlagsris-och-paskris<\/a>
\nhttps:\/\/www.vastarvet.se\/kunskap–fakta\/historia–handelser\/lat-barnen-smaka-pa-paskriset\/<\/a>
\nhttps:\/\/www.svt.se\/nyheter\/inrikes\/paskagg-paskkarring-och-paskare-darfor-firas-pasken-som-den-gors<\/a>
\nhttps:\/\/www.thelocal.se\/20190415\/swedish-word-of-the-day-paskris<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"