![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/12\/frim\u00e4rke-bastu.jpg\")
Finl\u00e4ndskt frim\u00e4rke. NormanCook fr\u00e5n Shutterstock<\/a>.<\/p><\/div>\n Under finnarnas l\u00e5nga och intima relation till sina bastur har det uppkommit olika regler och kopplingar till det \u00f6vernaturliga i bastun. Bastun f\u00f6rknippades med livet efter d\u00f6den och man ans\u00e5g sig vara n\u00e4rmare d\u00f6dsriket n\u00e4r man bastade. D\u00e4rf\u00f6r skulle man bete sig ordentligt och respektfullt i bastun f\u00f6r att inte st\u00f6ra de onda andarna. Bastandet ans\u00e5gs vara helande och om en m\u00e4nniska var sjuk skulle hen rena sig sj\u00e4lv fr\u00e5n sjukan genom att basta. Barn f\u00f6ddes ocks\u00e5 i bastur eftersom bastun var det enda rummet man kunde f\u00e5 varm under vintern, mamman fick f\u00f6da i lugn och ro och i v\u00e4rmen blev bastun relativt steril. Det finska ordet \u201cl\u00f6yly\u201d, som betyder molnet av vattnet som avdunstar fr\u00e5n de heta stenarna, anv\u00e4ndes \u00e4ven f\u00f6r att beskriva sj\u00e4len och livskraften i m\u00e4nniskor under gamla tider.<\/p>\n Bastubadare. Miikka Luotio via Unsplash<\/a>.<\/p><\/div>\n \u00c4nnu idag \u00e4r bastutomten en k\u00e4nd figur bland finl\u00e4ndarna. Bastutomten \u00e4r 1000 \u00e5r gammal och \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n jultomten. Bastutomten var en liten varelse som bodde i bastun n\u00e4ra kaminen. Han s\u00e5g till att alla betedde sig enligt bastuns regler. Man fick inte vara f\u00f6r h\u00f6gljudd eller sv\u00e4ra i bastun, dessutom ans\u00e5gs pruttandet i bastun of\u00f6rl\u00e5tligt. Man fick inte basta sent p\u00e5 kv\u00e4llen speciellt p\u00e5 l\u00f6rdag, eftersom det var kv\u00e4llen f\u00f6re helgdagen. Man trodde att om man bastade sent p\u00e5 kv\u00e4llen skulle bastuns helande verkan vara negativ, s\u00e5 ist\u00e4llet f\u00f6r att bli helad blir man sjuk. Bastutomten kunde pina en om man inte betedde sig i bastun genom att inte l\u00e5ta v\u00e4rmen vara behaglig, bestraffa en fysiskt, fl\u00e5 m\u00e4nniskan och l\u00e4mna skinnet h\u00e4ngandes vid bastun eller br\u00e4nna ner bastun. Om man behagade sin bastutomte skulle tomten ta hand om bastun och se till att man fick behaglig v\u00e4rme och fuktighet i luften. Om man s\u00e5g bastutomten betydde otur eftersom tomten aldrig skulle l\u00e5ta sig synas.<\/p>\n Det har spekulerats i att man p\u00e5 medeltiden tog beteendet fr\u00e5n bastun som f\u00f6rebild till hur man skulle bete sig i kyrkan eftersom finnar betedde sig respektfullt och ordentligt i bastun.<\/p>\n Bastu. Anne Nyg\u00e5rd via Unsplash<\/a>.<\/p><\/div>\n Bastun \u00e4r ocks\u00e5 kopplad till \u00e5rets fester. Vid kekri, som \u00e4r en gammal finl\u00e4ndsk sk\u00f6rdefest, skulle man v\u00e4rma bastun till de d\u00f6da sl\u00e4ktingarna eftersom man trodde att mellanrummet mellan de levandes och de d\u00f6das v\u00e4rldar var tunn, man m\u00e5ste ocks\u00e5 ge de d\u00f6da bastufrid genom att basta tyst. Bastandet tillh\u00f6r \u00e4ven idag en av de viktiga aspekterna av midsommaren eftersom sommaren \u00e4r den b\u00e4sta tiden att basta och man vill vara ren inf\u00f6r midsommarfirandet. Till midsommarbastun tillverkar man splitternya bastukvastar av bj\u00f6rkkvistar med fina gr\u00f6na l\u00f6v. Att sl\u00e5 sig sj\u00e4lv med en bastukvast ans\u00e5gs ocks\u00e5 vara h\u00e4lsofr\u00e4mjande.<\/p>\n N\u00e4r finl\u00e4ndare t\u00e4nker p\u00e5 bastun, inser de kanske inte hur viktig den har varit f\u00f6r folket i Finlands historia. Finl\u00e4ndare \u00e4r ett riktigt bastufolk och vi ska vara stolta \u00f6ver v\u00e5r unika bastukultur.<\/p>\n Isabella Zitting<\/em> Vidarel\u00e4sning: Bastun tillh\u00f6r starkt finl\u00e4ndarnas kultur och historia. De \u00e4ldsta sp\u00e5ren av bastur i Finland \u00e4r 10 000 \u00e5r gamla h\u00e5l i marken, som man troligen t\u00e4ckte \u00f6ver med olika djurs p\u00e4lsar vilka st\u00f6ddes med tunna tr\u00e4dstammar f\u00f6r att forma ett … Forts\u00e4tt l\u00e4sa ![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/12\/Zitting_bild-2_miikka-luotio-Z731uJaM5lM-unsplash.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/12\/Zitting_bild-3_anne-nygard-_aWzq1pDoEU-unsplash.jpg\")
\nSkriven f\u00f6r kulturanalyskursen Ritual och materialitet 2020<\/p>\n
\nhttps:\/\/areena.yle.fi\/1-1299702<\/a>
\nhttps:\/\/yle.fi\/aihe\/artikkeli\/2016\/05\/27\/315-teeman-elava-arkisto-sauna-suomalainen-kilpailuvaltti<\/a>
\nhttps:\/\/saunaregion.fi\/fi\/sauna\/mita-on-sauna\/historia-ja-perinteet\/<\/a>
\nhttps:\/\/saunologia.fi\/kansanuskomuksia-saunasta\/<\/a>
\nhttps:\/\/www.duodecimlehti.fi\/duo91193<\/a>
\nhttps:\/\/saunologia.fi\/giuseppe-acerbi-1799\/<\/a>
\nhttps:\/\/puheenvuoro.uusisuomi.fi\/jyriastokari\/277544-juhannussauna-kansallinen-esoteria\/<\/a>
\nhttps:\/\/www.sauna.fi\/saunatietoa\/saunakulttuuria\/liian-myohaan-saunassa\/<\/a>
\nhttps:\/\/www.putkilahti.net\/k130630f.php<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"