{"id":801,"date":"2020-12-22T09:14:36","date_gmt":"2020-12-22T07:14:36","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=801"},"modified":"2020-12-23T12:27:04","modified_gmt":"2020-12-23T10:27:04","slug":"stal-och-silver-i-vardagsmagi-och-folkmedicin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2020\/12\/22\/stal-och-silver-i-vardagsmagi-och-folkmedicin\/","title":{"rendered":"St\u00e5l och silver i vardagsmagi och folkmedicin"},"content":{"rendered":"

M\u00e4nniskans hantering av metaller har en ur\u00e5ldrig historia, d\u00e4r metallerna har haft en s\u00e5 framtr\u00e4dande roll i den historiska utvecklingen att j\u00e4rnhanteringen f\u00e5tt beteckna en historisk epok. Aristoteles, som levde och var verksam under j\u00e4rn\u00e5ldern, f\u00f6rest\u00e4llde sig liksom senare alkemister att metallerna f\u00f6ds och v\u00e4xer i speciellt gynnsamma omst\u00e4ndigheter i jordens inre, vilket skulle f\u00f6rbinda dem med vissa mystiska och spirituella krafter. Dessa krafter gjorde olika metaller och legeringar s\u00e4rskilt till\u00e4mpbara i vardagsmagi och magisk folkmedicin \u00e4nnu in p\u00e5 1900-talets b\u00f6rjan. Bland annat st\u00e5lets och silvrets anv\u00e4ndningsomr\u00e5den beskrivs i samlingsverket Finlands svenska diktning VIII 5. Magisk folkmedicin.<\/em><\/p>\n

St\u00e5l och silver var tv\u00e5 metaller som ans\u00e5gs skydda extra bra mot olika trolldomsfaror, i synnerhet i f\u00f6rebyggande anv\u00e4ndning mot diverse oknytt. S\u00e4llan uppges det specifikt varf\u00f6r just dessa kom att bli bland de fr\u00e4msta av h\u00e4lsoskydd i de folkloristiska uppteckningarna, men olika f\u00f6rklaringar kan ges genom att studera dess framst\u00e4llning, utformning och v\u00e4rderingarna kring dem. En s\u00e5dan, f\u00f6rsta anledning som kan fastsl\u00e5s \u00e4r att s\u00e5v\u00e4l st\u00e5l som silver bearbetades genom smide, och d\u00e4rav kom i kontakt med eld. Elden hade i folktron en renande och avv\u00e4rjande kraft, och genom smidet gavs f\u00f6rem\u00e5let som framst\u00e4lldes en inneboende trollkraft. G\u00e4llande st\u00e5let kan \u00e4ven de vardagliga st\u00e5lf\u00f6rem\u00e5lens l\u00e4ttillg\u00e4nglighet och utformning konstateras ha varit en orsak till dess popularitet. St\u00e5let fanns hos alla i form av vassa eggverktyg, som liar, knivar och saxar. Den vassa eggen skulle enligt folktron ha en hotfull, demonbesv\u00e4rjande kraft. Speciellt kraftfull var saxen, eftersom den, med \u00f6ppnade sk\u00e4nklar, antar formen av ett kors. Silvret, som inte fanns lika l\u00e4ttillg\u00e4ngligt, besatte ett s\u00e4rskilt v\u00e4rde i att det f\u00f6rekom i ett litet antal v\u00e4rdefulla f\u00f6rem\u00e5l, som ofta g\u00e5tt i arv i sl\u00e4kten. Det r\u00f6rde sig om silvermynt \u2013 vilka inte fanns i \u00f6verfl\u00f6d i den agrara sj\u00e4lvhush\u00e5llningen \u2013, eller andra f\u00f6rem\u00e5l, vanligen dopg\u00e5vor eller smycken, som skyddats s\u00e5 l\u00e4nge att de ans\u00e5gs vara skyddande i sig sj\u00e4lva.<\/p>\n

\"\"

Genom att st\u00e5let och silvret kom i kontakt med eld under smidet \u00f6kade dess krafter. Foto: Gustav Sandberg, 1890\u20131910. SLS\/Gustav Sandbergs fotografisamling. Finna.fi (CC BY 4.0).<\/p><\/div>\n

I Magisk folkmedicin beskrivs fr\u00e4mst hur st\u00e5l har anv\u00e4nts i folkmedicinen \u2013 troligtvis tack vare dess l\u00e4ttillg\u00e4nglighet och dess m\u00e5nga egenskaper. Under olika liminala tillst\u00e5nd, d\u00e5 en person befann sig mellan tv\u00e5 tillst\u00e5nd eller positioner, ans\u00e5gs denna vara speciellt s\u00e5rbar och d\u00e5 var det viktigt att p\u00e5 ett f\u00f6rebyggande s\u00e4tt skydda sig med hj\u00e4lp av st\u00e5let. Ett s\u00e5dant exempel \u00e4r det tillst\u00e5nd som en havande kvinna befann sig i vid f\u00f6dseln, och d\u00e4refter \u00e4ven barnet, fram tills att barnet blev d\u00f6pt. F\u00f6r att kvinnan och barnet skulle vara skyddade under barns\u00e4ngstiden ber\u00e4ttas det att en kniv och\/eller sax samt eldst\u00e5l skulle placeras under kudden och inte fick avl\u00e4gsnas f\u00f6rr\u00e4n barnet var d\u00f6pt. Efter f\u00f6rlossningen skulle kvinnan d\u00e4rtill b\u00e4ra p\u00e5 sig st\u00e5l, oftast i form av en kniv, om hon n\u00f6dgades r\u00f6ra sig utanf\u00f6r huset innan hon \u00e5terigen var kyrktagen
\nEtt annat tillf\u00e4lle n\u00e4r en person ans\u00e5gs vara s\u00e4rskilt s\u00e5rbar var br\u00f6llopet, d\u00e5 de inblandade parterna gick fr\u00e5n f\u00f6rlovade till \u00e4kta makar. D\u00e4remellan var det viktigt att f\u00f6rebygga olika skadeg\u00f6rande inflytanden under br\u00f6llopet, genom att bruden skulle g\u00e5 med en silverpeng i v\u00e4nster sko. Bruket att placera en silverpeng i v\u00e4nster sko var dock inte f\u00f6rbeh\u00e5llet f\u00f6r vare sig br\u00f6llop eller brud, utan kunde ocks\u00e5 till\u00e4mpas av den som i allm\u00e4nhet ville bevara sin h\u00e4lsa eller misst\u00e4nkte sig ha blivit p\u00e5satt en sjukdom av illasinnade makter. <\/p>\n

N\u00e4r en sjukdom eller ett s\u00e5r v\u00e4l tillkommit, som \u00f6versteg gemene mans medicinska kunskap, tillkallades en s\u00e5 kallad \u201domlagare\u201d. Denna tog ofta st\u00e5l eller silver till hj\u00e4lp vid diagnostisering och botande. Vid diagnostisering kunde omlagaren anv\u00e4nda sig av sin botarkniv, och olika botemedel inneh\u00f6ll ofta avskrap av oftast nio olika sorters metaller och legeringar, d\u00e4ribland st\u00e5l och silver. Vid blods\u00e5r stoppade omlagaren blodfl\u00f6det genom att \u201dst\u00e4mma\u201d blodet; genom att h\u00e5lla f\u00f6r s\u00e5ret hos den skadade med v\u00e4nstra handens tumme och ringfinger samtidigt som hen utl\u00e4ste en formel tre eller nio g\u00e5nger, med t\u00e4tt sammanbitna t\u00e4nder. F\u00f6r att omlagningen skulle f\u00e5 en starkare kraft ber\u00e4ttas det att den skadade samtidigt skulle bita i eggen p\u00e5 det verktyg som s\u00e5rat honom eller henne.<\/p>\n

\"\"

1-marksmynt, en legering mellan silver och koppar som var i bruk 1864\u20131915. Silvermynten kunde anv\u00e4ndas beskyddande. Bild: Ohto Kokko, Wikimedia Commons (CC BY 2.5).<\/p><\/div>\n

D\u00e5 en omlagare hade inkallats och utf\u00f6rt boten var det viktigt att avsluta ritualen och g\u00f6ra r\u00e4tt f\u00f6r boten enligt ett givet system. Den som mottagit boten fick under inga omst\u00e4ndigheter tacka f\u00f6r den, d\u00e5 denna i s\u00e5dana fall skulle f\u00f6rlora sin verkan. Ist\u00e4llet skulle mottagaren av boten st\u00e4lla till s\u00e5 att omlagaren fick en anledning att tacka honom eller henne, genom ett rikligt arvode. Arvodet skulle i regel best\u00e5 av en silverpenning, f\u00f6r att botens verkan skulle lyckas riktigt bra. Inte heller skulle den som mottagit boten fr\u00e5ga efter en fast summa, d\u00e5 omlagaren s\u00e4llan besvarade en s\u00e5dan fr\u00e5ga. Liksom det nedtecknats fr\u00e5n V\u00f6r\u00e5, s\u00e5 var omlagaren v\u00e4l medveten om \u201datt om han ej n\u00e5got beg\u00e4r, f\u00e5r han mycket mera\u201d.<\/p>\n

Anna Sofia Blomstr\u00f6m<\/em>
\nSkriven f\u00f6r kulturanalyskursen Ritual och materialitet 2020<\/p>\n

Vidarel\u00e4sning:
\nAlkemi. Uppslagsverket. https:\/\/www.ne.se\/uppslagsverk\/encyklopedi\/l%C3%A5ng\/alkemi<\/a>, h\u00e4mtad 13.11.2020.
\nForsblom, Valter W. och Karl Robert Villehad Wikman. Finlands Svenska Folkdiktning: 7, Folktro Och Trolldom 5: Magisk Folkmedicin. Helsingfors: Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland, 1927.
\nSch\u00f6n, Ebbe. Svensk folktro A\u2013\u00d6: Hur vi t\u00e4nkt, trott och trollat. Stockholm: Prisma, 1998.
\nTillhagen, Carl-Herman. Folklig l\u00e4kekonst. 2. uppl. Stockholm: LTs f\u00f6rlag, 1962.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

M\u00e4nniskans hantering av metaller har en ur\u00e5ldrig historia, d\u00e4r metallerna har haft en s\u00e5 framtr\u00e4dande roll i den historiska utvecklingen att j\u00e4rnhanteringen f\u00e5tt beteckna en historisk epok. Aristoteles, som levde och var verksam under j\u00e4rn\u00e5ldern, f\u00f6rest\u00e4llde sig liksom senare alkemister … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[19,23],"tags":[],"class_list":["post-801","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-folktro","category-ritualitet-och-materialitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/801","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=801"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/801\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":804,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/801\/revisions\/804"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=801"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=801"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=801"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}