![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/12\/H\u00e4gglund_bild-1.jpg\")
Voutilainen, Erkki 1960. Museovirasto. JOKA-arkisto.<\/p><\/div>\n
I Finland togs julgranen i bruk f\u00f6rst i 1800-talets industrialiserade klassamh\u00e4lle och den fanns l\u00e4nge bara i \u00f6verklasshem och speciellt hos pr\u00e4stfamiljer. Traditionen kan i Finland starkt f\u00f6rknippas med bildningsr\u00f6relsen och den kristna folkskolan, i och med vilken den spred sig till de andra samh\u00e4llsklasserna p\u00e5 1900-talet. Av centralt v\u00e4rde f\u00f6r spridningen av denna tradition var ocks\u00e5 en fiktiv ritning av Luther och hans familj samlad kring en julgran, publicerad 1873. Den kristna kyrkan anv\u00e4nde sig av m\u00e5nga olika f\u00f6rklaringar till varf\u00f6r den vintergr\u00f6na granen kunde anv\u00e4ndas ocks\u00e5 i kristna hem och i Finland f\u00f6rklarade man att granen symboliserade Jesu sl\u00e4kttr\u00e4d.<\/p>\n
Julgranen dekorerades med ljus f\u00f6rst under andra halvan av 1600-talet, inspirerad av en julpyramid av tr\u00e4, dekorerad med godsaker och levande ljus, vilket traditionellt anv\u00e4ndes som juldekoration i Tyskland. Julklapparna under tr\u00e4det baserar sig d\u00e4remot p\u00e5 en gammal katolsk tradition om att ge presenter vid ny\u00e5r. Inom protestantismen uppfattades v\u00e4rldslig lycka som ett tecken p\u00e5 ett dygdigt kristet liv och kommande fr\u00e4lsning, och d\u00e4rmed passade julklapparna bra in i firandet av Kristi f\u00f6delse.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/12\/H\u00e4gglund_bild-2.jpg\")
Voutilainen, Erkki 1959. Museovirasto. JOKA-arkisto<\/p><\/div>\n
I och med olika samh\u00e4lleliga f\u00f6r\u00e4ndringar har \u00e4ven julgranen f\u00f6r\u00e4ndrats och formats, men den har \u00e4nd\u00e5 tydligt blivit en central symbol f\u00f6r hela julen. Julgranen har i Finland varit v\u00e4ldigt socialt sammanbindande, bland annat eftersom granen i l\u00e5gklassfamiljer placerades i f\u00f6nstret f\u00f6r andra att se, samtidigt som man gick och h\u00e4lsade p\u00e5 grannar och bekanta f\u00f6r att \u00e5sk\u00e5da deras tr\u00e4d. F\u00f6rutom detta samlades familjer som inte hade r\u00e5d med en egen gran ofta f\u00f6r att beundra kyrkans julgran. Ut\u00f6ver detta var granen s\u00e5klart mest av allt ett objekt f\u00f6r hela familjen att samlas runtomkring och barnen att njuta av, eftersom granen traditionellt dekorerades med godsaker f\u00f6r barnen att \u00e4ta, n\u00e5gonting som \u00e4ven utvecklades till en form av v\u00e4lg\u00f6renhet f\u00f6r fattiga barn.<\/p>\n
Granen har ocks\u00e5 varit en viktig symbol f\u00f6r den enda lediga h\u00f6gtiden arbetarklassen hade, och fast\u00e4n man inte hade r\u00e5d med mycket eller stort, har den \u00e4nd\u00e5 st\u00e5tt kvar. Ett bra exempel p\u00e5 hur viktig granen varit, \u00e4r hur man under krigstiden dekorerade julgranar i b\u00e5de hem och vid fronten.
\nI och med det tr\u00e5nga livet i st\u00e4der har granen kunnat se ut p\u00e5 ett antal olika s\u00e4tt, och substitut av metall, textil och fj\u00e4drar har kommit till redan tidigt i traditionens historia. Under 60-talet skapades en motr\u00f6relse gentemot den materialistiska julen och d\u00e5 kunde julgranen ist\u00e4llet best\u00e5 av till exempel en bukett eller bl\u00e5b\u00e4rsris. Idag \u00e4r d\u00e4remot julgranens ekologiska h\u00e5llbarhet en central fr\u00e5ga, d\u00e5 ett antal variationer av plast och textilgranar blivit allt vanligare, och man blivit allt mer medveten om hur m\u00e5nga odlade julgranar som brukas.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2020\/12\/H\u00e4gglund_bild-3.jpg\")
Bild av Aia H\u00e4gglund, 2003.<\/p><\/div>\n
Julgranstraditionen har allts\u00e5 sett m\u00e5nga olika tidsperioder och former, men traditionen har oberoende av detta levt kvar och man kan vid det h\u00e4r skedet med relativ s\u00e4kerhet s\u00e4ga att julgranen har kommit f\u00f6r att stanna.<\/p>\n
Aia H\u00e4gglund<\/em> Ytterligare l\u00e4sning: M\u00e5nga av oss har s\u00e4kert i en eller annan form varit med om att dekorerat en julgran, men varf\u00f6r \u00e4r detta n\u00e5gonting vi g\u00f6r och hur har vi kommit till att julgranen \u00e4r n\u00e5gonting som finns i de flesta finl\u00e4ndska … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\nSkriven f\u00f6r kulturanalyskursen Ritual och materialitet 2020<\/p>\n
\nKarlsson, Simon (2018) \u201dPlastgran, \u00e4kta vara eller ingen gran alls? S\u00e5 gr\u00f6n \u00e4r din julgran\u201d. Svenska Yle. https:\/\/svenska.yle.fi\/artikel\/2018\/12\/19\/plastgran-akta-vara-eller-ingen-gran-alls-sa-gron-ar-din-julgran<\/a>
\nKoivisto, Kaisa; Nyman, Hannele & Saloniemi, Marjo-Riitta (2009) Joulupuu on rakennettu- suomalaisen joulukuusen tarina. Tammi.
\nStenberg-Gustafsson, Nanna (2018) \u201dGlitter, ljus och bj\u00e4llerklang \u2013 julen \u00e4r v\u00e5r viktigaste h\u00f6gtid\u201d. Svenska Yle. https:\/\/svenska.yle.fi\/artikel\/2018\/12\/15\/glitter-ljus-och-bjallerklang-julen-ar-var-viktigaste-hogtid<\/a>
\nWall, Tora (2011) \u201dTr\u00e4d med djupa r\u00f6tter\u201d i Fataburen – Nordiska museets och skansens \u00e5rsbok 2011, s. 223\u2013249. Nordiska museets f\u00f6rlag.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"