![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2021\/01\/Branko-Lampi-Att-fira-jaget-i-tiden-bild.png\")
https:\/\/unsplash.com\/photos\/1G5oM_DCH40<\/a> Editerad av Branko Lampi<\/p><\/div>\n Ny\u00e5rsl\u00f6ften, verksamhets\u00e5r och studie\u00e5r \u00e4r exempel p\u00e5 praktiska samt teoretiska s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till \u00e5ret och vad som f\u00f6rv\u00e4ntas h\u00e4nda under ett \u00e5r. Beroende p\u00e5 hur en person f\u00f6rh\u00e5ller sig till \u00e5ret s\u00e5 kan det p\u00e5verka vad hen f\u00f6rv\u00e4ntar sig av sig sj\u00e4lv. Vad en m\u00e4nniska f\u00f6rv\u00e4ntas att \u00e5stadkomma under ett \u00e5r \u00e4r i \u00f6verlag en reflektion av hur samh\u00e4llet f\u00f6rh\u00e5ller sig till \u00e5ret som tidsperiod, vilket i sin tur p\u00e5verkar hur individen f\u00f6rh\u00e5ller sig till sig sj\u00e4lv.<\/p>\n Varje f\u00f6delsedag kan inneb\u00e4ra nya f\u00f6rv\u00e4ntningar ang\u00e5ende vad en person borde ha \u00e5stadkommit under en tidsperiod, och det g\u00e4ller s\u00e4rskilt de j\u00e4mna f\u00f6delsedagarna i och med att det \u00e4r \u00e5rtionden som uppm\u00e4rksammas och inte \u00e5r. Fenomenet att ge s\u00e4rskild uppm\u00e4rksamhet till j\u00e4mna f\u00f6delsedagar i de nordiska l\u00e4nderna verkar ha uppst\u00e5tt i samband med att f\u00f6delsedagsfirandet blev allt vanligare under 1900-talet. Medan f\u00f6delsedagsfirandet g\u00e5r att sp\u00e5ra till antikens Rom var det inte en tradition som plockades upp av den katolska kyrkan, vilket \u00e4r en orsak att namnsdagsfirandet har en l\u00e4ngre historia i Sverige liksom i Finland. Traditionen g\u00e5r allts\u00e5 att sp\u00e5ra till 1600-talet i Sverige, och 1700-talet i Finland.<\/p>\n Orsaken att jag tar upp namnsdagsfirandet i f\u00f6rh\u00e5llande till f\u00f6delsedagen \u00e4r att b\u00e4gge traditioner b\u00f6rjade bli vanliga bland allm\u00e4nheten i Norden under samma tid. Medan reformen av almanackans namnl\u00e4ngd i Sverige under ett tidigt 1900-tal \u00e4r en n\u00e4mnv\u00e4rd faktor (namnl\u00e4ngden inneh\u00f6ll inte vardagliga namn) s\u00e5 t\u00e4nker jag att m\u00e4nniskors f\u00f6rh\u00e5llande till tids\u00f6verg\u00e5ng i \u00f6verlag har f\u00f6r\u00e4ndrats. I dagens samh\u00e4lle \u00e4r m\u00e4nniskor konstant medvetna om tiden, och det \u00e4r n\u00e5got som alla \u00e4r mera eller mindre tvungna att vara medvetna om. Vi placerar en s\u00e4rskild vikt p\u00e5 att m\u00e4ta tid, och att m\u00e4ta m\u00e4nniskors samt samh\u00e4llets prestationer i enlighet av \u00e5r och decennier.<\/p>\n Med tanke p\u00e5 den utvecklingen \u00e4r det kanske inte konstigt att f\u00f6delsedagen idag f\u00e5r mera uppm\u00e4rksamhet \u00e4n namnsdagsfirandet. De j\u00e4mna f\u00f6delsedagarna f\u00e5r vanligtvis s\u00e4rskild uppm\u00e4rksamhet och det finns en generell id\u00e9 om att \u00e5rtionden m\u00e5ste firas p\u00e5 ett i en h\u00f6gre grad storslaget s\u00e4tt. Det \u00e4r t\u00e4nkbart att det beror p\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4ntningar som \u00e5rtiondet f\u00f6r med sig i och med att mera tid inneb\u00e4r st\u00f6rre f\u00f6rv\u00e4ntningar ang\u00e5ende bland annat vad en person har \u00e5stadkommit.<\/p>\n Akten att uppm\u00e4rksamma hen som fyller \u00e5r sker ofta genom ett materiellt inneh\u00e5ll (presenter, t\u00e5rta bland annat) och det finns en bakomliggande id\u00e9 att det materiella m\u00e5ste reflektera den uppm\u00e4rksamhet som personen ifr\u00e5ga \u201dbeh\u00f6ver\u201d. Medan f\u00f6delsedagst\u00e5rtan och f\u00f6delsedagskort \u00e4r vanliga exempel som ofta framkommer i ber\u00e4ttelser ang\u00e5ende traditionen, har f\u00f6delsedagspresenterna en s\u00e4rskild f\u00f6rm\u00e5ga att representera m\u00e4ngden av uppm\u00e4rksamhet i ett materiellt format. En st\u00f6rre fest inneb\u00e4r flera g\u00e4ster, och flera g\u00e4ster inneb\u00e4r mera uppm\u00e4rksamhet samt mera presenter.<\/p>\n Det \u00e4r t\u00e4nkbart att presentutdelningen har blivit en s\u00e4rskild del av f\u00f6delsedagsfirandet p\u00e5 grund av en vanlig uppfattning: att olika \u00e5ldrar reflekterar olika behov som borde uppm\u00e4rksammas. M\u00e5nga fr\u00e5gar sig exempelvis vad en tio\u00e5ring beh\u00f6ver i j\u00e4mf\u00f6relse med en tjugo\u00e5ring eller trettio\u00e5ring. Samtidigt finns det en id\u00e9 att presenterna borde reflektera personlighet s\u00e5 finns det \u00e4nd\u00e5 en bakomliggande tanke att personlighet och \u00e5lder h\u00f6r ihop med varandra. M\u00e5nga skiljer exempelvis p\u00e5 vuxna intressen i j\u00e4mf\u00f6relse med de intressen som h\u00f6r till unga-vuxna.<\/p>\n Uppfattningen att \u00e5ldersskiftet \u00e4r n\u00e5got speciellt som borde uppm\u00e4rksammas \u00e4r i sig n\u00e5got som kan skapa \u00e5ngest f\u00f6r hen som fyller \u00e5r. Medan personen ifr\u00e5ga kan f\u00f6rh\u00e5lla sig till den aktuella \u00e4ndringen som obetydlig, kan det \u00e4nd\u00e5 finnas en k\u00e4nsla av os\u00e4kerhet eller r\u00e4dsla inf\u00f6r framtiden p\u00e5 grund av n\u00e5got som personen f\u00f6rv\u00e4ntas att l\u00e4mna efter sig: id\u00e9n av att vara ung i j\u00e4mf\u00f6relse med att vara vuxen, eller att vara barn i j\u00e4mf\u00f6relse med att vara gammal.<\/p>\n Uppm\u00e4rksamhet av v\u00e4nner och familj i samband med t\u00e5rta och presentutdelning bland annat, kunde uppfattas som olika metoder f\u00f6r att g\u00f6ra \u00f6verg\u00e5ngen l\u00e4ttare: att f\u00f6rankra en k\u00e4nsla av s\u00e4kerhet inf\u00f6r framtiden. Det \u00e4r t\u00e4nkbart att presenter (\u00e4ven kort) har en s\u00e4rskild f\u00f6rm\u00e5ga att representera n\u00e4rhet till v\u00e4nner och familj i och med att presenterna, i m\u00e5nga fall, \u00e4r n\u00e5got som \u201df\u00f6delsedagsbarnet\u201d har tillg\u00e5ng till efter festen. Inte f\u00f6r att den personen som fyller \u00e5r beh\u00f6ver bryta kontakt till g\u00e4sterna efter festen men n\u00e5ja\u2026 po\u00e4ngen \u00e4r att symboliska f\u00f6rem\u00e5l kan bidra till en k\u00e4nsla av s\u00e4kerhet.<\/p>\n Det betyder inte att traditionen saknar ett problematiskt inneh\u00e5ll \u00e4ven om intentionen, att skapa en k\u00e4nsla av gemensamhet och st\u00f6d, \u00e4r positiv. Ironiskt nog kan traditionen i sig sj\u00e4lv vara en grundl\u00e4ggande orsak varf\u00f6r en person upplever \u00e5ngest fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan. Det beror p\u00e5 att traditionen bidrar till id\u00e9n om att en \u00f6verg\u00e5ng sker: en h\u00e4ndelse som kr\u00e4ver s\u00e4rskild uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n F\u00f6rv\u00e4ntningar ang\u00e5ende att arrangera en storslagen fest kan \u00e4ven vara en orsak till \u00e5ngest f\u00f6r hen som f\u00f6rv\u00e4ntas arrangera festen. \u00c4ven om v\u00e4nner och familj inte f\u00f6rv\u00e4ntar sig n\u00e5gon s\u00e4rskild fest kan id\u00e9n finnas d\u00e4r i bakgrunden: att en f\u00f6delsedag m\u00e5ste vara tillr\u00e4ckligt stor och att det m\u00e5ste ske i en specifik tidpunkt f\u00f6r att vara lyckad. Den k\u00e4nslan g\u00e4ller s\u00e4rskilt j\u00e4mna f\u00f6delsedagar i och med att det \u00e4r t\u00e4nkbart att ett \u00e5rtionde borde reflektera ett st\u00f6rre inneh\u00e5ll. En fyller ju (tills\u00e4tt valfri nummer h\u00e4r) enbart en g\u00e5ng i livet.<\/p>\n Personligen g\u00f6r det mig glad att se hur m\u00e5nga v\u00e4ljer att ist\u00e4llet uppm\u00e4rksamma en v\u00e4lg\u00f6renhetsfond p\u00e5 sin f\u00f6delsedag, i samband med att de konstaterar att de inte vill ha presenter. Att uppvakta varandra p\u00e5 ett storslaget och\/eller materiellt s\u00e4tt \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att skapa en k\u00e4nsla av gemensamhet. I \u00f6verlag \u00e4r det bisarrt hur m\u00e5nga presenter som inhandlas varje \u00e5r till personer som redan lever i ett \u00f6verfl\u00f6d, med ingen annan orsak \u00e4n att det h\u00f6r till traditionen.<\/p>\n Att f\u00f6ra \u00f6ver uppm\u00e4rksamheten till n\u00e5got annat \u00e4n sig sj\u00e4lv, som till en v\u00e4lg\u00f6renhet, kan \u00e4ven styra \u00f6ver uppm\u00e4rksamheten fr\u00e5n \u00e5ldern. M\u00e5nga vill inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis g\u00f6ra \u00e5ldersskiftet till en stor h\u00e4ndelse \u00e4ven om det k\u00e4nns som n\u00e5got en borde g\u00f6ra. Sj\u00e4lv har jag inte firat min f\u00f6delsedag p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r, inte f\u00f6r att jag anser att det \u00e4r negativt att fira en f\u00f6delsedag, men f\u00f6r att det f\u00f6r mig k\u00e4nns p\u00e5tvingat och jobbigt. I somras fyllde jag 30 och medan det var sv\u00e5rt att undvika k\u00e4nslan att jag borde ha uppm\u00e4rksammat dagen p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt, gjorde jag det \u00e4nd\u00e5 inte.<\/p>\n Kanske k\u00e4nde jag att uppm\u00e4rksamhet skapar f\u00f6rv\u00e4ntningar ang\u00e5ende \u00e5ldern: f\u00f6rv\u00e4ntningar ang\u00e5ende vad jag borde ha \u00e5stadkommit och vad jag borde g\u00f6ra i framtiden. Kanske har jag bara blivit gammal och tr\u00e5kig, och \u00f6vert\u00e4nker saker och ting. Det \u00e4r ocks\u00e5 en m\u00f6jlighet antar jag.<\/p>\n Branko Lampi<\/em><\/p>\n Skriven f\u00f6r kulturanalyskursen Ritual och materialitet 2020 F\u00f6delsedagsfirandet kan f\u00f6r m\u00e5nga vara en enkel urs\u00e4kt att festa. Det \u00e4r en utsaga som kan t\u00e4nkas underminera hela fr\u00e5gest\u00e4llningen ang\u00e5ende traditionens historia och varf\u00f6r firandet av \u00e5ldern uppr\u00e4tth\u00e5lls \u00e4nnu idag. Jag t\u00e4nker dock att \u00e4ven urs\u00e4kten att festa kan … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\nVidarel\u00e4sning:
\nFolk i fest \u2013 traditioner i Norden, s. 108\u2013110. Red. Jan-\u00d6jvind Swahn. H\u00f6gan\u00e4s 2000.
\nInstitutet f\u00f6r spr\u00e5k och folkminnen, Fira f\u00f6delsedag: https:\/\/www.isof.se\/folkminnen\/handelser-i-almanackan\/fodelsedagar.html<\/a>
\nInstitutet f\u00f6r spr\u00e5k och folkminnen, Om tider\u00e4kning och almanackor: https:\/\/www.isof.se\/folkminnen\/handelser-i-almanackan\/tiderakning-almanackor-och-olika-dagar.html#julianskochgregoriansktiderakning<\/a>
\nInstitutet f\u00f6r spr\u00e5k och folkminnen, Namnsdagar i Sverige: https:\/\/www.isof.se\/folkminnen\/handelser-i-almanackan\/namnsdagar.html<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"