![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2021\/02\/katarina1.jpg\")
Ur Bamse 2\/2017<\/p><\/div>\n
Dessutom har detta omr\u00e5de inte studerats s\u00e4rskilt mycket inom sociologi, s\u00e5 det finns ingen given tradition inom disciplinen att luta sig mot. Kategorin eller begreppet religi\u00f6sa erfarenheter faller det visserligen under generellt men vid studier av detta kluster av kulturella fenomen b\u00e5de inom och utanf\u00f6r det som vanligtvis k\u00e4nns igen som organiserad religion kan det inte minst vid materialinsamling och bland allm\u00e4nheten f\u00f6rst\u00e5s som begr\u00e4nsat till erfarenheter inom institutionell religion. \u00c5 andra sidan belyser detta ocks\u00e5 att det finns ett kunskapsgap inom omr\u00e5det fr\u00e5n ett bredare sociologiskt perspektiv. Meningsskapande \u00e4r ju ingen isolerad f\u00f6reteelse utan sker i ett sammanhang tillsammans med eller i relation till andra m\u00e4nniskor. <\/p>\n
F\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka ringa in vad jag \u201dfiskar efter\u201d, \u00e4ven om jag \u201dfiskar brett\u201d f\u00f6r att se vad som kan \u201df\u00e5ngas in\u201d inom omr\u00e5det, landade jag i alla fall inledningsvis i att anv\u00e4nda mig av William James definition \u201dmystical experiences\u201d fast med en samtida uppdatering och \u00f6vers\u00e4ttning till mystiska erfarenheter. Det f\u00f6ljer s\u00e5ledes delvis en tradition och \u00e4r delvis s\u00e5 vitt jag vet ocks\u00e5 ett \u201dnytt\u201d begrepp inom religionsrelaterad forskning inom akademin f\u00f6r att med ett gr\u00e4ns\u00f6verskridande paraplybegrepp ben\u00e4mna dessa \u201dspeciella\u201d m\u00e4nskliga erfarenheter och kluster av kulturella fenomen som skulle kunna f\u00f6rst\u00e5s som en form av religiositet och meningsskapande i samtiden. Inom religionspsykologi och religionsvetenskaplig tradition \u00f6vers\u00e4tts n\u00e4mligen \u201dmystical\u201d till mystik och vanligtvis anv\u00e4nds begrepp som mystikupplevelser eller mystikerfarenheter, vilket s\u00e5ledes i detta fall skulle kunna bli missvisande och exkluderande. Dessutom fungerar f\u00f6rkortningen ME f\u00f6r mystiska erfarenheter utm\u00e4rkt \u00e4ven p\u00e5 engelska och internationellt, medan mystiska upplevelser blir MU p\u00e5 svenska (p\u00e5 tal om kossor i ett tidigare inl\u00e4gg h\u00e4r p\u00e5 bloggen) utan n\u00e5gon l\u00e4mplig engelsk motsvarighet f\u00f6r bokstaven U. Med \u201dME\u201d kan det ocks\u00e5 lite fiffigt framh\u00e5llas att det handlar om subjektiva erfarenheter.<\/p>\n
Erfarenheter kan vidare beteckna ett antal upplevelser och erfarenheter p\u00e5 en \u00f6vergripande och omslutande niv\u00e5 till skillnad fr\u00e5n en upplevelse som vid upprepning kan bli en erfarenhet f\u00f6r en enskild individ, \u00e4ven om upplevelse och erfarenhet inte s\u00e4llan b\u00e5de i dagligt tal och i litteraturen anv\u00e4nds omv\u00e4xlande. Sammanfattningsvis anv\u00e4nder jag allts\u00e5 mystiska erfarenheter som ett paraplybegrepp f\u00f6r ett kluster sv\u00e5rdefinierade fenomen, som enligt James definition ofta \u00e4r k\u00e4nslom\u00e4ssigt starka av individen upplevda erfarenheter som k\u00e4nnetecknas av att de \u00e4r outs\u00e4gliga (ineffability), det vill s\u00e4ga s\u00e5 k\u00e4nslom\u00e4ssiga och ut\u00f6ver alldagliga m\u00e4nskliga erfarenheter och den \u201dtaget f\u00f6r givna verkligheten\u201d att det verbala spr\u00e5ket s\u00e4llan r\u00e4cker till. Dessa erfarenheter har vanligtvis ocks\u00e5 noetiska kvalit\u00e9er eller egenskaper (noetic quality) i bem\u00e4rkelsen att de kan ge en slags intuitiv insikt samt \u00e4r \u00f6verg\u00e5ende eller kortvariga (transiency) och passiva (passivity) avseende en k\u00e4nsla av passivitet eller ett mottagande under sj\u00e4lva h\u00e4ndelsen. Sedan \u00e5terst\u00e5r det att se vad det empiriska materialet visar. <\/p>\n
Ett annat argument f\u00f6r att anv\u00e4nda James definition vid en tv\u00e4rdisciplin\u00e4r ambition \u00e4r att han kan betraktas som en gemensam n\u00e4mnare och anfader som det ofta refereras till inom b\u00e5de bland annat religionspsykologi och anomalistisk psykologi och som d\u00e4rf\u00f6r, i alla fall hypotetiskt, skulle kunna fungera \u00f6ver gr\u00e4nserna. Inom religionspsykologi, som framf\u00f6r allt studerar institutionell religion, finns det dock risk f\u00f6r \u201dtillr\u00e4ttavisningar\u201d eller kommentarer om att jag nog stavat fel n\u00e4r det st\u00e5r mystiska och inte mystika. Dessutom har religionsvetenskapliga discipliner generellt och historiskt sett pejorativt avvisat andra liknande upplevelser utanf\u00f6r en institutionell religi\u00f6s kontext som \u201dn\u00e5got annat\u201d, \u201dl\u00e4gre\u201d och \u201dparanormalt\u201d. Vissa har ocks\u00e5 menat att mystikupplevelser skulle vara n\u00e5got sui generis, det vill s\u00e4ga n\u00e5got som \u00e4r unikt i sin karakt\u00e4r och av sitt eget slag, medan jag menar att det kan betraktas som m\u00e4nskliga erfarenheter som tolkas och ges mening i kontextuella meningsskapande processer. <\/p>\n
Till mitt f\u00f6rsvar kan ocks\u00e5 n\u00e4mnas att James sj\u00e4lv tog avst\u00e5nd fr\u00e5n institutionell religion (hans pappa var Swedenborgare) och befann sig i slutet p\u00e5 1800-talet och b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet i ett sammanhang bland flera andra forskare som ocks\u00e5 hade ett stort intresse f\u00f6r \u201dpsychic research\u201d, bland annat medier, andekontakt och telepati. Vidare kanske informanter som betraktar sig som troende inte alls tycker att deras upplevelser \u00e4r mystiska relaterat till ett internt meningssystem, men i ett sekulariserat samh\u00e4lle och en \u201dtaget f\u00f6r given naturvetenskapliga verklighetsf\u00f6rst\u00e5else\u201d som vi alla i Finland och Sverige simmar i, kan begreppet fungera. I alla fall just nu. Begrepp \u00e4r ju konstruerade i en viss tid och ett visst sammanhang och \u00e4r s\u00e5ledes ocks\u00e5 tillf\u00e4lliga och tidsbegr\u00e4nsande precis som kunskap \u00e4r. <\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2021\/02\/katarina-2.jpg\")
<\/p>\n
Jag t\u00e4nker att begreppet mystiska erfarenheter ocks\u00e5 kan v\u00e4cka nyfikenhet och till\u00e5ta en viss mystik, f\u00f6rundran och sp\u00e4nning i tillvaron. Detta inte minst i dagens samh\u00e4lle d\u00e4r popul\u00e4rkulturen har stor utbredning och inflytande och psykedeliska droger har b\u00f6rjat testas inom v\u00e5rden under terapeutiska former f\u00f6r att \u00f6ka m\u00e4nniskors k\u00e4nsla av mening i tillvaron, samtidigt som medlemstalen inom institutionell religion generellt minskar. Samh\u00e4llet \u00e4r i st\u00e4ndig f\u00f6r\u00e4ndring och kanske \u00e4r vi p\u00e5 v\u00e4g mot en st\u00f6rre \u00f6ppenhet inf\u00f6r mystiska erfarenheter av olika slag, kanske som en beh\u00f6vlig ventil eller motpol till det rationella och logiska som liksom kreativitet och konst kan fylla v\u00e4sentliga m\u00e4nskliga funktioner f\u00f6r att vi ska k\u00e4nna oss hela. \u00c5 andra sidan kan ju begreppet beskyllas f\u00f6r att vara popul\u00e4rkulturellt eller f\u00f6r popul\u00e4rvetenskapligt, men skulle det i s\u00e5 fall n\u00f6dv\u00e4ndigtvis vara d\u00e5ligt? Kan det inte i st\u00e4llet ligga i linje med att g\u00f6ra vetenskapen mer \u00f6ppen och begriplig f\u00f6r en bredare publik? N\u00e5ja, kritik f\u00e5r man t\u00e5la och l\u00e4ra sig hantera f\u00f6r det \u00e4r oundvikligt och h\u00f6r liksom till saken inom akademin och vid kunskapsproduktion. <\/p>\n
Katarina Johansson<\/em> P\u00e5 tal om interdisciplin\u00e4r och internationell samverkan har jag ett mycket givande samarbete med Cultura, ja det \u00e4r ju d\u00e4rf\u00f6r som jag skriver h\u00e4r p\u00e5 bloggen, och Folklivsarkivet vid Lunds Universitet. Genom en s\u00e5 kallad fr\u00e5gelista, som \u00e4r en ny sp\u00e4nnande metod f\u00f6r mig inom sociologi och religionsvetenskap, samlas material in till doktorsavhandlingen Mystiska erfarenheter och meningsskapande i samtiden. <\/p>\n F\u00f6r att delta i studien, g\u00e5 in p\u00e5 https:\/\/survey.abo.fi\/lomakkeet\/12912\/lomake.html<\/a> eller via Culturas hemsida https:\/\/blogs.abo.fi\/cultura\/<\/a><\/p>\n Vill du dela studien p\u00e5 sociala medier? Culturas inl\u00e4gg p\u00e5 FB hittar du h\u00e4r: https:\/\/www.facebook.com\/culturaarkivet\/photos\/a.118603269959642\/195378135615488\/ <\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det h\u00e4r med begrepp \u00e4r inte enkelt, helst skulle man vilja undvika att kategorisera och s\u00e4tta etiketter p\u00e5 saker och ting, men det \u00e4r sv\u00e5rt att undvika, inte minst inom akademin f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rtydliga och definiera vad det \u00e4r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\nDoktorand inom sociologi vid \u00c5bo Akademi, som n\u00e4r hon skriver detta t\u00e4nker att problematisering av begreppet i avhandlingen skulle kunna utg\u00f6ra ett helt kapitel.<\/p>\n