{"id":87,"date":"2017-12-22T10:00:42","date_gmt":"2017-12-22T08:00:42","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=87"},"modified":"2020-12-21T12:31:56","modified_gmt":"2020-12-21T10:31:56","slug":"nar-halm-horde-julen-till","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2017\/12\/22\/nar-halm-horde-julen-till\/","title":{"rendered":"N\u00e4r halm h\u00f6rde julen till"},"content":{"rendered":"

Vad \u00e4r det som markerar att julen har kommit till din familj? Kanske \u00e4r det pyntandet av julgranen eller pepparkaksbaket, men i \u00e4ldre tider var det julhalmens intagande i stugan som markerade denna \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n vardag till fest. <\/p>\n

\u00c4nda in p\u00e5 1800-talet spelade julhalmen en stor roll f\u00f6r festsederna kring julfirandet i Norden. Traditionen hade anor i den fornnordiska julen, men var inte mer hednisk \u00e4n att den kunde forts\u00e4tta inom den kristna h\u00f6gtiden. Halmen togs in i stugan och t\u00e4ckte golvet, och i den kunde man sedan b\u00e5de sova och leka stojiga jullekar. Halmens inb\u00e4rande i stugan var en ritual som leddes av husfar efter att julbadet p\u00e5 julaftonskv\u00e4llen var avklarat. Halmen skulle vara ren och av r\u00e5g, och bars in i stugan i form av k\u00e4rvar som st\u00e4lldes i en vr\u00e5 innan halmen breddes ut. I svenska V\u00e4sterg\u00f6tland ber\u00e4ttas det hur dessa k\u00e4rvar bands upp av husfar och lades \u00f6ver golvet f\u00f6rst efter att man utdelat en sup och \u00e4tit kv\u00e4llsmaten. Till denna ritual kunde det ocks\u00e5 h\u00f6ra att man uttalade vissa best\u00e4mda ord, exempelvis ”h\u00e4r kommer nu v\u00e5r julagl\u00e4dje”.<\/p>\n

Halmens funktion som element i julsederna hade dels praktiska och dels symboliska orsaker. Att t\u00e4cka golvet med halm skyddade f\u00f6r kylan som kr\u00f6p in mellan golvspringorna, och d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4ndes halm ocks\u00e5 ofta i ouppv\u00e4rmda kyrkor. I hemmen var det f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 praktiskt att l\u00e5ngv\u00e4ga julg\u00e4ster kunde f\u00e5 en sovplats i halmen. Vad g\u00e4ller halmens symbolik f\u00f6rklarar etnologen Nils Arvid Bring\u00e9us hur det finns olika tolkningar d\u00e4r julens ursprungliga funktion av vissa forskare tolkas som en fest f\u00f6r de avlidna, medan andra tolkar det som en fest f\u00f6r n\u00e4sta \u00e5rs sk\u00f6rd. S\u00e5ledes kan halmen b\u00e5de ses som n\u00e5got som lades fram f\u00f6r de avlidna sl\u00e4ktingarna som troddes bes\u00f6ka sin hemg\u00e5rd p\u00e5 julnatten, eller som n\u00e5got som skulle ge lycka inf\u00f6r n\u00e4sta \u00e5rs sk\u00f6rd. En senare kristen tolkning av halmens betydelse f\u00f6r julfirandet kopplas till hur Jesus l\u00e5g p\u00e5 halm i sin krubba. <\/p>\n

Trots att forskare har olika tolkningar av julhalmens symboliska betydelse \u00e4r det troligt att de olika betydelserna existerade parallellt. I julhalmen materialiserades allts\u00e5 flera sorts v\u00e4rderingar och f\u00f6rest\u00e4llningar. Halmen stod f\u00f6r n\u00e5got laddat och speciellt och d\u00e4rf\u00f6r hade man det inte bara p\u00e5 golvet utan ocks\u00e5 i allehanda prydnader som skulle skydda och bringa lycka.<\/p>\n

\"\"

Julhalmen ligger inte l\u00e4ngre p\u00e5 golvet, men den sprider fortfarande julst\u00e4mning i olika skepnader. Foto: Blanka Henriksson
<\/p><\/div>\n

Julhalmens betydelse minskade under 1800-talet till att till slut helt f\u00f6rsvinna. Kyrkorna ville r\u00e5da bot p\u00e5 det rituella anv\u00e4ndandet av halm f\u00f6r att bringa lycka, men den st\u00f6rsta orsaken till att kyrkor b\u00f6rjade f\u00f6rbjuda utbredandet av halm p\u00e5 golvet torde vara brandfaran det orsakade. Idag lever halmen vidare i julfirandet genom julprydnader som halmbocken eller stj\u00e4rnorna i granen, men den starka emotionella laddning som halmen hade f\u00f6r m\u00e4nniskors julst\u00e4mning och f\u00f6rhoppningar om lyckobringande har fallit i gl\u00f6mska. Att f\u00f6rknippa brottning i halm p\u00e5 salsgolvet till en typisk julaftonskv\u00e4ll \u00e4r numera f\u00f6r de flesta en fr\u00e4mmande tanke.<\/p>\n

Josefine Sj\u00f6berg
\nskriven f\u00f6r kulturanalyskursen \u201dRitual och materialitet\u201d 2017<\/p>\n

L\u00e4stips
\n– Bring\u00e9us, Nils Arvid (1976) \u00c5rets festseder. S\u00f6dert\u00e4lje: Institutet f\u00f6r folklivsforskning.
\n– Sch\u00f6n, Ebbe (1980) Julen f\u00f6rr i tiden. Stockholm: Natur och kultur.
\n– Egardt, Helen (2015) Julens symboler. Stockholm: Dialogos.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vad \u00e4r det som markerar att julen har kommit till din familj? Kanske \u00e4r det pyntandet av julgranen eller pepparkaksbaket, men i \u00e4ldre tider var det julhalmens intagande i stugan som markerade denna \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n vardag till fest. \u00c4nda in … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[26,2,23],"tags":[],"class_list":["post-87","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-jul","category-kulturanalys","category-ritualitet-och-materialitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=87"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":90,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87\/revisions\/90"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=87"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=87"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=87"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}