![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2021\/03\/521118.jpg\")
<\/p>\nI januari 2019 avsl\u00f6jades en h\u00e4rva med sexualbrott mot barn i Ule\u00e5borg. Tio m\u00e4n var misst\u00e4nkta, av dessa var samtliga asyls\u00f6kande eller kvotflyktingar. Brotten fick mycket uppm\u00e4rksamhet i media, och \u00e4ven om det uttrycktes en \u00e4ngslan om problemet med sexuellt v\u00e5ld, centrerades debatten kring m\u00e4nnens icke-finl\u00e4ndska bakgrund. Polisen noterade att liknande grova sexualbrott har presenterats tidigare i media utan att v\u00e4cka liknande m\u00e4ngd uppm\u00e4rksamhet (YLE, 15.1.2019). Ett medborgarinitiativ startades f\u00f6r en lag som m\u00f6jligg\u00f6r deportering av finska medborgare med invandrarbakgrund som gjort sig skyldiga till sexualbrott. Kopplingen som drogs mellan m\u00e4nnens icke-finl\u00e4ndskhet (l\u00e4s: icke-vithet) och sexuellt v\u00e5ld var allts\u00e5 tydlig. <\/p>\n
Som svar p\u00e5 debatten lade justitieminister Antti H\u00e4kk\u00e4nen ihop en arbetsgrupp f\u00f6r att utveckla en samtyckeslag f\u00f6r Finland. Det noterades visserligen att det inte endast \u00e4r utl\u00e4ndska m\u00e4n som v\u00e5ldtar i Finland, men p\u00e5 samma presskonferens d\u00e4r arbetsgruppen presenterades, presenterades \u00e4ven det planerade initiativ f\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttrad integrering av invandrare. Behovet av en samtyckeslag och f\u00f6rb\u00e4ttrad integrering framstod som tv\u00e5 sidor av samma mynt. Vad \u00e4r viktigt att po\u00e4ngtera \u00e4r att en samtyckeslag har f\u00f6respr\u00e5kats av kvinnoorganisationer i Finland sedan 2012, Me Too-r\u00f6relsen 2017 framh\u00e4vde vikten av en samtyckeslag, ett medborgarinitiativ samlades in 2018 f\u00f6r en samtyckeslag, och Istanbulkonventionen som Finland ratificerade \u00e5r 2015 kr\u00e4ver att sex utan samtycke ska vara kriminaliserat. \u00c4nd\u00e5 kr\u00e4vdes det att utl\u00e4ndska m\u00e4n skulle beg\u00e5 dessa brott f\u00f6r att f\u00e5 folk att bry sig om kvinnors r\u00e4ttigheter. <\/p>\n
<\/p>\n
H\u00e4kk\u00e4nen p\u00e5st\u00e5r dock att en samtyckeslag hade b\u00f6rjat f\u00f6rberedas redan innan brotten i Ule\u00e5borg och den efterf\u00f6ljande debatten, \u00e4ven om arbetsgruppen lades till efter\u00e5t. Det \u00e4r mycket m\u00f6jligt. Justitieministeriet k\u00e4nde att de p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt m\u00e5ste svara p\u00e5 debatten kring sexuellt v\u00e5ld och invandring som gick het i samh\u00e4llet, s\u00e5 det var en bra tidpunkt att framh\u00e4va arbetet kring en samtyckeslag och emot sexuellt v\u00e5ld. Med \u201dbra tidpunkt\u201d menar jag att det var en bra kontext inom vilken att ha en bekv\u00e4m diskussion om sexuellt v\u00e5ld. En diskussion d\u00e4r den finl\u00e4ndska vita mannen k\u00e4nslor inte skulle bli s\u00e5rade. F\u00f6r att han inte beh\u00f6vde k\u00e4nna sig utpekad eller konfronteras med bilden av en v\u00e5ldt\u00e4ktsman eftersom denne \u00e4r framst\u00e4lld som den Andra \u2013 den rasifierade mannen. <\/p>\n
Att kunna ha en Bekv\u00e4m Diskussion om \u00e4mnet kanske ans\u00e5gs n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra ett \u00f6ppet samtal och implementeringen av en samtyckeslag. Problemet \u00e4r naturligtvis att det inte \u00e4r endast utl\u00e4ndska m\u00e4n som v\u00e5ldtar, och denna inramning av diskussionen till\u00e4t alla vita finl\u00e4ndska m\u00e4n att bortse fr\u00e5n sitt eget sexuellt v\u00e5ldsamma beteende genom att distansera det fr\u00e5n en v\u00e5ldt\u00e4ktsmans. Den till\u00e4t \u00e4ven samh\u00e4llet generellt att ignorera problemet av k\u00f6nsmaktsstrukturer genom att presentera problemet med sexuellt v\u00e5ld som ett rasproblem ist\u00e4llet f\u00f6r ett genusproblem. Och som svenska etnologen Gabriella Nilsson (2019) noterar: om problemet aldrig \u00e4r att \u201dm\u00e4n v\u00e5ldtar,\u201d s\u00e5 kommer l\u00f6sningen p\u00e5 problemet aldrig att vara att \u201dstoppa m\u00e4n fr\u00e5n att v\u00e5ldta.\u201d Vi m\u00e5ste kunna ha de obekv\u00e4ma diskussionerna, v\u00e5ga s\u00e4tta r\u00e4tt namn p\u00e5 problemet, f\u00f6r att motarbeta det. <\/p>\n
Sofia Wanstr\u00f6m<\/em>, Nilsson, Gabriella (2019). \u201dRape in the news: on rape genres in Swedish news coverage\u201d. I: Feminist Media Studies, 19:8, s. 1178-1194. I januari 2019 avsl\u00f6jades en h\u00e4rva med sexualbrott mot barn i Ule\u00e5borg. Tio m\u00e4n var misst\u00e4nkta, av dessa var samtliga asyls\u00f6kande eller kvotflyktingar. Brotten fick mycket uppm\u00e4rksamhet i media, och \u00e4ven om det uttrycktes en \u00e4ngslan om problemet med sexuellt … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\nDoktorand i folkloristik<\/p>\n
\nNurmio, Axel & G\u00f6theld, Carin (2019). \u201cR\u00e4ttspsykolog Julia Korkman om \u00f6vergreppen i Ule\u00e5borg och Helsingfors: \u201ddet f\u00f6rs en otroligt k\u00e4nslom\u00e4ssig diskussion p\u00e5 knapph\u00e4ndig information\u201d\u201d. Svenska Yle. https:\/\/svenska.yle.fi\/artikel\/2019\/01\/15\/rattspsykolog-julia-korkman-om-overgreppen-i-uleaborg-och-helsingfors-det-fors-en<\/a> . H\u00e4mtat: 17.3.2021.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"