{"id":898,"date":"2021-04-22T07:58:20","date_gmt":"2021-04-22T04:58:20","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=898"},"modified":"2021-09-17T11:15:21","modified_gmt":"2021-09-17T08:15:21","slug":"en-akademisk-mardrom","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2021\/04\/22\/en-akademisk-mardrom\/","title":{"rendered":"En akademisk mardr\u00f6m"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r man arbetar som l\u00e4rare och forskare i universitetsv\u00e4rlden \u00e4r det tv\u00e5 f\u00f6reteelser som alltid b\u00f6r vara fler \u00e4n vad de \u00e4r. Den ena \u00e4r utexaminerade magistrar och den andra \u00e4r vetenskapliga publikationer.<\/p>\n

Magistersexamina ligger sist och slutligen inte i dina egna h\u00e4nder \u2013 det \u00e4r inte du sj\u00e4lv som ska ta examen och hur mycket du \u00e4n f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 n\u00e5gon annan att g\u00f6ra det s\u00e5 finns det en gr\u00e4ns f\u00f6r vad du har i din makt.<\/p>\n

Men vetenskapliga publikationer kan du producera helt p\u00e5 egen hand, och varje artikel med viss rankning ger ett \u00f6verenskommet antal tusen euro i utdelning fr\u00e5n Undervisningsministeriet. Inte till dig personligen f\u00f6rst\u00e5s, men till det universitet d\u00e4r du \u00e4r verksam.<\/p>\n

\u00c5r 2019 skickade jag in ett abstrakt f\u00f6r en t\u00e4nkt artikel till en antologi p\u00e5 ett v\u00e4lrenommerat f\u00f6rlag. Abstraktet, och sm\u00e5ningom ocks\u00e5 den f\u00e4rdiga artikeln, blev godk\u00e4nt och jag s\u00e5g fram emot att f\u00e5 en internationell publikation av h\u00f6gsta klass. Antologier \u00e4r k\u00e4nda f\u00f6r att ta ganska l\u00e5ng tid att producera \u2013 det g\u00e5r ofta snabbare att publicera sig i olika tidskrifter. Men hittar man r\u00e4tt kan det bli en lycktr\u00e4ff och s\u00e5 k\u00e4ndes det f\u00f6r mig. Mitt f\u00f6rh\u00e5llandevis sm\u00e5skaliga forskningsprojekt om unga finlandssvenskar som flyttat till Sverige passade perfekt in i en antologi om \u201dyouth migration\u201d.<\/p>\n

H\u00e4rom dagen fick jag slutligen trevliga nyheter. Handboken om ungdomsmigration \u00e4r publicerad och g\u00e5r att k\u00f6pa till det sedvanliga hutl\u00f6sa pris som endast bibliotek kan t\u00e4nkas betala. Det \u00e4r dock nu den akademiska mardr\u00f6mmen b\u00f6rjar.<\/p>\n

Utan att g\u00e5 in p\u00e5 detaljer s\u00e5 har min text f\u00f6rsvunnit och ingen vet n\u00e4r eller hur. F\u00f6rlaget svarar \u00f6verhuvudtaget inte p\u00e5 e-post och redakt\u00f6ren skyller p\u00e5 \u00e4n det ena och \u00e4n det andra. Jag sp\u00e5rar korrespondens och f\u00f6rs\u00f6ker l\u00e4sa mellan raderna, men blir inte klokare. Varken i den tryckta antologin eller i den elektroniska utg\u00e5van finns n\u00e5got kapitel f\u00f6rfattat av undertecknad. Och ingen utom jag sj\u00e4lv verkar riktigt bry sig om denna fad\u00e4s.<\/p>\n

N\u00e5nstans i den h\u00e4r h\u00e4rvan hajar jag till \u00f6ver min egen cyniska inst\u00e4llning, n\u00e4r jag inser att jag nu faktiskt struntar i om artikeln slutligen publiceras eller inte. Jag bryr mig inte om mina presumtiva l\u00e4sare, jag ger tusan i om min forskning sprids. Det jag gr\u00e4mer mig \u00f6ver \u00e4r den d\u00e4r siffran. Siffran 3 som ska skina p\u00e5 min CV. Inte f\u00f6r att jag skrivit en s\u00e5 bra artikel (den \u00e4r varken b\u00e4ttre eller s\u00e4mre \u00e4n mycket annat jag skrivit) utan f\u00f6r att jag med denna artikel f\u00e5r min f\u00f6rsta fullpo\u00e4ngare p\u00e5 den s\u00e5 kallade JUFO-skalan som kategoriserar vetenskapliga publikationers kvalitet, d\u00e4r noll \u00e4r ingenting och tre \u00e4r maximal utdelning. En trea betyder en sakkunniggranskad artikel i ett internationellt sammanhang av h\u00f6gsta kvalitet. En trea betyder att jag varit produktiv och bidrar till att finansiera universitets verksamhet och d\u00e4rmed mig sj\u00e4lv. En trea betyder att jag r\u00e4knas som forskare?<\/p>\n

\"\"

Julkaisufoorumi\/Publikationsforum (JUFO) ”\u00e4r en av det finl\u00e4ndska vetenskapssamfundet genomf\u00f6rd niv\u00e5indelning av publiceringskanaler, som st\u00f6der forskningens kvalitetsbed\u00f6mning”. H\u00e4r kan du kontrollera hur dina vetenskapliga artiklar placerar sig kvalitetsm\u00e4ssigt beroende p\u00e5 i vilken tidskrift eller p\u00e5 vilket f\u00f6rlag de \u00e4r publicerade.<\/p><\/div>\n

S\u00e5 till den grad har jag dragits med i talet om produktivitet att en artikel som ingen kan l\u00e4sa skulle vara b\u00e4ttre \u00e4n en som vem som helst kan l\u00e4sa, bara jag f\u00e5r min kvalitetsst\u00e4mpel, en st\u00e4mpel som jag inte ens tror p\u00e5 sj\u00e4lv.<\/p>\n

 <\/p>\n

Blanka Henriksson<\/strong>, universitetsl\u00e4rare i kulturanalys och forskare i folkloristik
\ni f\u00e5f\u00e4ng jakt p\u00e5 siffror<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r man arbetar som l\u00e4rare och forskare i universitetsv\u00e4rlden \u00e4r det tv\u00e5 f\u00f6reteelser som alltid b\u00f6r vara fler \u00e4n vad de \u00e4r. Den ena \u00e4r utexaminerade magistrar och den andra \u00e4r vetenskapliga publikationer. Magistersexamina ligger sist och slutligen inte i … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":638,"featured_media":901,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"class_list":["post-898","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-forskning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/898","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/638"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=898"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/898\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":953,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/898\/revisions\/953"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media\/901"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=898"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=898"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=898"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}